I Sidas undersökning om svenskars syn på bistånd från december 2021 svarade 51 procent av de tillfrågade att de har hört talas om de Globala målen. Det är en ökning på 14 procent sedan 2018. Foto: Canva.
Av: Linnea Ljungar
Kvinnor och högutbildade är mer positiva till bistånd än övriga grupper i Sverige, och allt fler människor har kännedom om FN:s 17 Globala mål för hållbar utveckling. Det visar en ny undersökning från Sveriges biståndsmyndighet Sida.
3 januari, 2022, Nyhet
I somras hölls protester runt om i världen mot omvärldens agerande under talibanernas övertagande i Afghanistan. Foto: Ehimetalor Akhere Unuabona. Källa: Unsplash.
Av: Julia Lundén Azzeddine
Under den intensiva nyhetsrapporteringen om talibanregimens övertagande av Afghanistan i somras gick Sveriges biståndsmyndighet Sida ut med att de ska avsluta miljonutbetalningar i bistånd till utvecklingsprojekt i landet.
– Det kommer att rasera utvecklingsprogram rörande utbildning, hälsa och mer, säger Anders Fänge, Afghanistankännare och styrelsemedlem i Svenska Afghanistankommittén.
8 december, 2021, Intervju
I år är det valår i Nicaragua. Herman Kringlund reflekterar kring de historiska frihetskämparna i Latinamerika och årets politiska val. Foto: Canva.
Av: Herman Kringlund
Det är mer än 40 år sedan världen lovsjöng Nicaraguas revolution. Om några månader kommer en av dess orkestratorer att vinna ett val som inga oberoende dagstidningar längre kan rapportera om, mot en opposition som antingen är fängslad eller ogiltligförklarad – för att kunna försumma ett av västra halvklotets fattigaste folk i ytterligare en mandatperiod. Herman Kringlund, frilansöversättare och utrikespolitiskt intresserad, reflekterar över årets politiska val i Nicaragua.
22 september, 2021, Analys
Av: Helena Antoni
Enprocentmålet leder till att mer effektiva sätt att bedriva bistånd, som att ställa ut garantier, prioriteras ner eftersom de genererar få utbetalningar och därför inte bidrar till att uppfylla målet. Sida borde istället uppvärdera garantiinstrumentet för ett effektivt bistånd.
– Det blir alltmer tydligt att enprocentsmålet är ett black om foten för effektiv biståndsverksamhet, menar Helena Antoni, ansvarig för bistånd- och utvecklingsfrågor inom Moderaterna.
23 juni, 2021, Debatt
En person med ögonskugga i transflaggans färger. Foto: Kyle, Unsplash
Av: Sofia Karlsson
Trans- och intersexgrupper är speciellt utsatta för kränkningar, hot och diskriminering. Samtidigt är de underfinansierade av biståndsaktörer globalt, trots att frågan nu har blivit mer uppmärksammad och rörelsen gjort stora framsteg. Svenskt bistånd till trans- och intersexorganisering är världsledande, men många utmaningar kvarstår.
18 maj, 2021, Reportage
Utvecklingssamarbetet måste inriktas mer på global rättvisa och leda till mänsklig säkerhet och nedrustning och minskade klyftor mellan nord och syd, det menar utrikesutskottet för Feministiskt initiativ.
Av: Jaime Gomez, Jaime Gomez m.fl., Maria Persson, Mats Ekenger och Saga Tullgren
För första gången på över två decennier kommer nu larmrapporter om ökande klyftor i världen. Enprocentmålet bör därför, tvärtemot var Moderaterna anser, vara kvar. Utvecklingssamarbetet måste inriktas mer på global rättvisa och leda till mänsklig säkerhet och nedrustning och minskade klyftor mellan nord och syd, det menar utrikesutskottet för Feministiskt initiativ.
5 maj, 2021, Debatt
Av: Frida Hjärtman
Den senaste tiden har finansiering av bistånd varit ett aktuellt tema både i Sverige och världen. Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD publicerade den 13 april statistik som visar att Sverige tar täten i biståndsledet med 1,14% av BNI för 2020. Därmed är Sverige procentuellt sett den största biståndsgivaren i världen. Samtidigt debatteras enprocentsmålet på hemmaplan av bland annat SD och Moderaterna som vill sänka biståndet. Egna inrikesproblem vägs mot de globala målen och det faktum att Sverige är ett av världens mest välutvecklade länder, i frågan om det är rimligt att Sverige är världens mest generösa biståndsgivare.
4 maj, 2021, Krönika
Foto: TLC Jonhson, Flickr
Av: Melanie Alphonse
Sveriges har tillägnat sin biståndsbudget åt att bekämpa fattigdom och skapa bättre förutsättningar för människor som lever i fattigdom att förändra sina liv. Jag har hört om personer som tror att biståndsbudgeten går till korrupta länder, men hur ser den allmänna uppfattningen om bistånd ut i Sverige?
13 april, 2021, Krönika
Khun Anchana Heemmina leder civilsamhällsorganisationen Duay Jai Group i Thailand. Covid-19 har haft stora konsekvenser för utsatta grupper i Asien och Stillahavsområdet. Foto: Anchana Heemmina
Av: Sofia Karlsson
Mer än ett år har nu gått sedan covid-19-pandemin bröt ut. Utvecklingsmagasinet har träffat Åsa Hedén, chef för utvecklingssektionen på svenska ambassaden i Bangkok, för att höra hur deras arbete i regionen har påverkats av pandemin och vad man har lärt sig ett år senare.
7 april, 2021, Intervju
Av: Andreas Celan och John Manders
I en replik till min artikel (FUF 26/2) om biståndets många brister skriver SSU:s ordförande Pavlos Cavelier Bizas att svenskt bistånd behövs mer än någonsin och att 1 % -målet ska försvaras. Ett mål som närmast är att betrakta som en helig ko i svensk politisk debatt. Att låta denna princip om att biståndsbudgeten ska utformas som en förutbestämd andel av statsbudgeten stå oemotsagd är i bästa fall slösaktigt och i värsta fall direkt kontraproduktivt för att nå de mål biståndet är avsett att uppfylla, det menar Andreas Celan och John Manders från Moderata Ungdomsförbundet.
23 mars, 2021, Debatt
