Internationell solidaritet, ett begrepp i gungning

Utvecklingssamarbetet måste inriktas mer på global rättvisa och leda till mänsklig säkerhet och nedrustning och minskade klyftor mellan nord och syd, det menar utrikesutskottet för Feministiskt initiativ.

Av: Jaime Gomez, Jaime Gomez m.fl., Maria Persson, Mats Ekenger och Saga Tullgren

För första gången på över två decennier kommer nu larmrapporter om ökande klyftor i världen. Enprocentmålet bör därför, tvärtemot var Moderaterna anser, vara kvar. Utvecklingssamarbetet måste inriktas mer på global rättvisa och leda till mänsklig säkerhet och nedrustning och minskade klyftor mellan nord och syd, det menar utrikesutskottet för Feministiskt initiativ.

5 maj, 2021, Debatt

Det är inte läge att backa med biståndet

Statsbudgeten

Av: Frida Hjärtman

Den senaste tiden har finansiering av bistånd varit ett aktuellt tema både i Sverige och världen. Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD publicerade den 13 april statistik som visar att Sverige tar täten i biståndsledet med 1,14% av BNI för 2020. Därmed är Sverige procentuellt sett den största biståndsgivaren i världen. Samtidigt debatteras enprocentsmålet på hemmaplan av bland annat SD och Moderaterna som vill sänka biståndet. Egna inrikesproblem vägs mot de globala målen och det faktum att Sverige är ett av världens mest välutvecklade länder, i frågan om det är rimligt att Sverige är världens mest generösa biståndsgivare.

4 maj, 2021, Krönika

Biståndets tredje fas

Datum och tid: 22 apr, 17:00 - 18:15

Sjuttiofem år har gått sedan det internationella utvecklingssamarbetet föddes. Efter krigsslutet 1945 återuppbyggdes Europa och självständiga länder i Afrika, Asien och Latinamerika investerade i sin framtid enligt den tidens villkor. Efter Berlinmurens fall 1989 omformades biståndet till ett samarbete som berörde djupare samhällsomvandling och internationella partnerskap. Vid millennieskiftet antog FN:s medlemsländer Millenniemålen, som femton år […]

8 april, 2021, Kalendarium, Seminarier, Webbsändning

Svenskt utvecklingssamarbete i Asien och Stillahavsområdet ett år efter pandemins utbrott

Khun Anchana Heemmina leder civilsamhällsorganisationen Duay Jai Group i Thailand. Covid-19 har haft stora konsekvenser för utsatta grupper i Asien och Stillahavsområdet. Foto: Anchana Heemmina

Av: Sofia Karlsson

Mer än ett år har nu gått sedan covid-19-pandemin bröt ut. Utvecklingsmagasinet har träffat Åsa Hedén, chef för utvecklingssektionen på svenska ambassaden i Bangkok, för att höra hur deras arbete i regionen har påverkats av pandemin och vad man har lärt sig ett år senare.

7 april, 2021, Intervju

Slutreplik: Slösaktighet lyfter ingen ur fattigdom

Av: Andreas Celan och John Manders

I en replik till min artikel (FUF 26/2) om biståndets många brister skriver SSU:s ordförande Pavlos Cavelier Bizas att svenskt bistånd behövs mer än någonsin och att 1 % -målet ska försvaras. Ett mål som närmast är att betrakta som en helig ko i svensk politisk debatt. Att låta denna princip om att biståndsbudgeten ska utformas som en förutbestämd andel av statsbudgeten stå oemotsagd är i bästa fall slösaktigt och i värsta fall direkt kontraproduktivt för att nå de mål biståndet är avsett att uppfylla, det menar Andreas Celan och John Manders från Moderata Ungdomsförbundet.

23 mars, 2021, Debatt

Replik: Svenskt bistånd behövs mer än någonsin

Av: Pavlos Cavelier Bizas

MUF Uppsala läns andre vice ordförande Andreas Celan argumenterar för att den svenska biståndsbudgeten behöver sänkas med hänvisning till att pengarna inte används effektivt och går till korruption. Vi i SSU är av en annan uppfattning: biståndsbudgeten bör inte sänkas och 1%-målet ska försvaras, det skriver Pavlos Cavelier Bizas, ordförande SSU Uppland.

18 mars, 2021, Debatt

Minska biståndsbudgeten och följ upp skattebetalarnas pengar

Av: Andreas Celan

Flera fall av misslyckade biståndsprojekt visar att Sida inte kan säkerställa att biståndspengarna går dit de ska. Av denna anledning bör biståndsbudgeten minskas och en större del av biståndspengarna gå till att göra nödvändiga satsningar i Sverige, det menar Andreas Celan, Moderata ungdomsförbundet i Uppsala.

26 februari, 2021, Debatt

Ökat stöd till matproduktion livsviktigt

Jamia Salimo: Det är dyrt att vara fattig. Människor i fattiga länder tvingas lägga den största delen av sin inkomst på mat, och ändå räcker det inte. Bonden Jamia Salimo i Moçambique har precis handlat tvål, salt och matolja. Foto: Edson Artur.

Av: Anna Tibblin och Eva Åberg

Fler riskerar att dö av hunger än av Covid-19 globalt. Världen står inför den värsta hungerkrisen på 50 år – samtidigt går bara 2,6 procent av svenskt bistånd till jordbruk i fattiga länder. För att undvika en hungerpandemi, och överhuvudtaget lyckas uppnå FN:s hållbarhetsmål om att utrota världshungern måste vi öka vårt jordbruksbistånd och stöd till hållbar matproduktion.

29 januari, 2021, Debatt