I somras hölls protester runt om i världen mot omvärldens agerande under talibanernas övertagande i Afghanistan. Foto: Ehimetalor Akhere Unuabona. Källa: Unsplash.

Intervju

Indraget utvecklingsbistånd kan påskynda den humanitära katastrofen i Afghanistan

Under den intensiva nyhetsrapporteringen om talibanregimens övertagande av Afghanistan i somras gick Sveriges biståndsmyndighet Sida ut med att de ska avsluta miljonutbetalningar i bistånd till utvecklingsprojekt i landet.
– Det kommer att rasera utvecklingsprogram rörande utbildning, hälsa och mer, säger Anders Fänge, Afghanistankännare och styrelsemedlem i Svenska Afghanistankommittén.

Från att vara Sveriges största mottagarland av statligt bistånd är Sidas budskap nu tydligt – myndigheten kan inte längre finansiera statliga utvecklingsprojekt i Afghanistan. Detta efter att talibanerna i somras tog kontrollen över huvudstaden Kabul. I stället har myndigheten beslutat att mer stöd nu istället behöver gå genom FN och icke-statliga organisationer, och att delar av årets planerade utvecklingsbistånd i stället ska omfördelas till humanitär hjälp. Detta omfattar befolkningens mest akuta behov, men exkluderar andra konstanta behov såsom hälsovård och utbildning.

Bristen på utvecklingsbistånd kommer orsaka finansiell kris i Afghanistan

Anders Fänge har 40 års erfarenhet att arbeta i och med frågor som rör Afghanistan, bland annat som landschef för och numera styrelsemedlem i Svenska Afghanistankommittén (SAK) – en organisation som delvis finansieras av Sida. Han betonar att han likt Sida ser dilemmat i att svenska statliga medel ska komma till talibanernas förfogande. Däremot menar han att effekterna av detta sträcker sig längre än bara svenskt bistånd.

– Man kan inte heller blunda för att det inte bara är Sida utan hela den västliga världens givarstater som alla har stoppat utvecklingsbiståndet, säger Anders Fänge.

Han förklarar vidare hur detta orsakar en statlig finansiell kris i Afghanistan som kommer att rasera utvecklingsprogram rörande utbildning, hälsa och mer. Programmen har både anställt hundratusentals människor och till stora delar finansierat ett utbyggt hälsoprogram och utbildning för nästan åtta miljoner barn. Tillsammans med en utbredd torka och ökande spridning av Covid-19 utgör det nu förlorade utvecklingsbiståndet ett glapp som Anders Fänge menar att humanitärt bistånd omöjligt kan fylla.

Sida omfördelar delar av planerade utbetalningar

2020 gav Sverige omkring en miljard svenska kronor i bistånd till samarbetsorganisationer i Afghanistan. Fördelningen av biståndet var 814.5 miljoner kronor till långsiktig utveckling medan resterande 225.4 miljoner var humanitärt stöd. Under åren 2021 till 2024 hade regeringen planerat att bidra med strax över tre miljarder kronor till Sidas arbete i Afghanistan. Nu ska Sida i stället stödja icke-statliga organisationer som arbetar för långsiktigt utvecklingssamarbete  – däribland Svenska Afghanistankommittén.

Veckan efter Utvecklingsmagasinets intervju presenterade Sida att de bidrar med ytterligare 56 miljoner kronor till Svenska Afghanistankommittén till följd av den försämrade hälsosituation i Afghanistan efter talibanernas övertagande.

Befolkningen i Afganistan förutspås drabbas hårt av indragna utvecklingsbistånd. Foto: Ehimetalor Akhere Unuabona. Källa: Unsplash.
Framtiden för svenskt utvecklingsarbete i Afghanistan

Sida poängterar vikten av att de senaste tjugo årens utvecklingsarbete i Afghanistan nu fortsätter bedrivas av dessa icke statliga aktörer. Men Anders Fänge är skeptisk till Sidas uttalande.

– Ja det är ju inte riktigt rätt att de senaste tjugo årens biståndsarbete fortsätter nu. För så gott som allt utvecklingsbistånd har ju kapats och stoppats, säger Anders Fänge. Han fortsätter:

– Det försvagar givetvis talibanernas möjligheter att vara någon regerande statsbärande institution i Afghanistan. Men det orsakar också ett väldigt stort lidande och hjälper till att påskynda den humanitära katastrof som redan är under utveckling i Afghanistan, säger Anders Fänge.

Intervjun närmar sig sitt slut och gällande Svenska Afghanistankommitténs fortsatta arbete berättar Anders Fänge om hur organisationen varit närvarande i landet sedan 1980-talets sovjetiska proxykrig, genom 1990-talets laglöshet och talibanstyre och de två senaste decenniernas regeringar präglade av inflytande från USA och stora delar av det övriga internationella samfundet. Och även nu kommer Svenska Afghanistankommittén att fortsätta bedriva utvecklingsarbete i landet.

– Så länge det överhuvudtaget är möjligt, säger Anders Fänge.

Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se

Dela det här: