Kriget i Jemen har pågått sen 2014 och cirka 5,2 miljoner människor är internflyktingar i landet. I juli blossade konflikten åter upp igen efter en flerårig vapenvila. Bild: MONUSCO Abel Kavanagh/WikiMedia Commons.
Av: Meklit Teklu
Hundratusentals människor är på flykt i Jemen efter den senaste upptrappningen i inbördeskriget. Landet genomgår redan en svår humanitär katastrof och FN:s flyktingorgan varnar för att läget nu förvärras.
9 oktober, 2026, Nyhet
I Sudan samarbetar ett 100-tal organisationer för att stötta människor som flytt sina hem. Här delar UNCHR:s partner Röda korset ut förnödenheter i staden Ad Dweim i centrala Sudan. Bild: UNHCR/Antonia Vadala
Av: Lovisa Ericsson
varnar för att hela det humanitära systemet kan kollapsa om ingen ny finansiering kommer på plats.
6 oktober, 2026, Nyhet
Inför valet intervjuar FUF riksdagspartiernas biståndspolitiska talespersoner om deras syn på biståndets roll och syfte. Bild: Kollage med representanternas egna bilder.
Av: Meklit Teklu
När FUF frågar fem av de åtta riksdagspartierna om vad de vill göra med biståndet, är de överens om att biståndet ska bidra till utveckling och humanitärt stöd. Men hur mycket Sverige ska satsa, vart pengarna ska gå och vilken roll biståndet ska spela i handels- och migrationspolitiken, där är de oense
Inför valet 2026 har FUF kontaktat samtliga riksdagspartier och bett om att få intervjua dem om deras syn på biståndet. Den här texten uppdateras i takt med att fler partiutfrågningar genomförs.
3 september, 2026, Nyhet, Sverige 2026, Val 2026
Våtmarkerna är även en del av de berömda mesopotamiska våtmarkerna som delas av båda Irak och Iran. Fiske och jordbruk är en viktig del av den lokala försörjningen. Bild: Ahmed Abdul Amiralem/Wikimedia Commons
Av: Meklit Teklu
De historiska Hawizeh–våtmarkerna i södra Irak har börjat återhämta sig efter år av rekordlåga vattennivåer. Det viktiga ekosystemet har länge hotats av klimatförändringar, torka och ökenspridning, vilket har gjort området till ett av världens mest sårbara. Men våtmarkernas framtid är fortsatt oviss i det klimatsårbara Irak.
10 juni, 2026, Nyhet
Människorättsorganisationen IRC varnar att återvändandehubbar riskerar att bli "de facto fängelser" utan rättsliga skydd. Bild: Joshua Brown/Pexels
Av: Milla Beslic Löfdahl
Nu har slutförhandlingarna om EU:s nya migrationspakt inletts. Om förslaget om “återvändandehubbar” blir verklighet kan migranter frihetsberövas och skickas till migrationscenter i länder utanför EU i väntan på deportation. Kritiker varnar för att rättssäkerhet och mänskliga rättigheter riskerar att åsidosättas.
16 april, 2026, Nyhet, Sverige 2026
Det finns en oro för att de som nu tvingas fly södra Libanon inte ska tillåtas återvända. Efter att en vapenvila slöts mellan Israel och Libanon i november 2024 publicerade Avichay Adraee, talesperson för Israels försvarsmakt, en karta med en buffetzon till vilken libanesiska civila förbjöds att återvända. Bild: Avichay Adraee/X
Av: Nora Sargin
Över 1,2 miljoner människor har tvingats fly sina hem i Libanon efter israeliska attacker och omfattandeevakueringsorder. Detta kombinerat med långtgående förstörelse av civil infrastruktur varnar människorättsinstitutioner riskerar att bryta mot internationell humanitär rätt.
9 april, 2026, Nyhet
Efter Israels offensiv i Libanon är över en miljon människor på flykt. Bild: Waseem Istanbuli/Pexels
Av: Filippa Abrahamsson
M Samtidigt har många av dem svårt att lämna landet.
30 mars, 2026, Nyhet
Riek Machar (vänster) och Salva Kiir (höger) samarbetade en gång, men står nu på olika sidor i de stridigheter som blossat upp i landet. Här under ett möte i staden Juba i september 2019. Bild: Isaac Billy/UNMISS/Flickr.
Av: Meklit Teklu
Strider mellan regeringsstyrkor och oppositionsgrupper intensifieras i Sydsudan och FN:s kommission för mänskliga rättigheter i landet slår larm om allvarliga attacker mot civila. Samtidigt anklagas politiska och militära eliter för att urholka 2018 års fredsavtal.
24 mars, 2026, Nyhet
Uppdateringen av brottsbalken är ett i raden av den albanska regeringens anpassningar till EU-lagstiftning. Landet har siktet inställt på ett medlemsskap 2030. Bild: Lona/Unsplash.
Av: Felicia Linsér
Den 27 januari röstades en lagförändring om förtal igenom av det albanska parlamentet. journalisters möjligheter till yttrandefrihet stärkas i viss mån, men det albanska civilsamhället hade velat se mer långtgående lättnader och varnar för kryphål som alltjämt kan försvåra för journalister och yttrandefrihetsaktivister.
3 mars, 2026, Nyhet
