Handlingskraftigt agerande krävs för att motverka det olagliga internationella vapenflödet

För att åter få trygghet på våra gator i Sverige, och en fredligare värld globalt, är det mer angeläget än någonsin att både förebygga och stoppa det olagliga vapenflödet. Det skriver Olle Thorell (S) och Magdalena Thuresson (M), riksdagsledamöter utrikesutskottet, samt Karin Olofsson, generalsekreterare Parlamentarikerforum för lätta vapen-frågor. Foto: St. Louis Circuit Attorney's Office. Källa: Wikimedia commons.

Av: Karin Olofsson, Magdalena Thuresson och Olle Thorell

Våldet till följd av olagliga vapen har världen över förödande konsekvenser – mänskligt, socialt och ekonomiskt. För hållbar utveckling och fred krävs krafttag för att stoppa det olagliga vapenflödet. Onsdagen den 14 december uppmärksammas frågan särskilt i riksdagen då parlamentariker, civilsamhälle, experter och andra representanter samlas för Parlamentarikerforum för lätta vapen-frågors (Forumets) 20-årsjubileumsseminarium. 

14 december, 2022, Debatt

Why including women in discussions about water resources is important

Water related challenges constitute some of the biggest challenges the world is facing today, and the global water crisis is not gender neutral. But water diplomacy, defined as cooperation over the management and safeguarding of shared water resources, has the potential to contribute to equitable, peaceful and sustainable solution, states LM International in a debate article. Photo from Niamey, Niger. Photographer: Torleif Svensson.

Av: Florien van Weerelt och Isabella Olsson

Access to safe water and sanitation has been recognised as both a human right under international law and an important objective for the international community through its inclusion in the United Nations (UN) Sustainable Development Goals (SDGs). Equitable access to water contributes to the achievement of key objectives, including gender equality, climate resilience, and peace and security.

1 december, 2022, Debatt, English

COP27: Meaningful participation and lost opportunities

Future COPs, as well as climate conferences and UN conferences in general, must address the gap between policy and people on the ground, according to Melanie Ridout, who works as Global Sustainable Innovation Manager and Climate Resilience Lead at Läkarmissionen. Photo of Doctors for Extinction Rebellion during COP26 protests. Photo by: Melanie Ridout.

Av: Melanie Rideout

Climate change is the inevitable culmination of the bad decisions we have made as a collective community. To address these challenges, we need to fundamentally change the architecture of our current system. That starts with ensuring meaningful participation, from the bottom-up, writes Melanie Rideout, Global Sustainable Innovation Manager and Climate Resilience Lead at Läkarmissionen.

3 november, 2022, Debatt, English

Kristdemokraterna: Kvinnors rättigheter i fokus i biståndspolitiken

Att den socialdemokratiska regeringen i denna situation beslutat att delar av biståndet ska användas i Sverige ger helt fel signaler om vad internationell solidaritet innebär. Allt detta riskerar att göra en osäker värld ännu osäkrare. Det skriver Gudrun Brunegård, biståndspolitisk talesperson (KD). Foto: Bernard Gagnon. Källa: Wikimedia Commons.

Av: Gudrun Brunegård

Att stå upp för enprocentsmålet, kvinnors utbildning och fattigdomsbekämpning är några av flera attribut som kännetecknar Kristdemokraternas biståndspolitik. Med demokrati som den högsta garanten för fred ska värden som mänskliga rättigheter försvaras i världen genom det svenska biståndet. Det skriver Gudrun Brunegård, biståndspolitisk talesperson inom Kristdemokraterna.  

2 juli, 2022, Debatt

Socialdemokraterna: Sveriges biståndsmodell fungerar väl

Regeringen har aviserat att en viss del av biståndsmedlen ska användas till att hjälpa de flyktingar som kommer till Sverige från Ukraina. Men det faktum att Sverige är en är världens största biståndsgivare kvarstår. Det skriver Kenneth G Forslund, ordförande i riksdagens utrikesutskott (S), och Anders Östberg, riksdagsledamot och biståndspolitisk ansvarig (S). Foto: Ministry of Defense of Ukraine/Nathalie Beser/Sveriges riksdag. Källa: Wikimedia Commons/Socialdemokraterna/Sveriges riksdag.

Av: Anders Österberg och Kenneth G Forslund

Vi socialdemokrater vet att en värld med stor ojämlikhet, hunger och fler konflikter är en osäkrare värld för alla. Det har inte minst covid-19 pandemin och Rysslands anfallskrig visat. Världen hänger ihop och när det brinner i din nästas hus så angår det också dig oavsett om det sker i Ukraina, Jemen eller Sudan – därför är biståndspolitiken viktig och vi Socialdemokrater ser det som en del av säkerhetspolitiken. Det skriver Kenneth G Forslund, ordförande i riksdagens utrikesutskott (S), och Anders Östberg, riksdagsledamot och biståndspolitisk ansvarig (S).

30 juni, 2022, Debatt

Vänsterpartiet: Enprocentsgolv istället för avräkningar

Vänsterpartiet vill bland annat göra enprocentsmålet till ett enprocentsgolv som utvecklingssamarbetet inte får understiga, och införa ett nytt klimatbistånd som ska användas för att motverka konsekvenserna av klimatförändringarna. Det skriver Vänsterpartiets biståndspolitiska talesperson Yasmine Posio. Foto: Takver, Vänsterpartiet. Källa: Wikimedia Commons, Flickr.

Av: Yasmine Posio

Med ett akut klimatnödläge och en allvarlig humanitär situation i världen duger det inte att som regeringen minska biståndet genom de omfattande avräkningarna man nu har valt att göra. Sverige har alla möjligheter att vara en fristad för människor som flyr krig och förtryck och samtidigt stå upp för en biståndspolitik värd namnet. Det skriver Vänsterpartiets biståndspolitiska talesperson Yasmine Posio. 

13 juni, 2022, Debatt

Miljöpartiet: Sänk inte biståndet när behoven ökar!

En överväldigande majoritet av världens fattiga lever på landsbygden och livnär sig på jordbruk. Trots detta går i dag endast en liten del av det internationella biståndet till jordbruksutveckling och livsmedelsproduktion. Detta vill Miljöpartiet ändra på, bland annat genom att höja det svenska biståndet till 1,25 procent av BNI. Foto: Binoy Anthony/Miljöpartiet. Källa: Pexels/Flickr.

Av: Maria Ferm

Det internationella biståndet befinner sig under hot. Trots att vi lever i en tid där biståndet är viktigare än någonsin vill flera partier i riksdagen på olika sätt minska det. Miljöpartiet vill istället både höja det internationella biståndet till minst 1% av BNI och stå upp för ett humant flyktingmottagande. Det skriver Maria Ferm, utrikespolitisk talesperson inom Miljöpartiet. 

3 juni, 2022, Debatt

Liberalerna: Demokratibiståndet måste prioriteras

Liberalerna vill att Sverige ska avsätta minst en procent av BNI till bistånd. Utöver det menar partiet att det ibland krävs additionerna bistånd – till exempel till Ukraina just nu. Det skriver Liberalernas utrikespolitiska talesperson Joar Forssell. Foto: manhhai. Källa: Flickr.

Av: Joar Forssell

För Liberalerna är demokrati, rättsstat och respekt för de mänskliga rättigheterna det viktigaste målet för biståndet. Svenska biståndspengar ska aldrig gå till att finansiera de som förtrycker eller motverkar en demokratisk utveckling. Fria människor i fria samhällen bygger välstånd. Det ska i alla sammanhang vara tydligt på vilken sida Sverige står, nämligen de ofrias. Det skriver Joar Forssell, utrikespolitisk talesperson för Liberalerna. 

3 juni, 2022, Debatt

Låt oss inte glömma världens största humanitära kris

I över sju år har det pågått en väpnad konflikt i Jemen och miljontals människor i landet är i behov av humanitärt stöd. I dag är stridigheterna framförallt en kamp mellan Huthirörelsen och landets myndigheter. Foto: Ibrahim Qasim. Källa: Wikimedia Commons.

Av: Alva Westlund

Medan mycket av världens uppmärksamhet har vänts mot nya konflikter och andra humanitära kriser, är den humanitära katastrofen i Jemen fortfarande ett faktum och alldeles för allvarlig för att glömmas bort. Det skriver Alva Westlund, regionhandläggare för Mellanöstern och Nordafrika på Röda Korsets internationella avdelning.

3 maj, 2022, Debatt

Därför bör Palestinavänner definiera antisemitism

Demonstranter som kritiserar Israel är inte antisemiter enligt IHRA:s definition av antisemitism. Foto: Humbleslave/Flickr.

Av: Carl Bradshaw

Den som vill bidra till en hållbar fred mellan Palestina och Israel bör ställa sig bakom IHRA:s definition av antisemitism. Antisemitism finns även i Palestina och bland så kallade Palestinavänner, och behöver diskuteras för att kunna bekämpas. Endast när israelkritik är fri från antisemitism är den legitim och effektfull. Det skriver Carl Bradshaw som vistats med Ekumeniska följeslagarprogrammet i Jerusalem och i byn Yanoun på Västbanken.

12 januari, 2022, Debatt