Hur kan svenska myndigheter göra större skillnad för biståndet?

I västra Balkan finns det i dag en tydlig målsättning att nå upp till kraven på en fungerande offentlig förvaltning med sikte på medlemskap till EU. Foto: Pixabay.

Av: Númi Östlund

Svenska myndigheter har under många år varit en av de större genomförarna i det bilaterala biståndet i Östeuropa och på Balkan men även i Afrika och Asien. Men myndigheterna agerar ofta i skymundan och det finns en brist på studier och utvärderingar kring deras arbeten, skriver Númi Östlund, utredningssekreterare vid Expertgruppen för biståndsanalys.

1 oktober, 2020, Analys

Blandad syn på blandfinansering

Bistånd som används för att öka privata investeringar brukar kallas blandfinansiering. Mats Hårsmar skriver om reaktionerna på en ny rapport på ämnet.

Av: Mats Hårsmar

Hur ska man få mesta möjliga utvecklingseffekt av det internationella biståndet – som trots sin storlek är en begränsad resurs? Så kallad blandfinansiering är en form av utvecklingssamarbete som givarländer ser olika på, skriver Mats Hårsmar. Han har projektlett en ny rapport på temat från Expertgruppen för biståndsanalys.

10 mars, 2020, Gästkrönika

Låt inte bistånd driva på privatisering av vård och utbildning

Eva Ekelund och Gunilla Axelsson Nycander

Eva Ekelund och Gunnel Axelsson Nycander jobbar på Act Svenska Kyrkan som just gett ut en rapport om bistånd som blandas med kommersiellt kapital.

Av: Eva Ekelund och Gunnel Axelsson Nycander

Att kombinera bistånd med kommersiellt kapital – så kallad blandfinansiering – är en viktigt metod för att öka de privata investeringarna i hållbar utveckling. Men det finns tillfällen då blandfinansiering är olämpligt. Till exempel ska det inte få påverka beslut om privatiseringar inom vård och utbildning. Det är en av slutsatserna i en ny rapport av Act Svenska kyrkan.

5 mars, 2020, Debatt

Det krävs uthålliga relationer i utvecklingsarbetet

När man jobbar med hållbar utveckling krävs det uthållighet i relationerna, skriver FUF-pristagaren Anna-Karin Gauding.

Av: Anna-Karin Gauding

För att lyckas med utvecklingssamarbeten krävs uthållighet och hållbara relationer. Det är en av slutsatserna som FUF-pristagaren Anna-Karin Gauding drar efter 35 års arbete med hållbar utveckling i Chile. Här sammanfattar hon pristagarföreläsningen hon höll i maj.

11 juli, 2019, Analys

Våga satsa bistånd på att stärka institutioner

Offentliga kontor i Rosario i Filippinerna.

Att stödja länders offentliga institutioner kan vara en viktig väg till utveckling, skriver debattörerna. Här är några offentliga kontor i Rosario i Filippinerna. Foto: Ramon FVelasquez (CC-3.0)

Av: Bertil Odén och Lennart Wohlgemuth

Att stärka låginkomstländers kunskapsnivå inom både privata och offentliga institutioner är ett viktigt sätt att skapa utveckling. Trots det har den typen av bistånd fått ett allt mindre utrymme. Nu måste vi våga satsa på kapacitets- och institutionsbyggande – även om det är svårt, skriver biståndsexperterna Bertil Odén och Lennart Wohlgemuth.

26 oktober, 2018, Debatt

Vi kan inte göra allt överallt

Av: Rune Jansen Hagen

För att biståndet ska bli effektivt krävs det att givarna väljer och prioriterar vad de vill satsa på. Både Sverige och Norge har under det senaste decenniet försökt minska antalet länder som får deras bistånd. Nu verkar det dock gå åt andra hållet. Snabba politiska förändringar riskerar att göra biståndet urvattnat, skriver forskaren Rune Jansen Hagen.

13 mars, 2018, Debatt

Idrottsprojekt riskerar tappa utvecklingsfokus

Av: Niklas Hafen

Idrott används alltmer som medel för att uppnå fred och utveckling i utsatta delar av världen. Idrotten har en förmåga att attrahera många människor genom sin popularitet. Men trots intentioner om att bidra till hiv/aids-bekämpning eller fredssamtal riskerar fokus istället att hamna på tävling och prestation. Kanske sätter vi för stor tilltro till idrottens bidrag till global utveckling? Det skriver Niklas Hafen, doktor i idrottsvetenskap.

6 april, 2017, Debatt