Love-Lis Liljeström arbetar för FN:s utvecklingsprogram (UNDP) i Sudan. Efter mer än ett år av krig hoppas hon att situationen i Sudan och den utbredda humanitära krisen ska få mer uppmärksamhet både i Sverige och globalt. Foto (till vänster): Tosco Diaz/Flickr. Foto (till höger): Love-Lis Liljeström.
Av: Fatima Shek Behi
Den 15 april i år var det ett år sedan kriget i Sudan bröt ut. Flera FN-medarbetare menar att krisen i Sudan är en bortglömd konflikt, som överskuggas av andra konflikter i världen. Nu varnar FN för att en humanitär tragedi håller på att utspela sig i Sudan på grund av omvärldens bristande uppmärksamhet.
– Efter ett år av krig är min förhoppning att lidandet i Sudan uppmärksammas i högre grad, så att mer hjälp kan nå fram till behövande och grunden kan läggas för en fredlig framtid, säger Love-Lis Liljeström, programhandläggare på UNDP i Sudan.
25 april, 2024, Reportage
“Brandmur mot högerextremism”. Sedan januari samlas tusentals demonstranter regelbundet och marscherar genom centrala Wien. Foto: Agnes Fältman.
Av: Agnes Fältman
EU-kritiska partiet Freiheitliche Partei Österreichs (FPÖ). Med 30 procent av väljarstödet är FPÖ enligt opinionsmätningar det största partiet inför landets stundande parlamentsval. Om FPÖ kommer till makten kan det innebära stora förändringar för Österrike, EU och det europeiska biståndet till Ukraina – som partiet vill stoppa.
8 april, 2024, FUF-korrespondenterna, Reportage
Storbritannien, med premiärminister Rishi Sunak i spetsen, vill skicka migranter och asylsökande till Rwanda medan deras ärenden handläggs. Lagförslaget är ett sätt för Rishi Sunak att komma åt högerväljare och därmed vinna valet, menar SOAS-professorn Phil Clark. Foto: Sandor Csudai. Källa: Melaine Phillips.
Av: Tova Tabacsko
Trots motgångar i Högsta domstolen och kritik från civilsamhället fortsätter den brittiska premiärministern Rishi Sunak att driva på lagförslaget om att tvångsförflytta asylsökande till Rwanda.
– Detta är den mest extrema åtgärden för att outsourca migrationssystemet. Det är globala nord som rentvår sig på flyktingars bekostnad, säger Phil Clark, professor i internationell politik vid SOAS University of London.
25 mars, 2024, FUF-korrespondenterna, Reportage
Dharavi, ett slumområde i sydvästra Bombay, ska rustas upp till moderna lägenhetskomplex. Många menar att det kan få positiva effekter på levnadsförhållandena i området, andra är oroliga för att Dharavis kulturarv ska försummas. Foto: Andrey Armiagov. Källa: IStock.
Av: Fleur Riller Lendemar
Ett av världens största slumområden i Bombay ska rustas upp i ett nytt fastighetsprojekt. Målet är att området ska bli både renare och tryggare. Men lokalinvånarna är oroliga för att deras kultur ska bli försummad och att de ska bli tvungna att lämna sina hem.
22 mars, 2024, Reportage
I Kutupalong, som är världens största flyktingläger, bor i dag närmare en miljon rohingyaflyktingar i väntan på ett säkert återvändande till hemlandet Myanmar. Flyktingarna saknar arbetstillstånd i Bangladesh och är därför beroende av internationellt humanitärt stöd. Foto: Captain Raju. Källa: Wikimedia commons.
Av: Adam Hansen
Situationen är oviss för Rohingyafolket i Sydostasien. Den livsnödvändiga humanitära assistansen har minskat till flyktinglägren i Bangladesh, där närmare en miljon rohingyer befinner sig. Samtidigt eskalerar våldet i hemlandet Myanmar, vilket spär på den osäkra framtiden för den etniska folkgruppen.
5 mars, 2024, Reportage
Nästan 90 procent av gatuförsäljarna i Zimbabwe är helt beroende av gatuförsäljning som sin inkomstkälla. Många av dem är kvinnor som riskerar våld och trakasserier när de arbetar. Beauty (till vänster) handlar alltid ingefära av en kvinnlig gatuförsäljare (till höger) som inte vill ställa upp med sitt namn. Foto: Matilda Katsler.
Av: Matilda Katsler
I centrala Harare är gatuförsäljning en viktig del av , särskilt för kvinnor som står för en stor del av den informella arbetskraften i landet. Kvinnorna får kämpa hårt för att ta plats i det offentliga rummet – en plats som många gånger har ett högt pris i form av våld och sexuella trakasserier.
4 mars, 2024, FUF-korrespondenterna, Reportage
Sedan 2022 kan Ungern inte längre betraktas som en fullvärdig demokrati. Den politiska och ekonomiska utvecklingen i landet har gjort att många unga och högutbildade personer väljer att lämna. Foto: Agnes Fältman.
Av: Agnes Fältman
Ungerns premiärminister Viktor Orbán och Fidesz, det nationalistiska regeringspartiet, har under det senaste årtiondet systematiskt avvecklat landets demokratiska institutioner. I ett allt hårdare ekonomiskt och politiskt klimatväljer många unga och högutbildade ungrare att flytta utomlands. Vad kan locka dem tillbaka? Kan liberala vindar som blåser över den forna nationalistiska bundsförvanten Polen väcka hopp om förändring?
26 februari, 2024, FUF-korrespondenterna, Reportage
I maj 2023 trädde en strikt anti-gay lag i kraft i Uganda. Detta har drastiskt förändrat livet för många hbtqi-personer i landet, som antingen har behövt fly därifrån eller riskerar att möta förtryck och förföljelse på hemmaplan. Utvecklingsmagasinet har pratat med två av dem. Fotokälla: John Cyprian.
Av: Ellinor Berglund
2023 antog Ugandas parlament ett strikt lagförslag om hårdare straff för hbtqi-personer, vilket Utvecklingsmagasinet rapporterade om. Trots internationell kritik trädde lagen till slut i kraft i maj – vilket har försatt hbtqi-personer och aktivister i landet i en ännu mer utsatt position än tidigare. Utvecklingsmagasinet har pratat med John Cyprian och Rebecca N Naava – två ugandiska hbtqi-personer som båda har påverkats av lagändringen.
– Jag håller tummarna för att hbtqi-personer i Uganda ska få känna säkerhet, för det är ett helvete där ute, säger John Cyprian.
5 februari, 2024, Reportage
Dimitru Ciorba jobbar på Moldaviens tekniska universitet, som utbildar studenter i digital säkerhet – något som landet har allt större behov av efter flera ryska cyberangrepp. Foto: Daniel Díaz.
Av: Daniel Díaz
Sedan Rysslands invasion av Ukraina har Moldavien utsatts för flera cyberattacker. För att bygga upp landets försvar mot cyberangrepp utbildas studenter i informationssäkerhet vid Moldaviens tekniska universitet – en utbildning som behövs mer än någonsin.
22 december, 2023, FUF-korrespondenterna, Reportage
I april bröt stridigheter ut mellan den sudanesiska armén (SAF) och den paramilitära gruppen Rapid Support Forces (RSF) i Sudan. Konflikten har fått enorma humanitära konsekvenser, däribland har den drivit 6,9 miljoner människor från sina hem. Foto: United Nations photo. Källa: Flickr.
Av: Mona Adam Abdi
I samband med striderna i Sudan har en akut humanitär katastrof utvecklats i landet, där miljontals sudaneser kämpar för sin överlevnad. Konflikten har lett till över 12 000 dödsfall och drivit 6,9 miljoner människor från sina hem. Hälso- och sjukvårdssystemet befinner sig på randen till kollaps, och det råder akut vatten- och matbrist i landet. Men trots den akuta situationen har det internationella stödet inte motsvarat behoven.
22 december, 2023, Reportage
