Julia Carlzon jobbar på Oxfam Sverige. Hon menar att Sveriges motstånd mot EU-lagförslaget om företagsansvar försämrar bilden av Sverige som föregångsland inom klimat och mänskliga rättigheter. Bild (till vänster): Alexey Larionov. Källa: Unsplash. Bild (till höger): Julia Carlzon.
Av: Fleur Riller Lendemar
Sverige gick nyligen ut med att man kommer rösta emot det EU-lagförslag som ska öka företags ansvar för mänskliga rättigheter och miljö, trots att lagförslaget har ett starkt stöd från både civilsamhället och företag. Nu har lagförslaget reviderats och under fredagen ska en omröstning ske.
– Det Sverige gör lyssnar andra länder på, säger Julia Carlzon, kommunikatör på Oxfam, om den kommande omröstningen.
14 mars, 2024, Intervju
Kulturen lyser med sin frånvaro i Agenda 2030 och de globala målen. Flera aktörer inom kultursektorn har därför startat kampanjen #culture2030goal, för att inkludera ett artonde kulturfokuserat mål i Agenda 2030. ”Kulturen har förmågan att ändra vårt tankesätt”, säger Natalie Giorgadze på Culture Action Europe. Foto: Natalie Giorgadze/UN Women. Källa: Flickr.
Av: Nora Nattorp
Samtliga FN-medlemmar skrev på agendan 2015 och fastställde därigenom att arbetet för en hållbar utveckling kräver insatser i flera sektorer. Men en sektor tycks saknas: kulturen.
23 maj, 2023, Intervju
Félix Díaz, ordförande för Det rådgivande och deltagande rådet för urfolken i Argentina (CCPPIRA) och ledare för urfolket Qom, har under två års tid tältat utanför presidentpalatset i Buenos Aires, Argentina. Han vill att urfolkens rätt till mark och dialog med staten ska respekteras, men enligt Félix Díaz svarar inte politikerna på försök till samtal. Foto: Vilma Ellemark.
Av: Vilma Ellemark
Urfolket Qom har i över två års tid tältat utanför det argentinska presidentpalatset i huvudstaden Buenos Aires. Detta i protest mot att politikerna inte inleder dialog med gruppen om deras markrättigheter.
– Politikerna har inte svarat på ett enda av våra formella brev eller begäran om dialog, berättar protestledaren Félix Díaz.
12 maj, 2023, FUF-korrespondenterna, Intervju
Trots den vackra naturen i Armenien är landet ännu ingen självklar destination för friluftsturism. Foto: Tom Allen, Transcaucasian Trail Armenia.
Av: Sara Lannebo
I det bergiga Armenien ska en ny vandringsled främja turism, miljövård och ungt ledarskap. Projektet, som går vid namnet Transcaucasian Trail (TCT), har som vision att binda ihop de tre sydkaukasiska länderna Armenien, Georgien och Azerbajdzjan. Utvecklingsmagasinet har intervjuat Ashot Davtyan, projektledare för TCT, om de utmaningar och möjligheter som projektet står inför.
25 april, 2023, FUF-korrespondenterna, Intervju
Jordbruksbiståndet är lågt prioriterat i det svenska biståndet, men Afrikagruppernas generalsekreterare, Louise Lindfors, menar att det är centralt för utvecklingen i södra Afrika. Foto: Department of foreign affairs and trade/Afrikagrupperna. Källa: Flickr/Afrikagrupperna.
Av: Amanda Rossling
en omvälvande tid för Sveriges civilsamhällsorganisationer. omstrukturering som Sveriges regering har gjort i biståndet har inneburit både nedskärningar till utvecklingsländer och till civilsamhället i Sverige.
12 april, 2023, Intervju
20-åriga Amapola Manquehual i Chile fortsätter att delta i protesterna för aborträtt och sociala reformer som har svept över Latinamerika under de senaste åren. Detta trots att Chile i höstas röstade nej till ett grundlagsförslag som skulle legalisera abort i landet. Foto: Vilma Ellemark/Amapola Manquehual.
Av: Vilma Ellemark
I september 2022 röstade Chile nej till ett historiskt grundlagsförslag som bland annat omfattade könskvotering i offentliga organ och rätten till abort. Detta efter flera år av protester för sociala reformer och kvinnors rättigheter.
– Jag grät när jag såg resultatet, men jag har fortfarande hopp, säger kvinnorättskämpen Amapola Manquehual.
5 april, 2023, FUF-korrespondenterna, Intervju
Munisa Rashids liv har kraftigt begränsats sedan talibanernas maktövertagande i Afghanistan – precis som för de flesta kvinnor i landet. Hon får inte längre klä sig hur hon vill eller lämna huset utan en manlig förmyndare. Foto: Shabnam Alkozay.
Av: Lilljan Daoud
Sedan talibanerna tog över den afghanska staten 2021 ser vardagen annorlunda ut för de flesta afghaner. Deras ekonomiska möjligheter och kvinnors rättigheter har kraftigt begränsats. Munisa Rashid, kommunikatör på Svenska Afghanistankommittén (SAK), är en av många kvinnor i landet som inte längre får påbörja sin drömutbildning eller klä sig hur hon vill.
8 mars, 2023, Intervju
I november avslutade Internationellt Centrum för Lokal Demokrati (ICLD) 2022 års omgång av ledarskapsprogrammet för kvinnor. Den sista workshopen hölls i Kigali, Rwanda. På bild syns årets deltagare tillsammans med de svenska politiker som genom Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) är mentorer i programmet, samt Rwandas jämställdhetsminister Jeannette Bayisenge och Sveriges ambassadör till Rwanda Johanna Teague. Foto: ICLD.
Av: Agnes Durbeej-Hjalt
Varje år anordnar Internationellt Centrum för Lokal Demokrati (ICLD) ett ledarskapsprogram för kvinnor med lokalpolitisk maktposition i låg- och medelinkomstländer. Syftet är att stärka kvinnorna i sin ledarroll för att bidra till utvecklingen av lokal demokrati. Utvecklingsmagasinet har intervjuat Anne Scheffer Leander, ansvarig för programmet, om hur främjande av lokal demokrati egentligen fungerar i praktiken.
23 januari, 2023, Intervju
Maja Magnusson, pressansvarig och informationshandläggare på Svalorna Latinamerika, oroas över att minskat bistånd och slopad feministisk utrikespolitik kan drabba jämställdhetsarbetet i Latinamerika. Foto: Svalorna Latinamerika.
Av: Vilma Ellemark
Den nya riktningen för svensk utrikespolitik har skapat oro hos många organisationer som arbetar med globala utvecklingsfrågor.
– Vi är oroliga för kraftiga nedskärningar, säger Maja Magnusson, pressansvarig och informationshandläggare på Svalorna Latinamerika.
9 december, 2022, Intervju
Sedan två år tillbaka har den etiopiska regionen Tigray plågats av brutala strider. Nu har den etiopiska staten och Folkets befrielsefront i Tigray (TPLF) nått vapenvila. På bild: En förstörd stridsvagn i Edaga Hamus i Tigray, juni 2021. Foto: Yan Boechat. Källa: Wikimedia Commons.
Av: Elianne Kjellman
En av 2000-talets blodigaste konflikter har sedan november 2020 utkämpats i Etiopien. En lösning har verkat långt borta. Men i början av november kom det överraskande beskedet att vapenvila hade uppnåtts. Liisa Laakso, Senior Researcher vid Nordiska Afrikainstitutet, förklarar hur friktionen mellan den etiopiska staten och Folkets befrielsefront i Tigray ledde till krig – och hur de har lyckats nå vapenvila.
2 december, 2022, Intervju
