Munisa Rashids liv har kraftigt begränsats sedan talibanernas maktövertagande i Afghanistan – precis som för de flesta kvinnor i landet. Hon får inte längre klä sig hur hon vill eller lämna huset utan en manlig förmyndare. Foto: Shabnam Alkozay.
Av: Lilljan Daoud
Sedan talibanerna tog över den afghanska staten 2021 ser vardagen annorlunda ut för de flesta afghaner. Deras ekonomiska möjligheter och kvinnors rättigheter har kraftigt begränsats. Munisa Rashid, kommunikatör på Svenska Afghanistankommittén (SAK), är en av många kvinnor i landet som inte längre får påbörja sin drömutbildning eller klä sig hur hon vill.
8 mars, 2023, Intervju
I november avslutade Internationellt Centrum för Lokal Demokrati (ICLD) 2022 års omgång av ledarskapsprogrammet för kvinnor. Den sista workshopen hölls i Kigali, Rwanda. På bild syns årets deltagare tillsammans med de svenska politiker som genom Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) är mentorer i programmet, samt Rwandas jämställdhetsminister Jeannette Bayisenge och Sveriges ambassadör till Rwanda Johanna Teague. Foto: ICLD.
Av: Agnes Durbeej-Hjalt
Varje år anordnar Internationellt Centrum för Lokal Demokrati (ICLD) ett ledarskapsprogram för kvinnor med lokalpolitisk maktposition i låg- och medelinkomstländer. Syftet är att stärka kvinnorna i sin ledarroll för att bidra till utvecklingen av lokal demokrati. Utvecklingsmagasinet har intervjuat Anne Scheffer Leander, ansvarig för programmet, om hur främjande av lokal demokrati egentligen fungerar i praktiken.
23 januari, 2023, Intervju
Maja Magnusson, pressansvarig och informationshandläggare på Svalorna Latinamerika, oroas över att minskat bistånd och slopad feministisk utrikespolitik kan drabba jämställdhetsarbetet i Latinamerika. Foto: Svalorna Latinamerika.
Av: Vilma Ellemark
Den nya riktningen för svensk utrikespolitik har skapat oro hos många organisationer som arbetar med globala utvecklingsfrågor.
– Vi är oroliga för kraftiga nedskärningar, säger Maja Magnusson, pressansvarig och informationshandläggare på Svalorna Latinamerika.
9 december, 2022, Intervju
Sedan två år tillbaka har den etiopiska regionen Tigray plågats av brutala strider. Nu har den etiopiska staten och Folkets befrielsefront i Tigray (TPLF) nått vapenvila. På bild: En förstörd stridsvagn i Edaga Hamus i Tigray, juni 2021. Foto: Yan Boechat. Källa: Wikimedia Commons.
Av: Elianne Kjellman
En av 2000-talets blodigaste konflikter har sedan november 2020 utkämpats i Etiopien. En lösning har verkat långt borta. Men i början av november kom det överraskande beskedet att vapenvila hade uppnåtts. Liisa Laakso, Senior Researcher vid Nordiska Afrikainstitutet, förklarar hur friktionen mellan den etiopiska staten och Folkets befrielsefront i Tigray ledde till krig – och hur de har lyckats nå vapenvila.
2 december, 2022, Intervju
Enligt forskaren Gretchen Baldwin så upprätthålls etniska spänningar i Rwanda under landets årliga minnesperiod av folkmordet 1994. På bild: Rwandas president Paul Kagame vid öppnandet av den 28:e upplagan av Kwibuka i april 2022. Källa: Flickr.
Av: Agnes Durbeej-Hjalt
med landets årliga minnesperiod. Rwandierna tvingas minnas folkmordet i precis de tankebanor som orsakade folkmordet – att en folkgrupp är överordnad en annan, enligt forskaren Gretchen Baldwin. Och hon menar att det är ett sätt för regeringen att behålla makten.
25 november, 2022, Intervju
Maja Åberg, policyrådgivare på Amnesty International Sverige, menar att kulturen av straffrihet i Iran gör att människorättskränkningar, som de man har sett av regimen under rådande protester, fortskrider. Foto: Artin Bakhan. Unsplash/Amnesty International Sverige.
Av: Lilljan Daoud
Protesterna i Iran, som utlöstes av 22-åriga Mahsa Jhinas Aminis död i polisens förvar, har spridit sig över hela landet. I slutet av oktober hade 234 personer avlidit i samband med protesterna i Iran, enligt Iran Human Rights (IHRNGO). Människorättsorganisationen Amnesty beskriver en kultur av straffrihet i landet, där säkerhetsstyrkorna kan döda, tortera och misshandla – utan att straffas för det.
– Situationen i Iran är oerhört allvarlig, säger Maja Åberg, policyrådgivare på Amnesty International Sverige.
8 november, 2022, Intervju
Anne Poulsen är nordisk direktör för FN:s livsmedelsprogram World Food Programme (WFP) – en av världens största humanitära organisationer som förser miljontals människor med näring varje år. Hon varnar för att antalet hungriga människor i världen stiger – och att kriget i Ukraina gör situationen värre. Foto t.v.: World Food Programme. Foto t.h.: Logan Abassi. Källa: United Nations/Flickr.
Av: Elise Olsson
Redan innan kriget i Ukraina bröt ut befann sig stora delar av världen i en hungersnöd, där antalet hungriga människor i världen hade ökat från 135 miljoner till 276 miljoner på bara två år. Detta är en siffra som kommer fortsätta att stiga skuggan av kriget.
– Vi måste börja ta från de hungriga för att ge till de svältande, berättar Anne Poulsen, nordisk direktör för FN:s livsmedelsprogram World Food Programme.
31 maj, 2022, Intervju
Gonzalo Artigas och hans syster Javiera Artigas hoppas på politisk förändring i Chile. Foto: Gonzalo Artigas.
Av: Villemo Warnerfjord
De senaste åren har Chiles politik mötts av enorma protester, en ny konstitution och en ny president. Missnöjet har lockat människor till vallokalerna och nu väntar stora utmaningar för vänsterpolitikern Gabriel Boric. Det chilenska folket har vaknat och nu vill de se en förändring, menar den 29-årige chilenaren Gonzalo Artigas.
9 mars, 2022, Intervju
Merparten av världsproduktionen av kobolt utvinns i Kongo-Kinshasa. Foto: Enough Project. Källa: Flickr.
Av: Melanie Alphonse
Utvinningen av mineralen kobolt och litium har ökat i samband med efterfrågan på elbilar. Flera företag är intresserade av att öppna gruvor i norra Sverige, något som riskerar att hota samers rätt till mark och kultur. Samtidigt utnyttjar multinationella gruvbolag barnarbete och kränker mänskliga rättigheter i Demokratiska Republiken Kongo, som är världens största exportör av kobolt.
24 februari, 2022, Intervju
Ett oljespill har orsakat skador på djur och natur i den ecuadorianska regnskogen där Mireya Gualinga och hennes folk Kichwa bor. Foto: Mike Gualinga.
Av: Elise Olsson
Flera svenska AP-fonder och flera svenska storbanker investerar i företag som ägnar sig åt skogsskövling och bryter mot mänskliga rättigheter på olika platser i världen – något som bland annat drabbar Amazonas regnskog och urfolk. "De här företagen tar död på vår jord. De plundrar den sista hjälpen som jorden kan erbjuda – och det är skogen", säger Mireya Gualinga, klimat- och urfolksaktivist från ecuadorianska Amazonas.
25 januari, 2022, Intervju
