Ny utrikespolitik gör framtiden oviss för jämställdhetsprojekt i Latinamerika

Maja Magnusson, pressansvarig och informationshandläggare på Svalorna Latinamerika, oroas över att minskat bistånd och slopad feministisk utrikespolitik kan drabba jämställdhetsarbetet i Latinamerika. Foto: Svalorna Latinamerika.

Av: Vilma Ellemark

Den nya riktningen för svensk utrikespolitik har skapat oro hos många organisationer som arbetar med globala utvecklingsfrågor. – Vi är oroliga för kraftiga nedskärningar, säger Maja Magnusson, pressansvarig och informationshandläggare på Svalorna Latinamerika.

9 december, 2022, Intervju

Hopp om fred i krigsdrabbade Etiopien efter avtal om vapenvila

Sedan två år tillbaka har den etiopiska regionen Tigray plågats av brutala strider. Nu har den etiopiska staten och Folkets befrielsefront i Tigray (TPLF) nått vapenvila. På bild: En förstörd stridsvagn i Edaga Hamus i Tigray, juni 2021. Foto: Yan Boechat. Källa: Wikimedia Commons.

Av: Elianne Kjellman

En av 2000-talets blodigaste konflikter har sedan november 2020 utkämpats i Etiopien. En lösning har verkat långt borta. Men i början av november kom det överraskande beskedet att vapenvila hade uppnåtts. Liisa Laakso, Senior Researcher vid Nordiska Afrikainstitutet, förklarar hur friktionen mellan den etiopiska staten och Folkets befrielsefront i Tigray ledde till krig – och hur de har lyckats nå vapenvila.

2 december, 2022, Intervju

Forskare kritiserar Rwandas minnesperiod: “Orolig för storskaligt våld”

Enligt forskaren Gretchen Baldwin så upprätthålls etniska spänningar i Rwanda under landets årliga minnesperiod av folkmordet 1994. På bild: Rwandas president Paul Kagame vid öppnandet av den 28:e upplagan av Kwibuka i april 2022. Källa: Flickr.

Av: Agnes Durbeej-Hjalt

Efter folkmordet 1994 har Rwanda hyllats av omvärlden för sin, framför allt ekonomiska, återhämtning. Men ny forskning visar flera oroväckande aspekter med landets årliga minnesperiod. Rwandierna tvingas minnas folkmordet i precis de tankebanor som orsakade folkmordet – att en folkgrupp är överordnad en annan, enligt forskaren Gretchen Baldwin. Och hon menar att det är ett sätt för regeringen att behålla makten. 

25 november, 2022, Intervju

”Ingen straffas för människorättskränkningar i Iran”

Maja Åberg, policyrådgivare på Amnesty International Sverige, menar att kulturen av straffrihet i Iran gör att människorättskränkningar, som de man har sett av regimen under rådande protester, fortskrider. Foto: Artin Bakhan. Unsplash/Amnesty International Sverige.

Av: Lilljan Daoud

Protesterna i Iran, som utlöstes av 22-åriga Mahsa Jhinas Aminis död i polisens förvar, har spridit sig över hela landet. I slutet av oktober hade 234 personer avlidit i samband med protesterna i Iran, enligt Iran Human Rights (IHRNGO). Människorättsorganisationen Amnesty beskriver en kultur av straffrihet i landet, där säkerhetsstyrkorna kan döda, tortera och misshandla – utan att straffas för det. – Situationen i Iran är oerhört allvarlig, säger Maja Åberg, policyrådgivare på Amnesty International Sverige.

8 november, 2022, Intervju

Kriget i Ukraina har blivit en hungerkatastrof för miljontals människor

Anne Poulsen är nordisk direktör för FN:s livsmedelsprogram World Food Programme (WFP) – en av världens största humanitära organisationer som förser miljontals människor med näring varje år. Hon varnar för att antalet hungriga människor i världen stiger – och att kriget i Ukraina gör situationen värre. Foto t.v.: World Food Programme. Foto t.h.: Logan Abassi. Källa: United Nations/Flickr.

Av: Elise Olsson

Redan innan kriget i Ukraina bröt ut befann sig stora delar av världen i en hungersnöd, där antalet hungriga människor i världen hade ökat från 135 miljoner till 276 miljoner på bara två år. Detta är en siffra som kommer fortsätta att stiga skuggan av kriget. – Vi måste börja ta från de hungriga för att ge till de svältande, berättar Anne Poulsen, nordisk direktör för FN:s livsmedelsprogram World Food Programme.

31 maj, 2022, Intervju

Chilenska folket hoppas på politisk förändring

Gonzalo Artigas och hans syster Javiera Artigas hoppas på politisk förändring i Chile. Foto: Gonzalo Artigas.

Av: Villemo Warnerfjord

De senaste åren har Chiles politik mötts av enorma protester, en ny konstitution och en ny president. Missnöjet har lockat människor till vallokalerna och nu väntar stora utmaningar för vänsterpolitikern Gabriel Boric. Det chilenska folket har vaknat och nu vill de se en förändring, menar den 29-årige chilenaren Gonzalo Artigas.

9 mars, 2022, Intervju

Kobolt – en snårig väg till hållbar transport

Merparten av världsproduktionen av kobolt utvinns i Kongo-Kinshasa. Foto: Enough Project. Källa: Flickr.

Av: Melanie Alphonse

Utvinningen av mineralen kobolt och litium har ökat i samband med efterfrågan på elbilar. Flera företag är intresserade av att öppna gruvor i norra Sverige, något som riskerar att hota samers rätt till mark och kultur. Samtidigt utnyttjar multinationella gruvbolag barnarbete och kränker mänskliga rättigheter i Demokratiska Republiken Kongo, som är världens största exportör av kobolt.

24 februari, 2022, Intervju

Svenska fondpengar investeras i förorenande oljejättar

Ett oljespill har orsakat skador på djur och natur i den ecuadorianska regnskogen där Mireya Gualinga och hennes folk Kichwa bor. Foto: Mike Gualinga.

Av: Elise Olsson

Flera svenska AP-fonder och flera svenska storbanker investerar i företag som ägnar sig åt skogsskövling och bryter mot mänskliga rättigheter på olika platser i världen – något som bland annat drabbar Amazonas regnskog och urfolk. "De här företagen tar död på vår jord. De plundrar den sista hjälpen som jorden kan erbjuda – och det är skogen", säger Mireya Gualinga, klimat- och urfolksaktivist från ecuadorianska Amazonas.

25 januari, 2022, Intervju

Demokratins tillbakagång i världen missgynnar protesterna i Kazakstan

Demokratin möter just nu flera motgångar i världen – något som kan ha hämmat framgångarna för protesterna i Kazakstan, enligt Ashok Swain, professor i fred och konflikt vid Uppsala universitet. På bild: Presidentpalatset i den kazakiska huvudstaden Nur-Sultan. Foto: Fransisco Anzola. Källa: Flickr.

Av: Elise Olsson

Fattigdom, korruption och stora ekonomiska inkomstklyftor – det är inte bara chockhöjningen av bensinpriserna i Kazakstan som har triggat ett våldsamt upplopp i landet. Och även fast denna typ av uppror kan vara ett startskott för demokratisering, så kan även den försvagade demokratin i världen bli ett hinder för startskottet, berättar Ashok Swain, professor i fred och konflikt vid Uppsala Universitet.

18 januari, 2022, Intervju

Ny plastlag i Spanien kritiseras av marinbiolog

De spanska haven har en hög koncentration av så kallade hotspots för biologisk mångfald, vilket gör ekosystemen extra sårbara för utomstående inverkan. Foto: Rasande tyskar. Källa: Flickr.

Av: Jonna Erdös

Studier visar på oroväckande halter av plast i de djupa havsområdena runt den spanska kusten. En ny spansk lagstiftning ska implementeras för att minska användandet av plast, men den får kritik för att vara felriktad och otillräcklig.

7 januari, 2022, FUF-korrespondenterna, Intervju