I mars annonserade den socialdemokratiska regeringen att kostnader för svenskt flyktingmottagande ska avräknas mot biståndet. Magnus Walan, senior policyrådgivare på Diakonia, tycker tvärtom – mer bistånd för att bland annat främja demokrati i världen, inte mindre. Det skriver han i en gästanalys på Utvecklingsmagasinet. Foto: Socialdemokraterna. Källa: Flickr.

Gästanalys

Fem lärdomar av Rysslands krig i Ukraina för bistånd och utvecklingspolitik

Det pågår en debatt om vilka lärdomar vi kan dra av Rysslands krig i Ukraina. Mycket av debatten handlar om Nato, men det finns också lärdomar för svensk utrikes-, utvecklings- och biståndspolitik. Hur kan politiken bli bättre på att förebygga konflikter och krig? Magnus Walan, senior policyrådgivare på Diakonia, listar fem lärdomar.

1. Mer bistånd för att främja demokrati, jämställdhet och motverka konflikter – inte mindre

Den socialdemokratiska regeringen har aviserat kommande stora nedskärningar i biståndet genom att låta bistånd finansiera det svenska flyktingmottagandet. Att OECD-DAC:s regler – under vissa former – tillåter att man kan räkna flyktingkostnader i mottagarländerna som bistånd innebär inte att man måste räkna på det sättet.

Biståndets betydelse för att stödja demokratiaktivister och kvinnorättsorganisationer har blivit allt viktigare.

– Kreml ser biståndet som vapen mot makthavarna, säger Rysslandsexperten Per Enerud till Svenska Dagbladet.

Journalistnätverket International Consortium of Investigative Journalists (ICIJ), som stöds av Sveriges biståndsmyndighet Sida, har avslöjat Putins gömda tillgångar i Europa och pekat på att upp till 20 procent av Rysslands tillgångar är gömda i skatteparadis som Cypern, Brittiska Jungfruöarna och Caymanöarna – varav de två sistnämnda båda tillhör Storbritannien. En majoritet av skatteparadisen ligger i Europa.

FN:s generalsekreterare António Guterres har utmanat givarstaterna att inte minska biståndet för att till exempel finansiera militär upprustning.

Filippo Grandi, chef för FN:s flyktingorgan UNHCR, varnar för effekterna om givarna använder bistånd på hemmaplan för flyktingar.

– Det kommer att bidra till att andra kriser förvärras och blir svårare att hantera i framtiden, säger han.

Kriget i Ukraina leder till kraftigt höjda matpriser i många fattiga länder och FN:s livsmedelsprogram WFP varnar för att 2022 kan bli katastrofhungerns år.

I riksdagen vill Moderaterna dra ner biståndet med 30 procent och Sverigedemokraterna kan tänka sig att halvera biståndet.

2. Sverige måste stödja – inte blockera – åtgärder mot skatteparadis, korruption och för transparens

Jakten på ryska oligarkers tillgångar belyser behovet av åtgärder för ett mer transparent finansiellt system. Det finansiella systemet med skatteparadis, brevlådeföretag och bristen på transparens gör världen till en mer osäker plats. Det göder kriminalitet, penningtvätt, korruption och gör det möjligt att plundra länder på rikedomar. Storskalig kapital- och skatteflykt berövar länder på skatteintäkter som behövs för investeringar i välfärd. Forskning visar till exempel att Afrika har ett nettoutflöde av kapital som är fem gånger så stort som biståndet. Kapitalflykt och skatteflykt är ofta kopplat till eliters råvaruutvinning.

Sverige har blockerat förslag i EU för ökad öppenhet i företags betalningar. Det är dags att ompröva politiken – i Sverige, EU och FN. Det saknas också ofta register över tillgångar, något som har blivit tydligt när sanktioner riktas mot ryska oligarker. Att upprätta offentliga register över tillgångar skulle underlätta att spåra dem.

3. Effektiva regelverk för företag och finansinstitutioner att respektera mänskliga rättigheter – täpp till kryphålen

Under lång tid har företag och politiker sagt att handel och företagsamhet i länder som Ryssland och Kina ska bidra till att luckra upp systemet och till demokratisering. Det är dags att avliva den myten.

Fair Finance Guide avslöjade den andra mars 2022 att svenska banker och pensionsfonder har investerat nära nio miljarder kronor i ryska staten och ryska statskontrollerade bolag, trots att bolagen har funnits på EU:s sanktionslista sedan 2014. Samma månad avslöjade Expressen att svensk teknik kan ha använts av ryska statens tillverkare av kärnvapen. Att dokument och avtal från ryska upphandlingar visar hur utrustning från svenska industrikoncerner som Sandvik, SKF, Seco Tools och Atlas Copco har sålts och levererats till organisationer i det ryska kärnvapenprogrammet.

Concordnätverket i Sverige har konstaterat stora kryphål i det lagförslag som ligger i EU kring kommande lag för företag att göra aktsamhetsprövningar i sin verksamhet. Man uppmanar den svenska regeringen att säkerställa att en ny EU-lagstiftning blir effektiv och täpper till de uppenbara kryphål som finns. Staten behöver stärka styrningen av finansmarknaden och pensionsfonderna och säkerställa att man inte finansierar brott mot mänskliga rättigheter.

4. Snabbare omställning till förnybar energi gynnar både klimatet och mänskliga rättigheter och motverkar konflikter

Runt 600 miljoner människor i Mellanöstern och Nordafrika, vilket är 50 procent av befolkningen, kan komma att utsättas för ”superextrema” väderhändelser vid år 2100 – på vissa platser väntas temperaturer på uppemot 60 grader redan inom några decennier, enligt FN:s klimatchef Patricia Espinosa.

Genom att upphöra med olje- och gasimport från odemokratiska länder som Ryssland, Qatar, Saudiarabien och Venezuela och snabbt gå över till förnybara energikällor slår man två flugor i en smäll. Man finansierar inte odemokratiska regimer och det är gynnsamt för klimatet.

5. Sluta exportera krigsmateriel till diktaturer

Det finns en direkt koppling mellan avdemokratisering, autokratisering och ökad konflikt, berättar statsvetarprofessorn Staffan I Lindberg i en intervju i Svenska Dagbladet.

Med tydliga samband mellan länder som rör sig mot diktaturer och en ökad risk för konflikter bör det vara rimligt att Sveriges riksdag och regering inser riskerna med fortsatt export av krigsmateriel till diktaturer och länder som är ansvariga för omfattande och grova brott mot mänskliga rättigheter.

I den statistik som överlämnades till regeringen i mars över svensk vapenexport under 2021 toppades mottagarlistan av diktaturen Förenade Arabemiraten, som är ett av de krigförande länderna i Jemenkriget. Sverige fortsätter att exportera bomber, granater och torpeder. I Jemen har sju år av krig har skapat en av världens värsta humanitära kriser.

Statistiken visar att vapenexport fortsätter att gå till länder i krig och väpnad konflikt, däribland Saudiarabien, Förenade Arabemiraten, Indien, Pakistan, Kuwait och Filippinerna – länder som i flera fall styrs av auktoritära odemokratiska ledare.

Dela det här: