Så jobbar journalister mot desinformation i krigets Ukraina

Desinformation är en del av krigföringen i många konflikter. Som en del av den ryska propagandan spreds till exempel tidigare i år en falsk video på internet som föreställde Ukrainas president Volodymyr Zelenskyjs som uppmanade ukrainska soldater att lägga ner vapnen och kapitulera. Foto: President of Ukraine. Källa: Flickr.

Av: Tanya

Journalisters uppdrag i krigstider är inte endast att förse befolkningen med information, utan även att se till att falsk information inte sprids vidare. Journalister i Ukraina har därför etablerade metoder för att handskas med desinformation. Från de mest krigsdrabbade områdena i landet är det yrkesjournalister som rapporterar – och hittills har 32 journalister mist livet sedan kriget bröt ut i februari.  

27 juli, 2022, Almedalen - artikel, Reportage

Vecka 17: Flera kräver att Europa stryper importen av rysk gas

Försäljningen av fossila bränslen och råvaror till Europa utgör den kanske enskilt viktigaste inkomstkällan för Putin att finansiera sitt krig mot Ukraina, menar flera svenska debattörer. Foto: Peretz Partensky. Källa: Flickr.

Av: Markus Hietanen

Ett ryskt stopp av gasexporter till Polen och Bulgarien i veckan blåste nytt liv i debatten kring det europeiska energiberoendet av Ryssland och hur väst finansierar Putins krig i Ukraina.  

2 maj, 2022, Aktuell debatt

Kriget i Ukraina riskerar att orsaka global svält

Vete är en viktig näringskälla för miljoner människor. Foto: Yura Khomitskyi. Källa: Unspalsh

Av: Idun Eklind

Sammanlagt står Ukraina och Ryssland för 30 procent av den globala produktionen av vete och för 20 procent av världens majsproduktion. Så länge konflikten och striderna i Ukraina fortsätter kommer spannmålen i landet att både vara svåra att så och skörda. Vete och majs utgör den primära födan för miljarder av människor, och nu riskerar kriget i Europas kornbod att bidra till ökad matosäkerhet i länder i Afrika och Mellanöstern.

28 april, 2022, Nyhet

Vecka 16: Debattörer vänder i Natofrågan

I mitten av april träffades de socialdemokratiska statsministrarna i Sverige och Finland – Magdalena Andersson och Sanna Marin – för att diskutera ländernas eventuella inträde i Nato. Nu svänger bland annat Aftonbladets ledarredaktion i frågan – och menar att Sverige bör gå med i Nato. Foto: FinnishGovernment. Källa: Flickr.

Av: Hanne Karlsson och Linnea Ljungar

Förra veckans debatt- och ledarsidor kretsade i stor utsträckning kring kravallerna som skedde i flera svenska städer under påskhelgen. De globala frågor som diskuterades handlade fortsatt om ett eventuellt svenskt medlemskap i Nato – och bland annat har Aftonbladets ledarsida ändrat åsikt i frågan.

25 april, 2022, Aktuell debatt

Ukrainas 2,7 miljoner funktionsnedsatta exkluderas från humanitära insatser

Funktionshindrade saknar möjligheten att ta sig till skyddsrum i tid vid bombningar, inte minst fly landet på grund av rörelsehinder, skriver Jesper Hansén i Omvärlden. Foto: Aleksey Filippov/UNICEF. Källa: Flickr.

Av: Julia Lundén Azzeddine

Kriget i Ukraina har lämnat stora spår av förstörelse och inneburit allvarliga konsekvenser och förändrade livsomständigheter för landets civila befolkning. En särskilt utsatt grupp är de omkring 2,7 miljoner ukrainska invånare med funktionsnedsättningar.

22 april, 2022, Notis

Vecka 15: ”Europas olja och gas dödar civila i Ukraina”

Fler debattörer anser att EU borde sluta importera rysk gas. Foto: Giorgio Galeotti. Källa: Wikimedia Commons.

Av: Ina Carlsson

Den senaste veckans debatt- och ledarsidor har dominerats av diskussioner kring hur västvärlden bör hantera handel med ryska varor. Debattörer har också diskuterat finans- och livsmedelskriserna som har drabbat utvecklingsländer i svallvågorna av kriget i Ukraina.

19 april, 2022, Aktuell debatt

Fem lärdomar av Rysslands krig i Ukraina för bistånd och utvecklingspolitik

I mars annonserade den socialdemokratiska regeringen att kostnader för svenskt flyktingmottagande ska avräknas mot biståndet. Magnus Walan, senior policyrådgivare på Diakonia, tycker tvärtom – mer bistånd för att bland annat främja demokrati i världen, inte mindre. Det skriver han i en gästanalys på Utvecklingsmagasinet. Foto: Socialdemokraterna. Källa: Flickr.

Av: Magnus Walan

Det pågår en debatt om vilka lärdomar vi kan dra av Rysslands krig i Ukraina. Mycket av debatten handlar om Nato, men det finns också lärdomar för svensk utrikes-, utvecklings- och biståndspolitik. Hur kan politiken bli bättre på att förebygga konflikter och krig? Magnus Walan, senior policyrådgivare på Diakonia, listar fem lärdomar.

11 april, 2022, Gästanalys

Vecka 14: Debattörer kritiska mot att bistånd ska användas till flyktingmottagande

“Om Sverige även fortsättningsvis ska ses som ett föregångsland inom biståndet måste vi vara beredda att leda – inte genom att kreativt försöka kringgå biståndets huvudsyfte”. Det skriver flera ledare för svenska biståndsorganisationer gällande regeringens besked att Sveriges flyktingmottagande ska kunna avräknas mot biståndet. På bild: informella bosättningar i Jemen. Foto: EU Civil Protection and Humanitarian Aid. Källa: Flickr.

Av: Fanny Andersson och Julia Lundén Azzeddine

Ledarsidorna fortsätter att till stor del domineras av politiska konsekvenser sprungna ur Rysslands krig mot Ukraina. Men nu börjar även röster höjas kring det svenska biståndet och behovet av att också ha fokus på andra humanitära frågor.

11 april, 2022, Aktuell debatt

Världen splittrad om ekonomiska sanktioner mot Ryssland

Sanktioner mot Ryssland kan slå hårt mot andra länders ekonomi och befolkningar. Foto: DimitroSevastopol/35 images. Källa: Pixabay.

Av: Sigrid Wernersson

Skenande råvarupriser, ekonomiska kriser och oväntade vinnare. Det är några av de möjliga effekterna av ekonomiska sanktioner mot Ryssland, men långt ifrån alla länder väljer att ställa sig bakom sanktionerna. Oavsett syftet riskerar sanktionerna att vara mer globalt destabiliserande än många inser.

8 april, 2022, Analys

Svarta studenter organiserar sin räddning från Ukrainakriget via Instagram

Vittnesmål har framkommit om svarta personer som har flytt från Ukrainakriget, men stoppats vid polska gränsen och fått återvända till Lviv. Nu organiserar svarta personer sig på sociala medier för att hjälpa varandra att fly kriget. Foto: Taine Noble. Källa: Unsplash.

Av: Hibo Yusuf Ahmed

Rysslands invasion av Ukraina har resulterat i massflykt av civila. Bland dem finns tusentals studenter från Afrika, och flera av dem vittnar om rasism under deras flykt. I brist på hjälp för svarta studenter i krigszonen organiserar de sin egen räddning genom Instagram.

7 april, 2022, Nyhet