Regeringen har aviserat att en viss del av biståndsmedlen ska användas till att hjälpa de flyktingar som kommer till Sverige från Ukraina. Men det faktum att Sverige är en är världens största biståndsgivare kvarstår. Det skriver Kenneth G Forslund, ordförande i riksdagens utrikesutskott (S), och Anders Östberg, riksdagsledamot och biståndspolitisk ansvarig (S). Foto: Ministry of Defense of Ukraine/Nathalie Beser/Sveriges riksdag. Källa: Wikimedia Commons/Socialdemokraterna/Sveriges riksdag.
Av: Anders Österberg och Kenneth G Forslund
Vi socialdemokrater vet att en värld med stor ojämlikhet, hunger och fler konflikter är en osäkrare värld för alla. Det har inte minst covid-19 pandemin och Rysslands anfallskrig visat. Världen hänger ihop och när det brinner i din nästas hus så angår det också dig oavsett om det sker i Ukraina, Jemen eller Sudan – därför är biståndspolitiken viktig och vi Socialdemokrater ser det som en del av säkerhetspolitiken. Det skriver Kenneth G Forslund, ordförande i riksdagens utrikesutskott (S), och Anders Östberg, riksdagsledamot och biståndspolitisk ansvarig (S).
30 juni, 2022, Debatt
Vänsterpartiet vill bland annat göra enprocentsmålet till ett enprocentsgolv som utvecklingssamarbetet inte får understiga, och införa ett nytt klimatbistånd som ska användas för att motverka konsekvenserna av klimatförändringarna. Det skriver Vänsterpartiets biståndspolitiska talesperson Yasmine Posio. Foto: Takver, Vänsterpartiet. Källa: Wikimedia Commons, Flickr.
Av: Yasmine Posio
Med ett akut klimatnödläge och en allvarlig humanitär situation i världen duger det inte att som regeringen minska biståndet genom de omfattande avräkningarna man nu har valt att göra. Sverige har alla möjligheter att vara en fristad för människor som flyr krig och förtryck och samtidigt stå upp för en biståndspolitik värd namnet. Det skriver Vänsterpartiets biståndspolitiska talesperson Yasmine Posio.
13 juni, 2022, Debatt
Så här såg det ut när världsledare triumferande enades om 1,5-gradersmålet på klimatmötet i Paris 2015. I samband med Stockholm+50 mötet som ägde rum i veckan handlar det fortfarande om att kavla upp armarna och få jobbet gjort, skriver Lovisa Arvidsson i Aftonbladet. Foto: UNclimatechange. Källa: Flickr.
Av: Hanne Karlsson och Markus Hietanen
Under veckan som gått har såväl Turkiets krav på svenskt Natomedlemskap och Klimattoppmötet Stockholm+50 debatterats. Hur bör Sverige ställa sig till Turkiets olika krav och vad är viktigast att prioritera i klimatfrågan?
8 juni, 2022, Aktuell debatt
Riksrevisionens granskning av Sidas och regeringens arbete med svenskt bistånd visar bland annat att det är otydligt vilka motiv och prioriteringar som ligger bakom delar av Sidas val av biståndsformer och samarbetspartners. På bild: En tuaregisk man i Saharaöknens sanddynor. Foto: Getty Images Signature. Källa: Canva.
Av: Lina Kallio
Sidas val av samarbetspartner och biståndsformer är otydliga och regeringens målbilder försvårande. Det menar Riksrevisionen efter att ha granskat Sida och regeringens arbete med svenskt bistånd.
3 juni, 2022, Notis
En överväldigande majoritet av världens fattiga lever på landsbygden och livnär sig på jordbruk. Trots detta går i dag endast en liten del av det internationella
biståndet till jordbruksutveckling och livsmedelsproduktion. Detta vill Miljöpartiet ändra på, bland annat genom att höja det svenska biståndet till 1,25 procent av BNI. Foto: Binoy Anthony/Miljöpartiet. Källa: Pexels/Flickr.
Av: Maria Ferm
Det internationella biståndet befinner sig under hot. Trots att vi lever i en tid där biståndet är viktigare än någonsin vill flera partier i riksdagen på olika sätt minska det. Miljöpartiet vill istället både höja det internationella biståndet till minst 1% av BNI och stå upp för ett humant flyktingmottagande. Det skriver Maria Ferm, utrikespolitisk talesperson inom Miljöpartiet.
3 juni, 2022, Debatt
Liberalerna vill att Sverige ska avsätta minst en procent av BNI till bistånd. Utöver det menar partiet att det ibland krävs additionerna bistånd – till exempel till Ukraina just nu. Det skriver Liberalernas utrikespolitiska talesperson Joar Forssell. Foto: manhhai. Källa: Flickr.
Av: Joar Forssell
För Liberalerna är demokrati, rättsstat och respekt för de mänskliga rättigheterna det viktigaste målet för biståndet. Svenska biståndspengar ska aldrig gå till att finansiera de som förtrycker eller motverkar en demokratisk utveckling. Fria människor i fria samhällen bygger välstånd. Det ska i alla sammanhang vara tydligt på vilken sida Sverige står, nämligen de ofrias. Det skriver Joar Forssell, utrikespolitisk talesperson för Liberalerna.
3 juni, 2022, Debatt
I stället för att ta pengar från biståndet för att bekosta flyktingmottagandet bör Sverige öka stödet till jordbrukare i fattiga delar av världen, för att motverka en global matkris. Det skriver Anna Tibblin, generalsekreterare på We Effect, och Anna-Karin Hatt, vd för Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) i en debattartikel i SvD. På bild: Mauretanien, som 2012 drabbades av en allvarlig matkris. Foto: Oxfam International. Källa: Flickr.
Av: Alice Eriksson
Förra veckan varnade debattörer för konsekvenserna av att sänka det svenska biståndet när FN flaggar för att miljarder människor i världen kan försättas i svält på grund av kriget i Ukraina, frågan om kärnvapen var en del av den fortsatta Natodebatten.
9 maj, 2022, Aktuell debatt
Arbetare vid en tvålfabrik. Fabriken har ingen koppling till uttalanden i artikeln nedan. Foto: GCShutter Källa: Canva.
Av: Lina Kallio
Regeringens nya Afrikastrategi kritiseras efter att målformuleringen om ”förbättrade förutsättningar för produktiva arbetstillfällen med anständiga arbetsvillkor, framför allt för kvinnor och ungdomar” tagits bort. Detta riskerar att få negativa konsekvenser, framförallt för den afrikanska kontinentens unga befolkning, berättar fackliga röster för tidningen Omvärlden.
2 maj, 2022, Nyhet
I mars annonserade den socialdemokratiska regeringen att kostnader för svenskt flyktingmottagande ska avräknas mot biståndet. Magnus Walan, senior policyrådgivare på Diakonia, tycker tvärtom – mer bistånd för att bland annat främja demokrati i världen, inte mindre. Det skriver han i en gästanalys på Utvecklingsmagasinet. Foto: Socialdemokraterna. Källa: Flickr.
Av: Magnus Walan
Det pågår en debatt om vilka lärdomar vi kan dra av Rysslands krig i Ukraina. Mycket av debatten handlar om Nato, men det finns också lärdomar för svensk utrikes-, utvecklings- och biståndspolitik. Hur kan politiken bli bättre på att förebygga konflikter och krig? Magnus Walan, senior policyrådgivare på Diakonia, listar fem lärdomar.
11 april, 2022, Gästanalys
“Om Sverige även fortsättningsvis ska ses som ett föregångsland inom biståndet måste vi vara beredda att leda – inte genom att kreativt försöka kringgå biståndets huvudsyfte”. Det skriver flera ledare för svenska biståndsorganisationer gällande regeringens besked att Sveriges flyktingmottagande ska kunna avräknas mot biståndet. På bild: informella bosättningar i Jemen. Foto: EU Civil Protection and Humanitarian Aid. Källa: Flickr.
Av: Fanny Andersson och Julia Lundén Azzeddine
Ledarsidorna fortsätter att till stor del domineras av politiska konsekvenser sprungna ur Rysslands krig mot Ukraina. Men nu börjar även röster höjas kring det svenska biståndet och behovet av att också ha fokus på andra humanitära frågor.
11 april, 2022, Aktuell debatt
