FUF-korrespondenterna

Wien visar vägen framåt i den globala bostadsbristen

Många länder och städer i världen har problem med bostadsbrist – trots att alla människor ska ha tillgång till ekonomiskt överkomliga och säkra bostäder senast år 2030, enligt de globala målen. Foto: Agnes Fältman.

Av: Agnes Fältman

Enligt Agenda 2030 ska alla människor ha tillgång till ekonomiskt överkomliga och säkra bostäder senast år 2030, något som städer världen över kämpar hårt för att uppnå. Wien har länge ansetts vara en av de städer i världen med högst levnadsstandard. Detta är bland annat på grund av stadens unika system för billiga kommunala hyresrätter, som i dag huserar mer än hälften av invånarna. Hur har Wien lyckats med det som så många andra städer världen över inte har?

9 november, 2023, FUF-korrespondenterna, Reportage

Agenda 2030

Rumäniens resurser sinar för ukrainska flyktingar

Ändringar i det ekonomiska stödet för ukrainska flyktingar i Rumänien har gjort att vissa av dem har fått flytta från egna boenden till flyktingcenter. På ett center i Bukarest bor man två till fyra personer i varje enrumslägenhet. Foto: Daniel Díaz.

Av: Daniel Díaz

Många ukrainare som har flytt från Rysslands invasionskrig och kommit till Rumänien har hamnat i en utsatt ekonomisk situation. Den rumänska regeringen har ändrat det ekonomiska stödpaketet till flyktingarna och landets största flyktingcenter, Romexpo, får allt färre donationer. – Jag har sålt saker för att ha råd att leva, säger Tanya, som flydde från den ukrainska staden Odessa under våren 2022.

20 september, 2023, FUF-korrespondenterna, Reportage

Allt fler länder bygger gränsmurar – hindrar inte migranter

Frankrike är ett av länderna som har byggt en gränsmur för att förhindra irreguljär migration och bekämpa terrorism. På bild: Demonstration mot gränskontroller i Calais. Foto: politis62. Källa: Wikimedia commons.

Av: Vendela Permats Hammarbäck

Flera länder skärper sina gränskontroller och bygger gränsmurar för att minska inflödet av flyktingar och migranter. Frankrike är ett av länderna som har byggt en gränsmur av denna anledning. Samtidigt visar en studie att gränsmurar inte stoppar migrationen.

11 juli, 2023, FUF-korrespondenterna, Reportage

Efter världsarvsklassningen: Beduiner har tvångsförflyttats från Petra

Sedan den arkeologiska platsen Petra i Jordanien klassades som ett av UNESCO:s världsarv 1985 har beduiner fått lämna platsen och flytta till Uum Sayhoun – en liten by där många hus saknar el och vatten. Majoriteten av beduinerna livnär sig dock på turismen kring Petra. Foto: Johannes Lindh.

Av: Johannes Lindh

En natt vaknar beduinerna i Petra i Jordanien av att de utan förvarning ska förflyttas. Ut från sina grottor där de bott i flera hundra år till en hastigt konstruerad by som inte kommer rymma allihopa. Petra har klassats som ett av UNESCO:s världsarv, men hur behandlas ursprungsbefolkningen när deras hem blir en turistattraktion?

17 maj, 2023, FUF-korrespondenterna, Reportage

Urfolk tältar utanför presidentpalatset i Argentina – kräver dialog om mark

Félix Díaz, ordförande för Det rådgivande och deltagande rådet för urfolken i Argentina (CCPPIRA) och ledare för urfolket Qom, har under två års tid tältat utanför presidentpalatset i Buenos Aires, Argentina. Han vill att urfolkens rätt till mark och dialog med staten ska respekteras, men enligt Félix Díaz svarar inte politikerna på försök till samtal. Foto: Vilma Ellemark.

Av: Vilma Ellemark

Urfolket Qom har i över två års tid tältat utanför det argentinska presidentpalatset i huvudstaden Buenos Aires. Detta i protest mot att politikerna inte inleder dialog med gruppen om deras markrättigheter. – Politikerna har inte svarat på ett enda av våra formella brev eller begäran om dialog, berättar protestledaren Félix Díaz.

12 maj, 2023, FUF-korrespondenterna, Intervju

Australien ska rösta om grundlagsändring för urfolken: ”Nu har vi chansen”

Snart ska Australien rösta om utökat politiskt inflytande för landets urfolk. Men enligt opinionsmätningar är en knapp majoritet för grundlagsändringen. På bild: Australiens tre flaggor – landets nationalflagga (till vänster), aboriginernas flagga (i mitten) och Torressundöbornas flagga (till höger). Foto: Foto: Leonard J Matthews. Källa: Flickr.

Av: Signe Andersson

Urfolken i Australien är den mest missgynnade gruppen i landet och upplever bland annat diskriminering inom arbete, sjukvård och rättsväsendet. En folkomröstning ska hållas senare i år då befolkningen ska rösta för eller emot att säkra aboriginernas och Torressundöbornas politiska inflytande i parlamentet.

25 april, 2023, FUF-korrespondenterna, Utvecklingsmagasinet förklarar

Ny vandringsled ska främja turism och friluftsliv i Armenien

Trots den vackra naturen i Armenien är landet ännu ingen självklar destination för friluftsturism. Foto: Tom Allen, Transcaucasian Trail Armenia.

Av: Sara Lannebo

I det bergiga Armenien ska en ny vandringsled främja turism, miljövård och ungt ledarskap. Projektet, som går vid namnet Transcaucasian Trail (TCT), har som vision att binda ihop de tre sydkaukasiska länderna Armenien, Georgien och Azerbajdzjan. Utvecklingsmagasinet har intervjuat Ashot Davtyan, projektledare för TCT, om de utmaningar och möjligheter som projektet står inför.

25 april, 2023, FUF-korrespondenterna, Intervju

Hon fortsätter kvinnokampen i Chile – trots nej till ny grundlag för aborträtt

20-åriga Amapola Manquehual i Chile fortsätter att delta i protesterna för aborträtt och sociala reformer som har svept över Latinamerika under de senaste åren. Detta trots att Chile i höstas röstade nej till ett grundlagsförslag som skulle legalisera abort i landet. Foto: Vilma Ellemark/Amapola Manquehual.

Av: Vilma Ellemark

I september 2022 röstade Chile nej till ett historiskt grundlagsförslag som bland annat omfattade könskvotering i offentliga organ och rätten till abort. Detta efter flera år av protester för sociala reformer och kvinnors rättigheter. – Jag grät när jag såg resultatet, men jag har fortfarande hopp, säger kvinnorättskämpen Amapola Manquehual.

5 april, 2023, FUF-korrespondenterna, Intervju

Försök till närmande mellan Armenien och Turkiet

Kyrkan Khor Virap med berget Ararat som tornar upp sig i bakgrunden. Berget betraktas som en helig plats för Armenien, men den ligger på den turkiska sidan av gränsen. Relationen mellan länderna har länge varit ansträngd, men under den senaste tiden har de gjort vissa försök att normalisera relationen. Foto: Diego Delso. Källa: Wikimedia Commons.

Av: Sara Lannebo

Försöken till att förbättra den ansträngda relationen mellan Turkiet och Armenien har under de senaste månaderna fått ny luft under vingarna. Gränsen mellan länderna, som har varit stängd sedan 90-talet, öppnades i februari för att Armenien skulle kunna leverera hjälp till de jordbävningsdrabbade områdena i Turkiet. Men de djupa såren som består från folkmordet på armenier 1915 och Turkiets nära relation med Azerbajdzjan förblir ett hinder för försoning.

5 april, 2023, FUF-korrespondenterna, Reportage

“Jag krigar vid utbildningens frontlinje”

Iryna Yetskalo har grundat ett utbildningscenter för ukrainska barn och ungdomar i Timisoara, Rumänien. Hennes erfarenheter av utbildning är hennes vapen i kriget mot Ryssland: “Jag försöker göra allt jag kan för Ukraina”, säger hon. Foto: Daniel Díaz.