Sedan 2022 kan Ungern inte längre betraktas som en fullvärdig demokrati. Den politiska och ekonomiska utvecklingen i landet har gjort att många unga och högutbildade personer väljer att lämna. Foto: Agnes Fältman.
Av: Agnes Fältman
Ungerns premiärminister Viktor Orbán och Fidesz, det nationalistiska regeringspartiet, har under det senaste årtiondet systematiskt avvecklat landets demokratiska institutioner. I ett allt hårdare ekonomiskt och politiskt klimatväljer många unga och högutbildade ungrare att flytta utomlands. Vad kan locka dem tillbaka? Kan liberala vindar som blåser över den forna nationalistiska bundsförvanten Polen väcka hopp om förändring?
26 februari, 2024, FUF-korrespondenterna, Reportage
Förra veckan gick kriget i Ukraina in på sitt tredje år. I och med det krävde debattörer bland annat ökat militärt stöd till Ukraina och skärpta sanktioner mot Ryssland. Foto: President of Ukraine. Källa: Flickr.
Av: Kansliet
Förra veckan var det två år sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina, vilket präglade de svenska opinionssidorna. Flera debattörer menade att Sverige, EU och världen måste göra mer för att få slut på kriget.
26 februari, 2024, Aktuell debatt
Under den gångna veckan har bland annat EU:s framtid diskuterats på svenska debatt- och ledarsidor, med anledning av det kommande valet till Europaparlamentet i sommar. Foto: European Parliament. Källa: Wikimedia commons.
Av: Ida Nilsson och Adam Hansen
Inför det kommande Europaparlamentsvalet, som infaller i juni i år, ökar debatten om Sveriges roll i EU och unionens framtid. Centerpartiet kräver att EU inför ekonomiska påföljder för länder som inte lever upp till målen för klimatomställningen, medan Sverigedemokraterna förespråkar en omstrukturering av EU-politiken och stärkt beslutsfattande på nationell nivå. Även den ryske oppositionspolitikern Aleksej Navalnyjs död har uppmärksammats i debatten under den gångna veckan.
19 februari, 2024, Aktuell debatt
Österrike har fortfarande starka ekonomiska band till Ryssland – vilket österrikare och ukrainare i landet har delade åsikter om. På bild: Valeriia Ventskovska vid Universität Wiens campus/Österrikes parlament i Wien. Foto: Agnes Fältman.
Av: Agnes Fältman
Få länder inom EU har fortfarande så starka finansiella relationer till Ryssland som Österrike. Landets import av rysk gas och många företags fortsatta verksamhet i Ryssland efter anfallskriget mot Ukraina splittrar opinionen bland österrikare såväl som nyanlända ukrainare. Vissa anser att gasimporten delvis finansierar kriget i Ukraina, andra menar att den humanitära hjälpen Österrike ger till det krigshärjade landet bör stå i fokus.
18 december, 2023, FUF-korrespondenterna, Reportage
Sedan 2013 har FN:s fredsinsats Minusma har verkat i Mali. Förra året etablerade sig det ryska militärföretaget Wagnergruppen i landet – där de bland annat är misstänkta för krigsbrott och dödande av civila. Foto: Minusma. Källa: Flickr.
Av: Linnea Ljungar
Det ryska militärföretaget Wagnergruppen har kopplats samman med massakrer där flera hundra civila har dött. Enligt rapporter är gruppen närvarande i flera afrikanska länder, vilket skapar Samtidigt finns det en positiv opinion mot Ryssland och Wagner i delar av Mali.
27 juni, 2022, Nyhet
Försäljningen av fossila bränslen och råvaror till Europa utgör den kanske enskilt viktigaste inkomstkällan för Putin att finansiera sitt krig mot Ukraina, menar flera svenska debattörer. Foto: Peretz Partensky. Källa: Flickr.
Av: Markus Hietanen
Ett ryskt stopp av gasexporter till Polen och Bulgarien i veckan blåste nytt liv i debatten kring det europeiska energiberoendet av Ryssland och hur väst finansierar Putins krig i Ukraina.
2 maj, 2022, Aktuell debatt
I mitten av april träffades de socialdemokratiska statsministrarna i Sverige och Finland – Magdalena Andersson och Sanna Marin – för att diskutera ländernas eventuella inträde i Nato. Nu svänger bland annat Aftonbladets ledarredaktion i frågan – och menar att Sverige bör gå med i Nato. Foto: FinnishGovernment. Källa: Flickr.
Av: Hanne Karlsson och Linnea Ljungar
Förra veckans debatt- och ledarsidor kretsade i stor utsträckning kring kravallerna som skedde i flera svenska städer under påskhelgen. De globala frågor som diskuterades handlade fortsatt om ett eventuellt svenskt medlemskap i Nato – och bland annat har Aftonbladets ledarsida ändrat åsikt i frågan.
25 april, 2022, Aktuell debatt
Funktionshindrade saknar möjligheten att ta sig till skyddsrum i tid vid bombningar, inte minst fly landet på grund av rörelsehinder, skriver Jesper Hansén i Omvärlden. Foto: Aleksey Filippov/UNICEF. Källa: Flickr.
Av: Julia Lundén Azzeddine
Kriget i Ukraina har lämnat stora spår av förstörelse och inneburit allvarliga konsekvenser och förändrade livsomständigheter för landets civila befolkning. En särskilt utsatt grupp är de omkring 2,7 miljoner ukrainska invånare med funktionsnedsättningar.
22 april, 2022, Notis
Fler debattörer anser att EU borde sluta importera rysk gas. Foto: Giorgio Galeotti. Källa: Wikimedia Commons.
Av: Ina Carlsson
Den senaste veckans debatt- och ledarsidor har dominerats av diskussioner kring hur västvärlden bör hantera handel med ryska varor. Debattörer har också diskuterat finans- och livsmedelskriserna som har drabbat utvecklingsländer i svallvågorna av kriget i Ukraina.
19 april, 2022, Aktuell debatt
I mars annonserade den socialdemokratiska regeringen att kostnader för svenskt flyktingmottagande ska avräknas mot biståndet. Magnus Walan, senior policyrådgivare på Diakonia, tycker tvärtom – mer bistånd för att bland annat främja demokrati i världen, inte mindre. Det skriver han i en gästanalys på Utvecklingsmagasinet. Foto: Socialdemokraterna. Källa: Flickr.
Av: Magnus Walan
Det pågår en debatt om vilka lärdomar vi kan dra av Rysslands krig i Ukraina. Mycket av debatten handlar om Nato, men det finns också lärdomar för svensk utrikes-, utvecklings- och biståndspolitik. Hur kan politiken bli bättre på att förebygga konflikter och krig? Magnus Walan, senior policyrådgivare på Diakonia, listar fem lärdomar.
11 april, 2022, Gästanalys
