Jordens vattenresurser måste förvaltas både långsiktigt hållbart och rättvist, skriver Viktor Sundman. Foto: Andrés Gómez/Pixabay
Av: Viktor Sundman
Vatten är grundläggande för att stoppa hunger, ha en god hälsa och producera el och varor. Men om 30 år förväntas fem miljarder människor leva i vattenbrist minst en månad om året. Hur vi hanterar vatten kommer bli avgörande för om vi ska nå de globala målen i Agenda 2030, skriver Viktor Sundman på vatteninstitutet SIWI.
29 april, 2020, Debatt
Mänskliga rättigheter är starkt underprioriterade hos svenska företag, särskilt i produktionskedjan, säger juristen Parul Sharma.
Av: Johanna Wolff
Sverige når inte målen i Agenda 2030 om vi inte förbättrar våra produktionskedjor i länder utanför Sverige. Det menar människorättsjuristen Parul Sharma i en intervju med Utvecklingsmagasinet.
27 april, 2020, Intervju
I samband med cyklonen Idai i Moçambique för ett år sedan flydde människor till taken på husen. Foto: DFID (CC BY 2.0)
Av: Isabella Overödder
För ett år sedan drabbades Moçambique, som är ett av världens fattigaste länder, av dubbla cykloner. Cyklonerna har beskrivits som de värsta klimatrelaterade katastroferna som någonsin har drabbat det södra halvklotet. De orsakade översvämningar, förstörde hem och infrastruktur. Översvämningar i norr i kombination med torka i syd satte miljontals människor på flykt för att söka […]
Läs mer »
6 april, 2020, Krönika
Nick Doggen är internationell sekreterare i Grön Ungdom.
Av: Nick Doggen
Inom tio år ska vi utrota extrem fattigdom, minska ojämlikheter och orättvisor, främja fred och rättvisa, och lösa klimatkrisen. Att uppnå de globala målen och Agenda 2030 är en jätteutmaning. Vi i Grön Ungdom har alltid kämpat för en grönare och mer rättvis värld. Men för att kunna nå de globala målen måste alla vara med – och de som har flest resurser ska axla det största ansvaret.
27 mars, 2020, Debatt
Bistånd som används för att öka privata investeringar brukar kallas blandfinansiering. Mats Hårsmar skriver om reaktionerna på en ny rapport på ämnet.
Av: Mats Hårsmar
Hur ska man få mesta möjliga utvecklingseffekt av det internationella biståndet – som trots sin storlek är en begränsad resurs? Så kallad blandfinansiering är en form av utvecklingssamarbete som givarländer ser olika på, skriver Mats Hårsmar. Han har projektlett en ny rapport på temat från Expertgruppen för biståndsanalys.
10 mars, 2020, Gästkrönika
Eva Ekelund och Gunnel Axelsson Nycander jobbar på Act Svenska Kyrkan som just gett ut en rapport om bistånd som blandas med kommersiellt kapital.
Av: Eva Ekelund och Gunnel Axelsson Nycander
Att kombinera bistånd med kommersiellt kapital – så kallad blandfinansiering – är en viktigt metod för att öka de privata investeringarna i hållbar utveckling. Men det finns tillfällen då blandfinansiering är olämpligt. Till exempel ska det inte få påverka beslut om privatiseringar inom vård och utbildning. Det är en av slutsatserna i en ny rapport av Act Svenska kyrkan.
5 mars, 2020, Debatt
Först när vi ser människor som lever i hunger som en del av lösningen kan vi avskaffa hunger, skriver The Hunger Project. Foto: Johannes Odé
Av: Silvia Ernhagen
Hungern i världen har länge minskat, men de senaste fyra åren har världshungern ökat igen. Rapporter från FN visar att var nionde människa nu går och lägger sig hungrig. Det är en skrämmande utveckling och med tio år kvar tills Agenda 2030 ska vara nådd – och hungern utrotad – måste vi växla upp arbetet, skriver Silvia Ernhagen på The Hunger Project.
27 februari, 2020, Debatt
Om fattigdomen i världen ska kunna bekämpas måste vi ta itu med de tusentals miljarder kronor som varje år försvinner i korruption, skriver Natali Engstam Phalén på Institutet Mot Mutor.
Av: Natali Engstam Phalén
Varje år går ungefär 35 000 miljarder kronor förlorade i korruption runtom i världen. Det är mer än den summa som nu saknas för att uppnå alla de globala målen i Agenda 2030. Om vi på allvar vill avskaffa fattigdomen måste korruption lyftas högre upp på hållbarhetsagendan, skriver Institutet Mot Mutor.
19 februari, 2020, Debatt
Elektrifiering kan vara nyckeln till att nå de flesta mål i Agenda 2030, menar veckans debattörer, när fokuset är på ojämlikhet i världen.
Av: Amanda Wibne Romild
FN:s utvecklingsprogram UNDP gav förra veckan ut en rapport om mänsklig utveckling som inleds med “Ojämlikhet. Bevisen finns överallt”. Det har resulterat i att veckans debatt varit fokuserad på orsaker till ojämlikheterna och krav på förändring i svensk biståndspolitik.
17 december, 2019, Aktuell debatt
Förtroendet för religiösa ledare är i många sammanhang betydligt högre än för politiker och beslutsfattare, skriver debattörerna.
Av: Amanda Björksell, Jakob Schwarz och Veronica Pålsson
Religiösa aktörer har stor betydelse för människor världen över – och därför också i arbetet med de globala målen. Att verka för fred mellan människor, tjäna sin nästa och att värna skapelsen är ett fundament inom världsreligionerna. Som aktiva i Svenska Kyrkans Unga och Svenska kyrkan ser vi ingen motsättning i ett utvecklingssamarbete som är både tros- och rättighetsbaserat.
19 november, 2019, Debatt
