Kampanj inför folkomröstningen om nationell basinkomst i Schweiz 2016 där folket röstade nej. Foto: Michael von der Lohe, Flickr
Av: Kevin Perera
Medborgarlön (även kallat basinkomst) spås kunna lindra ekonomisk nedgång och leda till gynsamma utfall. I grunden handlar det om att samhället erbjuder invånarna en ovillkorlig ekonomisk trygghet, tillräckligt för att täcka för basala behov. Men kommer basinkomsten uppnå liknande effekter i låg- som i höginkomstländer? Och om inte, vilka olikheter finns det att begrunda? Mycket tyder på att låginkomstländer kan ha svårt att reformera fattigdomsbekämpning, från bistånd till ett pålitligt välfärdssystem, medan höginkomstländer har ett betydligt bättre utgångsläge att utnyttja basinkomsten för sina sina egna mål.
8 april, 2021, Analys
Av: Nagaad Kadir Abdimaxmud
Under förra veckan har biståndsdebatten blossat upp ännu en gång till följd av ett lagförslag som röstades igenom i Europaparlamentet. Samtidigt ökar den globala fattigdomen och inte minst i Jemen där kriget fortfarande pågår. Det har även diskuteras huruvida ett förbud mot fossilt bränsle skulle kunna ge snabbare effekter i bekämpning av klimatförändringarna.
22 mars, 2021, Aktuell debatt
En hållbar värld efter coronakrisen är inte möjlig om vi glömmer bort låginkomstländerna, skriver Beatrice Hugosson. Foto: Carl Campbell (CC BY 2.0).
Av: Beatrice Hugosson
Den senaste tiden har vi kunnat se aktörer från näringslivet, politiker och forskare debattera om vilka åtgärder som behövs för att bygga ett hållbart samhälle efter coronakrisen. För att försöka förstå hur det ska gå till deltog jag i ett webbinarium som anordnades av forskningsprogrammet Mistra Geopolitics. Diskussionerna fokuserade – som på många andra ställen […]
28 april, 2020, Krönika
Coronapandemin kan göra så att en halv miljard människor hamnar i fattigdom, enligt en rapport från Oxfam.
Av: Elin Williams
En halv miljard människor kan hamna i fattigdom på grund av coronavirusets ekonomiska effekter. Det visar Oxfams rapport Dignity Not Destitution som släpptes för två veckor sedan. För många av oss står tiden just nu still och livet har pausats. För andra, vårdpersonal inte minst, har tempot skruvats upp. På sina håll kan tiden nu till […]
22 april, 2020, Gästkrönika
Om fattigdomen i världen ska kunna bekämpas måste vi ta itu med de tusentals miljarder kronor som varje år försvinner i korruption, skriver Natali Engstam Phalén på Institutet Mot Mutor.
Av: Natali Engstam Phalén
Varje år går ungefär 35 000 miljarder kronor förlorade i korruption runtom i världen. Det är mer än den summa som nu saknas för att uppnå alla de globala målen i Agenda 2030. Om vi på allvar vill avskaffa fattigdomen måste korruption lyftas högre upp på hållbarhetsagendan, skriver Institutet Mot Mutor.
19 februari, 2020, Debatt
Elektrifiering kan vara nyckeln till att nå de flesta mål i Agenda 2030, menar veckans debattörer, när fokuset är på ojämlikhet i världen.
Av: Amanda Wibne Romild
FN:s utvecklingsprogram UNDP gav förra veckan ut en rapport om mänsklig utveckling som inleds med “Ojämlikhet. Bevisen finns överallt”. Det har resulterat i att veckans debatt varit fokuserad på orsaker till ojämlikheterna och krav på förändring i svensk biståndspolitik.
17 december, 2019, Aktuell debatt
EU:s biståndsbudget kan komma att finansiera alltmer av EU:s gränskontroller, tror debattören Bodil Valero. Foto: Bőr Benedek (CC BY 2.0)
Av: Bodil Valero
Imorgon ska EU rösta om att slå ihop flera olika program för finansiering av utrikes- och utvecklingssamarbete. Det kan göra så att fokus skiftar från fattigdomsbekämpning till att värna EU:s egna intressen. EU:s biståndspengar ska inte gå till försvarsändamål eller till att stoppa flyktingar vid gränserna, skriver miljöpartisten Bodil Valero.
26 mars, 2019, Debatt
Vi borde prata om att uppnå en skälig levnadsstandard för alla snarare än att bekämpa fattigdom, skriver debattörerna.
Av: Gunilla Palm och Gunnel Axelsson Nycander
Bör målet för det internationella utvecklingsarbetet fortsatt vara att minska fattigdom? Kanske är det dags att i stället se en skälig levnadsstandard för alla som målet för ett utvecklingsarbete som är stadigt förankrat i de mänskliga rättigheterna. Det menar Gunnel Axelsson Nycander och Gunilla Palm vid Svenska kyrkan.
20 november, 2018, Debatt
