Försök till närmande mellan Armenien och Turkiet

Kyrkan Khor Virap med berget Ararat som tornar upp sig i bakgrunden. Berget betraktas som en helig plats för Armenien, men den ligger på den turkiska sidan av gränsen. Relationen mellan länderna har länge varit ansträngd, men under den senaste tiden har de gjort vissa försök att normalisera relationen. Foto: Diego Delso. Källa: Wikimedia Commons.

Av: Sara Lannebo

Försöken till att förbättra den ansträngda relationen mellan Turkiet och Armenien har under de senaste månaderna fått ny luft under vingarna. Gränsen mellan länderna, som har varit stängd sedan 90-talet, öppnades i februari för att Armenien skulle kunna leverera hjälp till de jordbävningsdrabbade områdena i Turkiet. Men de djupa såren som består från folkmordet på armenier 1915 och Turkiets nära relation med Azerbajdzjan förblir ett hinder för försoning.

5 april, 2023, FUF-korrespondenterna, Reportage

“Jag krigar vid utbildningens frontlinje”

Iryna Yetskalo har grundat ett utbildningscenter för ukrainska barn och ungdomar i Timisoara, Rumänien. Hennes erfarenheter av utbildning är hennes vapen i kriget mot Ryssland: “Jag försöker göra allt jag kan för Ukraina”, säger hon. Foto: Daniel Díaz.

Av: Daniel Díaz

Entreprenören Iryna Yetskalo flydde kriget i Ukraina och startade ett utbildningscenter i Rumänien. Där undervisas ukrainska barn och ungdomar som har behövt lämna sitt land men inte velat lämna sina studier. Det är jag tjänar mitt land, säger Iryna Yetskalo. 

4 april, 2023, FUF-korrespondenterna, Reportage

Miljontals statslösa personer i världen – får inte tillgång till grundläggande rättigheter

Statslösa barn är särskilt utsatta i samhället. De saknar ofta tillgång till de mest grundläggande rättigheter så som födelseregistrering, utbildning, sjukvård, social trygghet och bostad. Foto: Okänd. Källa: Hippopx.

Av: Sandra Duru

Drygt tio miljoner människor runt om i världen beräknas vara statslösa. Sverige har anslutit sig till flera internationella konventioner för att förhindra statslöshet, men trots det fanns det ungefär 27 000 statslösa personer eller personer med okänd nationalitet i Sverige under 2021, enligt UNHCR. Europarådets tidigare kommissionär för mänskliga rättigheter har riktat kritik mot att Sverige ger statslösa personer små möjligheter att få medborgarskap i Sverige. 

9 mars, 2023, Utvecklingsmagasinet förklarar

Munisa Rashid stannar i Afghanistan – trots talibanernas kvinnoförtryck

Munisa Rashids liv har kraftigt begränsats sedan talibanernas maktövertagande i Afghanistan – precis som för de flesta kvinnor i landet. Hon får inte längre klä sig hur hon vill eller lämna huset utan en manlig förmyndare. Foto: Shabnam Alkozay.

Av: Lilljan Daoud

Sedan talibanerna tog över den afghanska staten 2021 ser vardagen annorlunda ut för de flesta afghaner. Deras ekonomiska möjligheter och kvinnors rättigheter har kraftigt begränsats. Munisa Rashid, kommunikatör på Svenska Afghanistankommittén (SAK), är en av många kvinnor i landet som inte längre får påbörja sin drömutbildning eller klä sig hur hon vill. 

8 mars, 2023, Intervju

Vecka 9: Debattörer diskuterar stödet till Ukraina och Sveriges klimatomställning

Under den gångna veckan har debattörer bland annat propagerat för utökat EU-stöd till Moldavien, som är det land, utanför Ukraina, som är mest påverkat av Rysslands invasionskrig. Foto: Ministry of Defense of Ukraine. Källa: Wikimedia commons.

Av: Cecilia Bergh och Ellinor Berglund

Under veckan som gått har fokus legat på Ukraina bland flertalet debattörer på svenska opinionssidor. Även Sveriges klimatomställning och reduktionspliktens vara eller icke-vara har diskuterats med tydliga skillnader i debattörernas åsikter.  

6 mars, 2023, Aktuell debatt

Vecka 8: Debattörer oense om vapenleveranser till Ukraina

Under den gångna veckan har flera debattörer diskuterat Sveriges vapenleveranser till Ukraina. Representanter från Socialdemokraterna, Centerpartiet och Sverigedemokraterna vill skicka mer vapen till landet, men bland annat Lotta Sjöström Becker, Kristna Fredsrörelsens generalsekreterare, är av en annan åsikt. ”Historiskt har motstånd utan våld varit mer effektivt”, skriver hon i Dagens Nyheter. Foto: manhhai. Källa: Flickr.

Av: Nora Nattorp och Agnes Durbeej-Hjalt

Den 24 februari 2023 var det ett år sedan Ryssland invaderade Ukraina. Det har präglat de svenska debatt- och ledarsidorna under den gångna veckan – och skribenterna vill att Vladimir Putin stoppas och ställs till svars för sina krigsförbrytelser. En vattendelare i den svenska debatten är dock frågan om Sverige ska skicka vapen till Ukraina. 

27 februari, 2023, Aktuell debatt

Rysslands invasion av Ukraina: ”Viktigt att vi som kan fortsätter att berätta om kriget”

Den 19 februari samlades demonstranter på Odenplan i Stockholm för att uppmärksamma den kommande årsdagen för Rysslands invasion av Ukraina. Under dagen talade representanter från flera människorättsorganisationer. Foto: Agnes Durbeej-Hjalt.

Av: Agnes Durbeej-Hjalt

Den 24 februari 2023 har det gått ett år sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Tusentals människor har dött och miljontals flytt sina hem. I samband med årsdagen arrangerar flera människorättsorganisationer demonstrationer i Stockholm. Utvecklingsmagasinet var på plats och bevakade en av dem.  

24 februari, 2023, Reportage

Vecka 7: Debattörer kritiserar biståndspolitiken och bristande stöd till Syrien

Flera debattörer har under veckan påpekat svårigheterna med att få fram hjälp till personer i nordöstra Syrien som har drabbats av jordbävningen. Foto: Begum Iman, European Union. Källa: Flickr.

Av: Sidra Amir

Under den gångna veckan har skribenter på svenska debatt- och ledarsidor både riktat kritik mot Sveriges biståndspolitik och mot att hjälp inte når fram till nödställda i Syrien efter jordbävningarna. Det svenska miljömålssystemet har också varit föremål för debatt. SD:s miljöpolitiska talesperson kallar det för ett “resurskrävande monster”, medan statstjänstemannen Magnus Eriksson lyfter fram styrkorna med systemet.

21 februari, 2023, Aktuell debatt

Vecka 6: Debattörer reagerar efter jordbävningarna i Turkiet och Syrien

Under den gångna veckan har flera debattörer reagerat på katastrofjordbävningarna som har drabbat Turkiet och Syrien – och diskussionen som har följt efter jordbävningarna. På bild: haveriet av en kollapsad byggnad i Diyarbakır, Turkiet. Foto: VOA. Källa: Wikimedia Commons.

Av: Elianne Kjellman och Ellen Norman

På svenska opinionssidor har flera debattörer vädjat om medmänsklighet och humanitärt stöd efter jordbävningskatastrofen i Turkiet och Syrien. Även Rysslands krig i Ukraina har diskuterats efter intensiva robotattacker från Rysslands sida.   

13 februari, 2023, Aktuell debatt

Israeliskt domstolsbeslut tvingar tusen palestinier att lämna sina hem

En stor del av området Masafer Yatta ska börja användas som militärt övningsfält, vilket innebär att över 1000 palestinier som bor i området kommer att behöva lämna sina hem. Bild till vänster: Israelisk militär ser till att barnen inte kan störa den pågående rivningen av deras skola i byn Isfay al-Fauqa. Foto: Kenneth, Följeslagarprogrammet. Bild till höger: Fältarbetare beskådar rester från en rivning i Khirbet al-Fakhiet, en av de 14 byarna i Masafer Yatta. Foto: Axel Sandberg. 

Av: Axel Sandberg

I maj 2022 fastslog den israeliska Högsta domstolen att en stor del av området Masafer Yatta på södra Västbanken ska fungera som militärt övningsfält. Det innebär att de nästan 1 200 palestinier som bor i området kommer att bli tvångsförflyttade.

30 januari, 2023, FUF-korrespondenterna, Reportage