En stor del av området Masafer Yatta ska börja användas som militärt övningsfält, vilket innebär att över 1000 palestinier som bor i området kommer att behöva lämna sina hem. Bild till vänster: Israelisk militär ser till att barnen inte kan störa den pågående rivningen av deras skola i byn Isfay al-Fauqa. Foto: Kenneth, Följeslagarprogrammet. Bild till höger: Fältarbetare beskådar rester från en rivning i Khirbet al-Fakhiet, en av de 14 byarna i Masafer Yatta. Foto: Axel Sandberg.
Av: Axel Sandberg
I maj 2022 fastslog den israeliska Högsta domstolen att en stor del av området Masafer Yatta på södra Västbanken ska fungera som militärt övningsfält. Det innebär att de nästan 1 200 palestinier som bor i området kommer att bli tvångsförflyttade.
30 januari, 2023, FUF-korrespondenterna, Reportage
Nations today are faced with the Energy Trilemma; how to achieve energy security, energy equity and environmental sustainability – at the same time. And transitioning towards renewable forms of energy is essential to achieve human security worldwide, according to Marie Stjernquist Desatnik at Naturskyddsföreningen (the Swedish Society for Nature Conservation, SSNC). Image: A military attack on energy infrastructure. Photo by: Ecoaction.
Av: Marie Stjernquist Desatnik
The world’s addiction to fossil fuels is the main contributor to the climate crisis, and it impacts peace and security worldwide. This was clearly demonstrated in 2022 by Russia’s invasion of Stjernquist Desatnik, Senior Climate Policy Advisor at Naturskyddsföreningen (the Swedish Society for Nature Conservation, SSNC). She argues that transitioning towards renewable forms of energy is essential to
17 januari, 2023, English, Gästanalys, Guest piece, Magazine
I november röstade riksdagen igenom de nya lagarna om utlandsspioneri – något som har mött kraftig kritik från både mediebranschen och tidigare visselblåsare. Foto: Johannes Jansson. Källa: Wikimedia commons.
Av: Vilma Ellemark
Den 1 januari trädde de omtvistade utlandsspionerilagarna i kraft i Sverige. Kritiker befarar att lagarna försvårar journalisters och visselblåsares möjligheter att rapportera om missförhållanden inom internationella samarbeten. Men hur kan spionerilagar begränsa media? Och varför röstades lagarna igenom kritiken till trots? Utvecklingsmagasinet förklarar det du behöver veta om lagändringarna.
13 januari, 2023, Utvecklingsmagasinet förklarar
Den 1 januari 2023 tar Sverige över ordförandeskapet i Europeiska unionens råd. Utvecklingsmagasinet hjälper dig att reda ut vad det innebär. Foto: Christian Lue. Källa: Unsplash.
Av: Elianne Kjellman
Från den 1 januari 2023 och sex månader fram tar Sveriges regering över ordförandeskapet i Europeiska unionens råd. Vissa är hoppfulla och menar att den inflytelserika uppgiften kommer innebära ett ökat stöd till Ukraina, medan andra befarar att den kommer vara destruktiv för EU:s klimatpolitik. Utvecklingsmagasinet förklarar hur ordförandeskapet fungerar, och några saker du bör känna till för att hänga med i debatten kring ämnet.
22 december, 2022, Utvecklingsmagasinet förklarar
För att åter få trygghet på våra gator i Sverige, och en fredligare värld globalt, är det mer angeläget än någonsin att både förebygga och stoppa det olagliga vapenflödet. Det skriver Olle Thorell (S) och Magdalena Thuresson (M), riksdagsledamöter utrikesutskottet, samt Karin Olofsson, generalsekreterare Parlamentarikerforum för lätta vapen-frågor. Foto: St. Louis Circuit Attorney's Office. Källa: Wikimedia commons.
Av: Karin Olofsson, Magdalena Thuresson och Olle Thorell
Våldet till följd av olagliga vapen har världen över förödande konsekvenser – mänskligt, socialt och ekonomiskt. För hållbar utveckling och fred krävs krafttag för att stoppa det olagliga vapenflödet. Onsdagen den 14 december uppmärksammas frågan särskilt i riksdagen då parlamentariker, civilsamhälle, experter och andra representanter samlas för Parlamentarikerforum för lätta vapen-frågors (Forumets) 20-årsjubileumsseminarium.
14 december, 2022, Debatt
Ungdomsrörelsen Aurora har stämt den svenska staten i allmän domstol för att de inte behandlar klimatkrisen som en kris, något som har blivit föremål för debatt under den gångna veckan. På bild: Fridays For Future-demonstration i Stockholm, februari 2020. Foto: Frankie Fouganthin. Källa: Wikimedia commons.
Av: Amanda Rossling och Karin Sjöstrand
Regeringens klimatpolitik har debatteras under den gångna veckan, likväl som ungdomsorganisationen Auroras stämning mot staten. Kriget i Ukraina har fortsatt varit föremål för debatt och DN:s ledarskribent undrar om Sverige verkligen stödjer Ukraina när ukrainska kvinnor tvingas in i prostitution.
5 december, 2022, Aktuell debatt
Sedan två år tillbaka har den etiopiska regionen Tigray plågats av brutala strider. Nu har den etiopiska staten och Folkets befrielsefront i Tigray (TPLF) nått vapenvila. På bild: En förstörd stridsvagn i Edaga Hamus i Tigray, juni 2021. Foto: Yan Boechat. Källa: Wikimedia Commons.
Av: Elianne Kjellman
En av 2000-talets blodigaste konflikter har sedan november 2020 utkämpats i Etiopien. En lösning har verkat långt borta. Men i början av november kom det överraskande beskedet att vapenvila hade uppnåtts. Liisa Laakso, Senior Researcher vid Nordiska Afrikainstitutet, förklarar hur friktionen mellan den etiopiska staten och Folkets befrielsefront i Tigray ledde till krig – och hur de har lyckats nå vapenvila.
2 december, 2022, Intervju
Slopande av enprocentsmålet är fortsatt föremål för debatt på svenska opinionssidor. Foto: Frankie Fouganthin. Källa: Wikimedia commons.
Av: Fredrik Govenius
Slopandet av Sveriges enprocentsmål för biståndet har debatterats i flera svenska medier under den gångna veckan. Protesterna i Iran har fortsatt att vara föremål för debatt, bland annat då Ardalan Shekarabi (S) menade att Sveriges regering bör skärpa sanktionerna mot landet.
29 november, 2022, Aktuell debatt
Kongo-Kinshasa försöker stoppa M23-rebellernas frammarsch, tillsammans med FN:s fredsbevarande styrkor och trupper från Östafrikanska gemenskapen. Foto: MONUSCO Photos. Källa: Flickr.
Av: Agnes Durbeej-Hjalt
28 november, 2022, Utvecklingsmagasinet förklarar
Enligt forskaren Gretchen Baldwin så upprätthålls etniska spänningar i Rwanda under landets årliga minnesperiod av folkmordet 1994. På bild: Rwandas president Paul Kagame vid öppnandet av den 28:e upplagan av Kwibuka i april 2022. Källa: Flickr.
Av: Agnes Durbeej-Hjalt
med landets årliga minnesperiod. Rwandierna tvingas minnas folkmordet i precis de tankebanor som orsakade folkmordet – att en folkgrupp är överordnad en annan, enligt forskaren Gretchen Baldwin. Och hon menar att det är ett sätt för regeringen att behålla makten.
25 november, 2022, Intervju
