Allt du behöver veta om de nya utlandsspionerilagarna

I november röstade riksdagen igenom de nya lagarna om utlandsspioneri – något som har mött kraftig kritik från både mediebranschen och tidigare visselblåsare. Foto: Johannes Jansson. Källa: Wikimedia commons.

Av: Vilma Ellemark

Den 1 januari trädde de omtvistade utlandsspionerilagarna i kraft i Sverige. Kritiker befarar att lagarna försvårar journalisters och visselblåsares möjligheter att rapportera om missförhållanden inom internationella samarbeten. Men hur kan spionerilagar begränsa media? Och varför röstades lagarna igenom kritiken till trots? Utvecklingsmagasinet förklarar det du behöver veta om lagändringarna.

13 januari, 2023, Utvecklingsmagasinet förklarar

Detta bör du veta inför Sveriges EU-ordförandeskap

Den 1 januari 2023 tar Sverige över ordförandeskapet i Europeiska unionens råd. Utvecklingsmagasinet hjälper dig att reda ut vad det innebär. Foto: Christian Lue. Källa: Unsplash.

Av: Elianne Kjellman

Från den 1 januari 2023 och sex månader fram tar Sveriges regering över ordförandeskapet i Europeiska unionens råd. Vissa är hoppfulla och menar att den inflytelserika uppgiften kommer innebära ett ökat stöd till Ukraina, medan andra befarar att den kommer vara destruktiv för EU:s klimatpolitik. Utvecklingsmagasinet förklarar hur ordförandeskapet fungerar, och några saker du bör känna till för att hänga med i debatten kring ämnet. 

22 december, 2022, Utvecklingsmagasinet förklarar

Handlingskraftigt agerande krävs för att motverka det olagliga internationella vapenflödet

För att åter få trygghet på våra gator i Sverige, och en fredligare värld globalt, är det mer angeläget än någonsin att både förebygga och stoppa det olagliga vapenflödet. Det skriver Olle Thorell (S) och Magdalena Thuresson (M), riksdagsledamöter utrikesutskottet, samt Karin Olofsson, generalsekreterare Parlamentarikerforum för lätta vapen-frågor. Foto: St. Louis Circuit Attorney's Office. Källa: Wikimedia commons.

Av: Karin Olofsson, Magdalena Thuresson och Olle Thorell

Våldet till följd av olagliga vapen har världen över förödande konsekvenser – mänskligt, socialt och ekonomiskt. För hållbar utveckling och fred krävs krafttag för att stoppa det olagliga vapenflödet. Onsdagen den 14 december uppmärksammas frågan särskilt i riksdagen då parlamentariker, civilsamhälle, experter och andra representanter samlas för Parlamentarikerforum för lätta vapen-frågors (Forumets) 20-årsjubileumsseminarium. 

14 december, 2022, Debatt

Diskussionskväll om protesterna i Iran

Den 14 december kl. 17.30 bjuder FUF:s lokalgrupp i Göteborg in till en diskussionskväll om protesterna i Iran, som har slagorden “kvinna, liv, frihet”.  Lokalgruppen kommer börja med en kort presentation av landets historia och betydelsefulla händelser från 1950 till i dag. Därefter tittar vi gemensamt på SVT:s Utrikesbyråns avsnitt ”Vreden i Iran”. Efter avsnittet […]

7 december, 2022, Kalendarium, Lokalgrupp, Utbildningsaktivitet

Vecka 48: Debattörer engagerar sig i klimatstämning mot den svenska staten

Ungdomsrörelsen Aurora har stämt den svenska staten i allmän domstol för att de inte behandlar klimatkrisen som en kris, något som har blivit föremål för debatt under den gångna veckan. På bild: Fridays For Future-demonstration i Stockholm, februari 2020. Foto: Frankie Fouganthin. Källa: Wikimedia commons.

Av: Amanda Rossling och Karin Sjöstrand

Regeringens klimatpolitik har debatteras under den gångna veckan, likväl som ungdomsorganisationen Auroras stämning mot staten. Kriget i Ukraina har fortsatt varit föremål för debatt och DN:s ledarskribent undrar om Sverige verkligen stödjer Ukraina när ukrainska kvinnor tvingas in i prostitution.  

5 december, 2022, Aktuell debatt

Hopp om fred i krigsdrabbade Etiopien efter avtal om vapenvila

Sedan två år tillbaka har den etiopiska regionen Tigray plågats av brutala strider. Nu har den etiopiska staten och Folkets befrielsefront i Tigray (TPLF) nått vapenvila. På bild: En förstörd stridsvagn i Edaga Hamus i Tigray, juni 2021. Foto: Yan Boechat. Källa: Wikimedia Commons.

Av: Elianne Kjellman

En av 2000-talets blodigaste konflikter har sedan november 2020 utkämpats i Etiopien. En lösning har verkat långt borta. Men i början av november kom det överraskande beskedet att vapenvila hade uppnåtts. Liisa Laakso, Senior Researcher vid Nordiska Afrikainstitutet, förklarar hur friktionen mellan den etiopiska staten och Folkets befrielsefront i Tigray ledde till krig – och hur de har lyckats nå vapenvila.

2 december, 2022, Intervju

Jämställdhet: I ljuset av Iranprotesterna

Event om Iranprotesterna

Datum och tid: 12 dec, 13:15 - 15:00

Till anmälan » Den 13 september 2022 blev Mahsa Jina Amini gripen av iransk moralpolis då de ansåg att hon bar slöjan på ett inkorrekt sätt. Några dagar senare dör hon på sjukhus. Mahsa Jina Aminis död blir startskottet på protesterna mot slöjtvånget i Iran. FUF välkomnar dig till ett seminarium om protesterna i Iran […]

1 december, 2022, Kalendarium, Seminarier

Vecka 47: Debattör om slopandet av enprocentsmålet: ”Andefattigt”

Slopande av enprocentsmålet är fortsatt föremål för debatt på svenska opinionssidor. Foto: Frankie Fouganthin. Källa: Wikimedia commons.

Av: Fredrik Govenius

Slopandet av Sveriges enprocentsmål för biståndet har debatterats i flera svenska medier under den gångna veckan. Protesterna i Iran har fortsatt att vara föremål för debatt, bland annat då Ardalan Shekarabi (S) menade att Sveriges regering bör skärpa sanktionerna mot landet.

29 november, 2022, Aktuell debatt

Konflikten mellan Rwanda och Kongo-Kinshasa – detta har hänt

Kongo-Kinshasa försöker stoppa M23-rebellernas frammarsch, tillsammans med FN:s fredsbevarande styrkor och trupper från Östafrikanska gemenskapen. Foto: MONUSCO Photos. Källa: Flickr.

Av: Agnes Durbeej-Hjalt

De senaste månaderna har spänningarna mellan Kongo-Kinshasa och Rwanda ökat. Rebellgruppen M23 har tvingat hundratusentals civila på flykt i östra delen av Kongo-Kinshasa. Rwanda anklagas mot sitt nekande för att sponsra rebellerna, men konflikten mellan länderna har rötter långt bak i tiden.

28 november, 2022, Utvecklingsmagasinet förklarar

Forskare kritiserar Rwandas minnesperiod: “Orolig för storskaligt våld”

Enligt forskaren Gretchen Baldwin så upprätthålls etniska spänningar i Rwanda under landets årliga minnesperiod av folkmordet 1994. På bild: Rwandas president Paul Kagame vid öppnandet av den 28:e upplagan av Kwibuka i april 2022. Källa: Flickr.

Av: Agnes Durbeej-Hjalt

Efter folkmordet 1994 har Rwanda hyllats av omvärlden för sin, framför allt ekonomiska, återhämtning. Men ny forskning visar flera oroväckande aspekter med landets årliga minnesperiod. Rwandierna tvingas minnas folkmordet i precis de tankebanor som orsakade folkmordet – att en folkgrupp är överordnad en annan, enligt forskaren Gretchen Baldwin. Och hon menar att det är ett sätt för regeringen att behålla makten. 

25 november, 2022, Intervju