The texts on this site have been auto-translated which may result in some linguistic errors.

Flickor och kvinnor drabbades allra hårdast av den kraftiga jordbävning som inträffade i Marocko i september. Jordbävningen påverkade bland annat kvinnors möjlighet att sköta sin hygien och flickors möjlighet att gå i skolan. På bild: Gwendolen Eamer, huvuddirektör för nödoperationer på IFRC. Foto: Benoît Carpentier/IFRC.

Utvecklingsmagasinet förklarar

Efter jordbävningen i Marocko: Flickor och kvinnor hårdast drabbade

Den 8 september drabbades Marocko av en kraftig jordbävning som ledde till ungefär 3 000 döda och 6 000 skadade, enligt FN. Bland dem var kvinnor och flickor värst drabbade, och flera organisationer betonar vikten av ett könsmedvetet perspektiv vid katastrofinsatser. 

”Vid naturkatastrofer, kriser och konflikter glöms kvinnor och flickor ofta bort. Vid sådana händelser står de dessutom inför allvarliga könsrelaterade hot, såsom människohandel och sexuellt våld”. Det skriver UN Women Sverige på sin hemsida.

Kvinnor och barn är statistiskt sett 14 gånger mer sannolika att dö i naturkatastrofer än män, enligt FN:s Utvecklingsprogram (UNDP). Dessutom är Marocko ett av länderna i världen med mest könsbaserad ojämlikhet, enligt World Economic Forums 2023 Global Gender Gap Index. Efter jordbävningen i september pekar kvinnorättsorganisationer på att den drabbade kvinnor och flickor särskilt hårt. 

Kvinnors möjlighet till personlig hygien påverkas av jordbävningen

Flera organisationer belyser bland annat problemet med “period poverty” i Marocko, på svenska kallat “mensfattigdom”. Det innebär en brist på hygienprodukter, säkra platser att använda dem och rätten att hantera menstruation utan skam eller stigmatisering. Organisationerna menar att misslyckandet att involvera kvinnor genom ett könsmedvetet tillvägagångsätt i katastrofinsatserna har lett till en brist på hänsyn till kvinnors hälsa och hygien.

– Menstruation är en känslig fråga i många traditionella samhällen, och kvinnors möjlighet att ha säker tillgång till menstruationshygien kan påverkas i efterdyningarna av en katastrof, säger Gwendolen Eamer, chef för katastrofinsatser på Internationella Rödakors- och rödahalvmånefederationen (IFRC) till Utvecklingsmagasinet under en intervju i oktober. Hon fortsätter:

– Vi har träffat kvinnor som inte har haft möjlighet att duscha sedan katastrofen inträffade. Män kan ofta bada i floderna medan kvinnor saknar den möjligheten, och de tvingas välja mellan att återvända till sina förstörda hem för att kunna sköta sin hygien eller exponeras på ett sätt som inte är socialt accepterat.

Kvinnor och flickor isoleras i hemmet

Gwendolen Eamer menar att flickor och kvinnor på landsbygden i Marocko blir särskilt drabbade av naturkatastrofer – eftersom det riskerar att isolera dem ännu mer. Män i Marocko har större möjligheter att gå ut på egen hand, och till exempel ta sig till de stora städerna, vilket flickor och kvinnor på landsbygden och i bergen inte alltid har. Detta påverkar bland annat flickors möjlighet att gå i skolan.

– När flickor tvingas sluta skolan på grund av ekonomiska chocker eller katastrofer återvänder de sällan, vilket i längden orsakar problem som barnäktenskap och tidiga graviditeter, förklarar Gwendolen Eamer.

Hon pekar på att vissa flickor och kvinnor i områden i Marocko som har drabbats av naturkatastrofer har blivit utsatta för påtvingade äktenskap och sexuellt våld. Detta har uppmärksammats i sociala medier av både kvinnorättsorganisationer och aktivister. Särskilt uppmärksammat var när en student i Marocko dömdes till tre månaders fängelse för ett inlägg på sociala medier som uppmanade till exploateringen av minderåriga flickor som hade drabbats av jordbävningen.

Behövs ett könsmedvetet perspektiv på katastrofinsatser

Eftersom flickor och kvinnor drabbas hårdast av naturkatastrofer menar organisationer såsom IFRC att det behövs ett mer könsmedvetet tillvägagångssätt vid katastrofinsatser. Gwendolen Eamer förklarar att IFRC bland annat jobbar med att se till att kvinnor och män har olika toaletter och duschar, och att varje familj sover i sitt eget tält.

– För vi vet att när flera familjer sover i samma utrymme ökar risken för våld och exploatering, berättar hon.

Hon menar att hela aspekten – hur kvinnor och barn behöver olika typer av stöd, och hur samhällen kan anpassas för att bättre möta deras behov – måste integreras från första början.

– Annars riskerar samhället att fortsätta vara uppbyggt på ett sätt som främst gynnar män, trots tekniska förbättringar, säger Gwendolen Eamer.

Dela det här: