Utvecklingsmagasinet reder ut vad som har hänt i konflikten mellan Israel och Iran. På bild (till vänster): Israels premiärminister Benjamin Netanyahu. Foto: World Economic Forum. Källa: Flickr. På bild (till höger): Ali Khamenei, Irans högsta politiska ledare. Foto: Khaminei.ir. Källa: Wikimedia commons.
Av: Rania Yassin
Iran och Israel har länge använt sig av andra aktörer för att utmana varandra. Den 1 april eskalerade konflikten mellan länderna när Israel attackerade Irans konsulat i Syrien, vilket föranledde en iransk attack mot Israel och senare ett israeliskt gensvar. Utvecklingsmagasinet reder ut vad som har hänt i den eskalerande konflikten mellan de två länderna.
22 april, 2024, Utvecklingsmagasinet förklarar
Flera aktörer menar att Israel inte uppfyller Internationella domstolens order att skydda den palestinska befolkningen. Samtidigt förlitar sig domstolen på staters vilja att följa besluten. Foto: Saleh Najm and Anas Sharif. Källa: Wikimedia commons.
Av: Rania Yassin
Tidigare i år anklagade Sydafrika Israel för folkmord i FN:s högsta domstol, International Court of Justice (ICJ). Domstolen har beslutat att Israel ska göra allt i sin makt för att skydda den palestinska befolkningen. Men ICJ förlitar sig på staters vilja att följa besluten, och många civilsamhällesorganisationer menar att Israel inte har levt upp till detta.
18 mars, 2024, Utvecklingsmagasinet förklarar
Världens största litiumreserver finns i den så kallade litiumtriangeln i Sydamerika. Kinas inflytande över kontinenten blir allt större – bland annat genom att landet investerar i utvinningen av mineraler. På bild: Litiumgruva i Jujuy provinsen, Argentina. Foto: Earthworks. Källa: Flickr.
Av: Daniel Díaz
I takt med den gröna omställningen och den ökade produktionen av elbilar hungrar världen efter “det vita guldet” – litium. Latinamerika kan bli en geopolitisk projektionsyta när ekonomiska stormakter slåss om tillgången till litium, och detta kan få konsekvenser för både miljön och människor.
29 januari, 2024, Utvecklingsmagasinet förklarar
Global minimiskatt på 15 procent och att företag i högre utsträckning ska betala skatt där deras varor konsumeras. Det föreslår OECD för att utjämna ekonomisk ojämlikhet i världen. Men flera steg kvarstår innan förslaget kan bli verklighet. Foto: OECD. Källa: Flickr.
Av: Elin Prestgaard
Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) har tagit fram förslag på nya, globala skatteregler med syfte att minska skatteplanering och utjämna globala klyftor i världen. Förslaget har kritiserats både för att vara för långtgående och en pappersprodukt som inte kommer få tillräcklig effekt. I oktober överlämnade regeringen en proposition till Riksdagen om förslaget, som är föreslaget att implementeras i svensk lag den 1 januari 2024.
22 december, 2023, Utvecklingsmagasinet förklarar
Polen står inför ett regeringsskifte – men vägen dit är inte helt enkel. På bild: Ledarna från Medborgarkoalitionen presenteras av Donald Tusk, tidigare premiärminister och ordförande för Europeiska rådet (andra personen från höger). Foto: Klub Lewicy. Källa: Flickr.
Av: Edvin Borg
Polens befolkning röstade i oktober fram Medborgarkoalitionen som den segrande parten. Nu tar partierna, under ledning av Donald Tusk, sikte på att avsluta ett mörkt kapitel av successiv urholkning av landets demokrati. Men även om majoriteten är säkrad väntar en komplex väg framåt med politisk osäkerhet och en kamp om regeringsmakten mot det styrande partiet Lag och rättvisa.
4 december, 2023, Utvecklingsmagasinet förklarar
Flera aktörer inom miljörörelsen uppmanar till bojkott av klimatkonferensen COP28, som i år hålls i Förenade arabemiraten. Foto: Alisdare Hickson. Källa: Flickr.
Av: Benjamin Frisk
FN:s klimatkonferens COP28 hålls i år i Dubai i Förenade arabemiraten. Detta har väckt kritik från både aktivister och klimatorganisationer, och en kampanj om att bojkotta konferensen har spridit sig över hela världen. Utvecklingsmagasinet reder ut argumenten för och emot en bojkott av COP28.
28 november, 2023, Utvecklingsmagasinet förklarar
Flickor och kvinnor drabbades allra hårdast av den kraftiga jordbävning som inträffade i Marocko i september. Jordbävningen påverkade bland annat kvinnors möjlighet att sköta sin hygien och flickors möjlighet att gå i skolan. På bild: Gwendolen Eamer, huvuddirektör för nödoperationer på IFRC. Foto: Benoît Carpentier/IFRC.
Av: Benjamin Frisk
en 8 september drabbades Marocko av en kraftig jordbävning som ledde till ungefär 3 000 döda och 6 000 skadade, enligt . Bland dem var kvinnor och flickor värst drabbade, och flera organisationer betonar vikten av ett könsmedvetet perspektiv vid katastrofinsatser.
22 november, 2023, Utvecklingsmagasinet förklarar
I juli i år slöt EU ett samarbetsavtal med Tunisien i syfte att hejda det stora antalet afrikanska migranter från att ta sig till Europa illegalt. Samarbetet har kritiserat av flera olika människorättsorganisationer. Foto: Martin Schulz/U.S. Naval Forces Europe-Africa. Källa: Flickr.
Av: Mona Adam Abdi
Flera människorättsorganisationer har hur afrikanska migranter utsätts för våld av tunisiska säkerhetsstyrkor. Rapporter visar att migranter tvångsplaceras och lämnas under svåra förhållanden i Saharaöknens extrema hetta – utan vatten och skydd. Samtidigt har den Europeiska kommissionen nyligen ingått ett samarbetsavtal med Tunisien för att sätta stopp för antalet migranter som försöker ta sig till Europa.
6 november, 2023, Utvecklingsmagasinet förklarar
På konferensen Africa Climate Summit, som samlade representanter från de afrikanska länderna, föreslogs bland annat en global koldioxidskatt för att finansiera klimatanpassning och förnybar energi på kontinenten. På bild: Kenyas president William Samoei Ruto. Källa: Flickr.
Av: Ina Carlsson
I september möttes representanter från de afrikanska länderna på klimatkonferensen Africa Climate Summit (ACS) i Kenya för att diskutera gemensamma på klimatförändringarna. Konferensen i Nairobideklarationen – som bland annat föreslår en global koldioxidskatt för att stora utsläppare ska bidra med mer resurser till låginkomstländer. Deklarationen kommer ligga till grund för ländernas gemensamma strategi på klimatkonferensen COP28, som hålls i november.
6 november, 2023, Utvecklingsmagasinet förklarar
Ryssland har gradvis skiftat position i konflikten om Nagorno-Karabach. Utvecklingsmagasinet förklarar de potentiella orsakerna till det. På bild: Minnesmonumentet Susha/Sushi i Nagorno Karabach, ett landmärke för Armeniens delseger i konflikten 1992. Foto: Istockphotos/OSTILL.
Av: Elin Prestgaard
Konflikten om Nagorno-Karabach blossade återigen upp i september och tusentals armenier har flytt området. Medan de två stridande parterna Armenien och Azerbajdzjan har agerat och reagerat enligt kända linjer finns det en tredje aktör vars agerande kan framstå som mer överraskande: Ryssland.
2 november, 2023, Utvecklingsmagasinet förklarar
