Alla publicerade artiklar med taggen "Forskning och innovation".
Av: Kansliet
Helena Samsioe, även kallad drönardrottningen, får det årliga FUF-priset 2019. Med hjälp av drönarteknik har Helena Samsioe revolutionerat och effektiviserat humanitära insatser, och gett en ny riktlinje för humanitär forskning.
29 januari, 2020, Nyhet
Klimatförändringarna har gjort att Bangladesh drabbats av många översvämningar. Nu samarbetar forskare i Bangladesh och Nederländerna för att hitta sätt att hantera de höjda vattennivåerna. Foto: Amir Jinaj, Flickr
Av: Robert Gladh
Nederländerna har länge arbetat med att bygga vallar och diken som skydd mot vatten. Kunskapsutbyte mellan Nederländerna och Bangladesh gör att liknande utmaningar kan hanteras på ett hållbart sätt, både nu och i framtiden. Utvecklingsmagasinet träffade två forskare vid Utrechts universitet.
13 december, 2019, FUF-korrespondenterna
Harish Nishad byggde sin egen lampa av återvunnet material han hittade i sin by.
Av: Isabell Carlsson och Sofia Brännström
En av lösningarna på Indiens avfalls- och energiutmaningar är solenergi. FUF-korrespondenterna Sofia Brännström och Isabell Carlsson har intervjuat Harish Nishad, vars hemgjorda lampa möjliggjort att han kan arbeta med att göra solenergi tillgängligt för de flesta.
10 maj, 2019, FUF-korrespondenterna
Adjusting technology to benefit development is tricky - but India might be heading straight into the future. Photo: Pexels.
Av: Kansliet
Det finns just nu fler mobila enheter än människor på jorden. Hur påverkar den snabba tekniska utvecklingen världens utveckling? Följ med till Indien, Bangladesh, Zimbabwe, Kongo, Rwanda och många andra ställen för att läsa hur teknologi kan ändra vårt sätt att se på global utveckling. FUF Lund har gjort ett helt magasin om innovation och utveckling.
6 mars, 2019, Nyhet
Av: Annie Sturinge (f d Sturesson) och Måns Nilsson
När beslutsfattare satsar på skolgång för flickor påverkar det såväl jämställdhet och utbildningsnivå som fattigdom och hälsa. För att bättre kunna genomföra de globala målen i Agenda 2030 behöver vi därför kartlägga hur de olika målen hänger ihop med varandra, skriver Måns Nilsson och Annie Sturesson på forskningsinstitutet SEI.
18 september, 2017, Debatt
Av: Gunilla Källenius och Olle Stendahl
Att bekämpa fattigdomens sjukdomar är att bekämpa fattigdomen. I dag insjuknar och dör människor i världens fattigaste länder främst i sjukdomar som malaria, tuberkulos, hiv, luftvägsinfektioner och diarrésjukdomar. Det minskande stödet till forskning om global hälsa är därför oacceptabelt, skriver Gunilla Källenius och Olle Stendahl.
13 september, 2017, Debatt
Av: Maria Sjödin
Homo-, bisexuella och transpersoner har generellt sämre hälsa än allmänheten, inte minst i fattiga länder. Ändå saknas ofta hälsodata för den här gruppen. Nu måste Sverige och FN satsa på forskning som kan förbättra hälsa, rättigheter och välbefinnande för hbt-personer, skriver debattören Maria Sjödin.
13 juli, 2017, Debatt
Av: Niklas Hafen
Idrott används alltmer som medel för att uppnå fred och utveckling i utsatta delar av världen. Idrotten har en förmåga att attrahera många människor genom sin popularitet. Men trots intentioner om att bidra till hiv/aids-bekämpning eller fredssamtal riskerar fokus istället att hamna på tävling och prestation. Kanske sätter vi för stor tilltro till idrottens bidrag till global utveckling? Det skriver Niklas Hafen, doktor i idrottsvetenskap.
6 april, 2017, Debatt
Av: Arvid Uggla, Jonathan Rushton och Ulf Magnusson
Investeringar i förbättrad djurhälsa bidrar på flera sätt till genomförandet av Agenda 2030. Det visar en ny rapport från Expertgruppen för biståndsanalys (EBA). Förbättrad djurhälsa ger fattiga djurhållare ökad produktion och avkastning, och minskar dessutom spridningen av infektionssjukdomar och multiresistenta bakterier. Sverige har unik erfarenhet av organiserat djurhälsoarbete – dessa erfarenheter bör användas i det internationella utvecklingssamarbetet, skriver rapportförfattarna.
7 mars, 2017, Debatt
Av: Elina Scheja och True Schedvin
Oxfam lanserade nyligen en rapport som visar att 8 individer äger lika mycket som hälften av jordens befolkning. Den extrema ojämlikheten är omöjlig att rättfärdiga, men rapporten skyller på förlegade antaganden. Ledande ekonomer tror inte längre att fattigdom kan utrotas genom tillväxt som ”sipprar ned”. Om nuvarande ekonomiskt tänkande tas i bruk är en inkluderande utveckling möjlig, skriver Elina Scheja och True Schedvin i Sidas chefsekonomteam.
31 januari, 2017, Debatt