Vi måste kartlägga hur de globala målen i Agenda 2030 hänger ihop

Av: Annie Sturesson och Måns Nilsson

När beslutsfattare satsar på skolgång för flickor påverkar det såväl jämställdhet och utbildningsnivå som fattigdom och hälsa. För att bättre kunna genomföra de globala målen i Agenda 2030 behöver vi därför kartlägga hur de olika målen hänger ihop med varandra, skriver Måns Nilsson och Annie Sturesson på forskningsinstitutet SEI.

18 september, 2017, Biståndsdebatten

Nödvändigt att satsa på forskning om fattigdomens infektionssjukdomar

Av: Gunilla Källenius och Olle Stendahl

Att bekämpa fattigdomens sjukdomar är att bekämpa fattigdomen. I dag insjuknar och dör människor i världens fattigaste länder främst i sjukdomar som malaria, tuberkulos, hiv, luftvägsinfektioner och diarrésjukdomar. Det minskande stödet till forskning om global hälsa är därför oacceptabelt, skriver Gunilla Källenius och Olle Stendahl.

13 september, 2017, Biståndsdebatten

Idrottsprojekt riskerar tappa utvecklingsfokus

Av: Niklas Hafen

Idrott används alltmer som medel för att uppnå fred och utveckling i utsatta delar av världen. Idrotten har en förmåga att attrahera många människor genom sin popularitet. Men trots intentioner om att bidra till hiv/aids-bekämpning eller fredssamtal riskerar fokus istället att hamna på tävling och prestation. Kanske sätter vi för stor tilltro till idrottens bidrag till global utveckling? Det skriver Niklas Hafen, doktor i idrottsvetenskap.

6 april, 2017, Biståndsdebatten

Djurhälsan viktig för fattigdomsbekämpning och tryggad livsmedelsförsörjning

Av: Arvid Uggla, Jonathan Rushton och Ulf Magnusson

Investeringar i förbättrad djurhälsa bidrar på flera sätt till genomförandet av Agenda 2030. Det visar en ny rapport från Expertgruppen för biståndsanalys (EBA). Förbättrad djurhälsa ger fattiga djurhållare ökad produktion och avkastning, och minskar dessutom spridningen av infektionssjukdomar och multiresistenta bakterier. Sverige har unik erfarenhet av organiserat djurhälsoarbete – dessa erfarenheter bör användas i det internationella utvecklingssamarbetet, skriver rapportförfattarna.

7 mars, 2017, Biståndsdebatten

Dags att förverkliga ekonomiska principer för minskad ojämlikhet

Av: Elina Scheja och True Schedvin

Oxfam lanserade nyligen en rapport som visar att 8 individer äger lika mycket som hälften av jordens befolkning. Den extrema ojämlikheten är omöjlig att rättfärdiga, men rapporten skyller på förlegade antaganden. Ledande ekonomer tror inte längre att fattigdom kan utrotas genom tillväxt som ”sipprar ned”. Om nuvarande ekonomiskt tänkande tas i bruk är en inkluderande utveckling möjlig, skriver Elina Scheja och True Schedvin i Sidas chefsekonomteam.

31 januari, 2017, Biståndsdebatten

Replik: Mer forskningssamarbete – mer kapacitet

Av: Lisa Román

Kunskap och bidrag från forskare, även från akademiskt svaga länder, är centrala för att identifiera relevanta problem och lösningar på globala utmaningar. Därför bör stärkande av forskningskapacitet i låginkomstländer fortsatt vara i fokus för svenskt forskningssamarbete inom biståndet, skriver Lisa Román, forskningssekreterare på Sida, i en replik.

22 augusti, 2016, Biståndsdebatten

Öka stödet till bekämpning av tuberkulos!

Av: Claes Ånstrand, Gunilla Källenius och Knut Lönnroth

Sverige har valt att minska stödet till bekämpningen av en av världens dödligaste sjukdomar – tuberkulos. Med en hotande pandemi av multiresistent tuberkulos är detta svårt att förstå. Världshälsoorganisationen har som mål att minska antalet tuberkulossjuka med 90 procent till 2035, men då krävs stora forskningssatsningar och nya samarbetsformer. Det skriver Gunilla Källenius, Knut Lönnroth och Claes Ånstrand.

30 juni, 2016, Biståndsdebatten

Dags för nytänk i forskningsbiståndet!

Av: David Nilsson

Svenskt forskningsbistånd har sedan 1970-talet fokuserat på uppbyggnad av forskningskapacitet i utvecklingsländer, för att stärka dessa länders oberoende. Men internationell samverkan handlar inte längre bara om solidaritet – det handlar om gemensam överlevnad. Därför behöver Sverige tänka om kring forskning och bistånd, och på allvar föra upp de globala utmaningarna på forskningsagendan, skriver forskaren David Nilsson.

23 juni, 2016, Biståndsdebatten

Kampaladeklarationen visar varför stöd till afrikansk forskning är så viktigt

Av: Lennart Wohlgemuth

Kampaladeklarationen om akademisk frihet kom till för 25 år sedan och fick stor betydelse för möjligheterna att bedriva kritisk forskning i Afrika. Sverige stöttade initiativet, trots risker och det känsliga ämnet. Nu ökar återigen hoten mot den akademiska friheten i Afrika, samtidigt som Sverige minskar resurserna till forskningsbistånd. Det måste det bli ändring på, skriver Lennart Wohlgemuth.

26 april, 2016, Biståndsdebatten