Alla publicerade artiklar med taggen "Forskning och innovation".
Av: Lisa Román
Kunskap och bidrag från forskare, även från akademiskt svaga länder, är centrala för att identifiera relevanta problem och lösningar på globala utmaningar. Därför bör stärkande av forskningskapacitet i låginkomstländer fortsatt vara i fokus för svenskt forskningssamarbete inom biståndet, skriver Lisa Román, forskningssekreterare på Sida, i en replik.
22 augusti, 2016, Debatt
Av: Claes Ånstrand, Gunilla Källenius och Knut Lönnroth
Sverige har valt att minska stödet till bekämpningen av en av världens dödligaste sjukdomar – tuberkulos. Med en hotande pandemi av multiresistent tuberkulos är detta svårt att förstå. Världshälsoorganisationen har som mål att minska antalet tuberkulossjuka med 90 procent till 2035, men då krävs stora forskningssatsningar och nya samarbetsformer. Det skriver Gunilla Källenius, Knut Lönnroth och Claes Ånstrand.
30 juni, 2016, Debatt
Av: David Nilsson
Svenskt forskningsbistånd har sedan 1970-talet fokuserat på uppbyggnad av forskningskapacitet i utvecklingsländer, för att stärka dessa länders oberoende. Men internationell samverkan handlar inte längre bara om solidaritet – det handlar om gemensam överlevnad. Därför behöver Sverige tänka om kring forskning och bistånd, och på allvar föra upp de globala utmaningarna på forskningsagendan, skriver forskaren David Nilsson.
23 juni, 2016, Debatt
Kampaladeklarationen om akademisk frihet kom till för 25 år sedan och fick stor betydelse för möjligheterna att bedriva kritisk forskning i Afrika. Sverige stöttade initiativet, trots risker och det känsliga ämnet. Nu ökar återigen hoten mot den akademiska friheten i Afrika, samtidigt som Sverige minskar resurserna till forskningsbistånd. Det måste det bli ändring på, skriver Lennart Wohlgemuth.
26 april, 2016, Debatt
Av: Annika Sundén
Årets Nobelpristagare i ekonomi, Angus Deaton, tycker att traditionellt bistånd på sikt gör mer skada än nytta. Jag håller inte med. Verkligheten visar att bistånd kan bidra till minskad fattigdom, mer skolgång och längre liv, skriver Annika Sundén, chefekonom på Sida.
7 december, 2015, Debatt
Vi kan inte förvänta oss att stater eller teknikutveckling ska skapa en hållbar värld. Användandet av resurser – oavsett om det är sociala, finansiella eller naturresurser – kräver ett individuellt ansvar. Att genom kunskap skapa ett ansvar är avgörande för en hållbar utveckling, skriver Marcus Hjalmarsson på organisationen Global Playground Stockholm.
1 september, 2015, Debatt
Av: Annie Sturinge (f d Sturesson)
Det krävs massor av extra biståndspengar för att uppfylla FN:s nya hållbarhetsmål. För att nå dit måste vi ha en mer generös definition av bistånd. Vi behöver ett bistånd som stimulerar innovation och privat kapital, skriver Annie Sturesson, seniorekonom på finansdepartementet i Uganda.
27 augusti, 2015, Debatt
Av: Jan Pettersson och Sonja Daltung
Idag presenteras en ny rapport som visar att 19 procent av det svenska biståndet används i Sverige, bland annat till flyktingmottagande. I debatten finns många åsikter om hur biståndet används här hemma, men det har inte tidigare funnits någon tydlig kartläggning av det. Vi hoppas att vår rapport bidrar till ökad förståelse för hur det statliga biståndet är organiserat, skriver Sonja Daltung och Jan Pettersson på Expertgruppen för biståndsanalys (EBA).
24 februari, 2015, Debatt
Av: Gunilla Källenius och Olle Stendahl
De senaste årens bantning av budgetanslagen för svensk forskning om globala hälsofrågor är illavarslande, inte minst mot bakgrund av fattigdomssjukdomar som HIV/Aids och Ebola. Den nya regeringen har nu chansen att göra allvar av det hittills oinfriade riksdagslöftet från 2006 om att bidra till globala bekämpningen av smittsamma sjukdomar genom att vidareutveckla svensk forskning. Det menar Gunilla Källenius och Olle Stendahl
15 oktober, 2014, Debatt
Av: Anders Östman
ReComs senaste rapport är ett i raden av desperata försök att visa samband mellan bistånd och tillväxt. Den ekonomiska tillväxten i afrikanska länder kan både gynnas och skadas av bistånd, men beror till största delen på andra faktorer än just bistånd. Det skriver Anders Östman i en replik.
22 augusti, 2014, Debatt