Heineken och Globala fonden i ohelig allians – Isabella Lövin måste agera

Av: Aleksander Gabelic, Anders Malmstigen och Mona Örjes

Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria får under tre år 2,5 miljarder kronor från den svenska biståndsbudgeten. Nu har fonden tecknat ett samarbetsavtal med bryggerijätten Heineken – trots att alkoholkonsumtion har tydlig koppling till såväl hiv/aids som tuberkulos. Isabella Lövin och Sveriges regering måste agera för att få stopp på samarbetet.

9 februari, 2018, Biståndsdebatten

Nödvändigt att satsa på forskning om fattigdomens infektionssjukdomar

Av: Gunilla Källenius och Olle Stendahl

Att bekämpa fattigdomens sjukdomar är att bekämpa fattigdomen. I dag insjuknar och dör människor i världens fattigaste länder främst i sjukdomar som malaria, tuberkulos, hiv, luftvägsinfektioner och diarrésjukdomar. Det minskande stödet till forskning om global hälsa är därför oacceptabelt, skriver Gunilla Källenius och Olle Stendahl.

13 september, 2017, Biståndsdebatten

Kraftsamling nödvändig för att stoppa aids, tuberkulos och malaria

Av: Anna Mia Ekström, Anna Sjöblom, Christina Franzén, Claes Ånstrand, Farhad Mazi Esfahani, Frida Sandegård, Gunilla Källenius, Mari Mörth, Maria Andersson, Mikaela Hildebrand och Tobias Alfvén

Varje år orsakar aids, tuberkulos och malaria tre miljoner människors död. Utmaningarna är många, men än finns det hopp om att nå FN:s mål om att stoppa dessa sjukdomar innan år 2030. Om två veckor ska världens ledare offentliggöra hur mycket bidrag de är villiga att ge Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria under nästa treårsperiod. Det är dags för en kraftsamling, skriver företrädare för RFSU, RFSL, Läkare Utan Gränser, Svenska Läkaresällskapets Kommitté för Global Hälsa, Världsinfektionsfonden, Karolinska Institutet och Hiv-Sverige.

9 september, 2016, Biståndsdebatten

Minskat hälsobistånd – ingen bra signal när Agenda 2030 sjösätts

Av: Gun-Britt Andersson, Johan Hassel och Rosanna Färnman

Sverige har länge framstått som en stormakt inom hälsobistånd. Vi har dessutom tagit på oss en ledarroll för att de högt ställda målen i Agenda 2030 ska uppnås. Samtidigt minskar regeringen nu sina anslag till hälsobiståndet, skriver tre debattörer från tankesmedjan Global Utmaning.

22 februari, 2016, Biståndsdebatten

Ebolaepidemin är ett tecken på det misslyckade hälsobiståndet

Av: Björn Ekman

De parallella, byråkratiska strukturer som växt fram inom det internationella hälsobiståndet gör att omvärldens stöd kan vara direkt skadligt för mottagarländernas förutsättningar att utvecklas. Det behövs inte fler fragmenterade insatser för att hantera ebolaepidemin, det behövs insatser som bygger på kunskap och behov. Det menar Björn Ekman, forskare vid Lunds universitet

28 oktober, 2014, Biståndsdebatten

Minskande anslag till svensk forskning om fattigdomens infektionssjukdomar när det borde vara tvärtom

Av: Gunilla Källenius och Olle Stendahl

De senaste årens bantning av budgetanslagen för svensk forskning om globala hälsofrågor är illavarslande, inte minst mot bakgrund av fattigdomssjukdomar som HIV/Aids och Ebola. Den nya regeringen har nu chansen att göra allvar av det hittills oinfriade riksdagslöftet från 2006 om att bidra till globala bekämpningen av smittsamma sjukdomar genom att vidareutveckla svensk forskning. Det menar Gunilla Källenius och Olle Stendahl

15 oktober, 2014, Biståndsdebatten