Nödvändigt att satsa på forskning om fattigdomens infektionssjukdomar

Av: Gunilla Källenius och Olle Stendahl

Att bekämpa fattigdomens sjukdomar är att bekämpa fattigdomen. I dag insjuknar och dör människor i världens fattigaste länder främst i sjukdomar som malaria, tuberkulos, hiv, luftvägsinfektioner och diarrésjukdomar. Det minskande stödet till forskning om global hälsa är därför oacceptabelt, skriver Gunilla Källenius och Olle Stendahl.

13 september, 2017, Biståndsdebatten

Kraftsamling nödvändig för att stoppa aids, tuberkulos och malaria

Av: Anna Mia Ekström, Anna Sjöblom, Christina Franzén, Claes Ånstrand, Farhad Mazi Esfahani, Frida Sandegård, Gunilla Källenius, Mari Mörth, Maria Andersson, Mikaela Hildebrand och Tobias Alfvén

Varje år orsakar aids, tuberkulos och malaria tre miljoner människors död. Utmaningarna är många, men än finns det hopp om att nå FN:s mål om att stoppa dessa sjukdomar innan år 2030. Om två veckor ska världens ledare offentliggöra hur mycket bidrag de är villiga att ge Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria under nästa treårsperiod. Det är dags för en kraftsamling, skriver företrädare för RFSU, RFSL, Läkare Utan Gränser, Svenska Läkaresällskapets Kommitté för Global Hälsa, Världsinfektionsfonden, Karolinska Institutet och Hiv-Sverige.

9 september, 2016, Biståndsdebatten

Öka stödet till bekämpning av tuberkulos!

Av: Claes Ånstrand, Gunilla Källenius och Knut Lönnroth

Sverige har valt att minska stödet till bekämpningen av en av världens dödligaste sjukdomar – tuberkulos. Med en hotande pandemi av multiresistent tuberkulos är detta svårt att förstå. Världshälsoorganisationen har som mål att minska antalet tuberkulossjuka med 90 procent till 2035, men då krävs stora forskningssatsningar och nya samarbetsformer. Det skriver Gunilla Källenius, Knut Lönnroth och Claes Ånstrand.

30 juni, 2016, Biståndsdebatten

Minskat hälsobistånd – ingen bra signal när Agenda 2030 sjösätts

Av: Gun-Britt Andersson, Johan Hassel och Rosanna Färnman

Sverige har länge framstått som en stormakt inom hälsobistånd. Vi har dessutom tagit på oss en ledarroll för att de högt ställda målen i Agenda 2030 ska uppnås. Samtidigt minskar regeringen nu sina anslag till hälsobiståndet, skriver tre debattörer från tankesmedjan Global Utmaning.

22 februari, 2016, Biståndsdebatten

Sverige behövs för att få bukt med den dödliga tuberkulosen

Av: Claes Ånstrand, Gunilla Källenius, Johan Mast, Judith Bruchfeld, Knut Lönnroth och Olle Stendahl

Varje år insjuknar 9 miljoner människor i Tuberkulos. Under samma tidsperiod dör 1,5 miljoner människor i sjukdomen. Forskning om nya diagnosmetoder och läkemedel prioriteras inte. Stora läkemedelsföretag tenderar att dra sig ur i istället för att satsa mer. Sverige har alla förutsättningar att bli den starka röst som behövs för att prioritera kampen mot tubekulosen. Det menar Judith Bruchfeld, Gunilla Källenius, Knut Lönnroth, Olle Stendahl, Claes Ånstrand och Johan Mast.

25 november, 2014, Biståndsdebatten

Ebolaepidemin är ett tecken på det misslyckade hälsobiståndet

Av: Björn Ekman

De parallella, byråkratiska strukturer som växt fram inom det internationella hälsobiståndet gör att omvärldens stöd kan vara direkt skadligt för mottagarländernas förutsättningar att utvecklas. Det behövs inte fler fragmenterade insatser för att hantera ebolaepidemin, det behövs insatser som bygger på kunskap och behov. Det menar Björn Ekman, forskare vid Lunds universitet

28 oktober, 2014, Biståndsdebatten

Investera i barnmorskor för att rädda kvinnors liv

Av: Anders Molin, Anna Nordfjell och Ingela Wiklund

Mödradödligheten är fortsatt ett stort problem runtom i världen. Cirka 40 miljoner kvinnor per år föder barn utan tillgång till utbildad personal. Genom att skala upp den svenska modellen med välutbildade barnmorskor som har huvudansvar för förlossningarna kan mödradödligheten minska drastiskt, skriver Ingela Wiklund och Anna Nordfjell från Svenska Barnmorskeförbundet och Anders Molin från Sida.

3 juni, 2014, Biståndsdebatten