Av: Andreas Celan och John Manders
I en replik till min artikel (FUF 26/2) om biståndets många brister skriver SSU:s ordförande Pavlos Cavelier Bizas att svenskt bistånd behövs mer än någonsin och att 1 % -målet ska försvaras. Ett mål som närmast är att betrakta som en helig ko i svensk politisk debatt. Att låta denna princip om att biståndsbudgeten ska utformas som en förutbestämd andel av statsbudgeten stå oemotsagd är i bästa fall slösaktigt och i värsta fall direkt kontraproduktivt för att nå de mål biståndet är avsett att uppfylla, det menar Andreas Celan och John Manders från Moderata Ungdomsförbundet.
23 mars, 2021, Debatt
Av: Andreas Celan
Flera fall av misslyckade biståndsprojekt visar att Sida inte kan säkerställa att biståndspengarna går dit de ska. Av denna anledning bör biståndsbudgeten minskas och en större del av biståndspengarna gå till att göra nödvändiga satsningar i Sverige, det menar Andreas Celan, Moderata ungdomsförbundet i Uppsala.
26 februari, 2021, Debatt
Joachim Beijmo, biståndschef på Sveriges ambassad i Kinshasa.
Av: Anna Mattsson
Sverige är en av världens största biståndsgivare till Demokratiska republiken Kongo. Den höga nivån av korruption i landet påverkar dock utvecklingssamarbetet. Utvecklingsmagasinet har intervjuat Joachim Beijmo, biståndschef på Sveriges ambassad i Kinshasa.
11 februari, 2021, Intervju
Av: Göran Hydén
Biståndsmyndigheten Sidas uppdrag har under senare år blivit att flytta och förvalta pengar. Det finns ingen tid kvar för det som gör biståndet effektivare – att få kunskap och förståelse för miljön där biståndet ska passas in. Det skriver professorn Göran Hydén som nu föreslår en internutredning.
2 juli, 2020, Debatt
Av: Mona Monasar
Jag har tagit mig till seminariet ”Gör biståndet nytta i Afghanistan”. Min bild av läget och hur biståndet fungerar i Afghanistan är inte särskilt bred. Jag vet inte riktigt vad jag ska förvänta mig av samtalet. Seminariet öppnar med Adam Pain, gästprofessor från SLU, som ställer den retoriska frågan: ”Hur skulle Afghanistan sett ut om […]
Läs mer »
2 oktober, 2018, Krönika
Av: Rune Jansen Hagen
För att biståndet ska bli effektivt krävs det att givarna väljer och prioriterar vad de vill satsa på. Både Sverige och Norge har under det senaste decenniet försökt minska antalet länder som får deras bistånd. Nu verkar det dock gå åt andra hållet. Snabba politiska förändringar riskerar att göra biståndet urvattnat, skriver forskaren Rune Jansen Hagen.
13 mars, 2018, Debatt
Av: Lennart Wohlgemuth
När Sverige bedriver utvecklingssamarbeten med odemokratiska länder måste vi välja om vi ska samarbeta med staten eller inte. Om vi långsiktigt ska kunna påverka ett annat lands utveckling är det enda alternativet att vi för en nära dialog med landet, skriver professorn Lennart Wohlgemuth.
16 januari, 2018, Debatt
Av: Jan Pettersson och Markus Burman
Själva utgångspunkten för internationellt utvecklingssamarbete är att bidra till bestående förändringar. Samtidigt saknas det ofta kunskap om biståndets långsiktiga resultat – efter att finansieringen avslutats. Biståndet måste i ökad utsträckning utformas och utvärderas med de bestående förändringarna i fokus, skriver Expertgruppen för biståndsanalys (EBA).
11 januari, 2018, Debatt
Av: Annie Sturinge (f d Sturesson) och Måns Nilsson
När beslutsfattare satsar på skolgång för flickor påverkar det såväl jämställdhet och utbildningsnivå som fattigdom och hälsa. För att bättre kunna genomföra de globala målen i Agenda 2030 behöver vi därför kartlägga hur de olika målen hänger ihop med varandra, skriver Måns Nilsson och Annie Sturesson på forskningsinstitutet SEI.
18 september, 2017, Debatt
Av: Annie Sturinge (f d Sturesson)
Inga workshops utan per diem. Att biståndspengar används till traktamenten för tjänstemän leder inte bara till kostnader som är svåra att försvara, det skapar även fel incitament. Biståndsaktörer behöver mer självkritiskt reflektera kring hur de bidrar till snedvridna belöningssystem, skriver Annie Sturesson.
12 januari, 2017, Debatt
