Minska klimatförändringen och hungern med träd

Benta Muga i Kenya använder agroforestry på sin gård och planterar grödor tillsamman med träd. Foto: Amunga Eschuchi, Vi-skogen

Benta Muga i Kenya använder agroforestry på sin gård och planterar grödor tillsamman med träd. Foto: Amunga Eschuchi, Vi-skogen

Av: Anders Malmer, Christina Schaffer, Kristina Mastroianni, Linda Andersson, Madeleine Fogde, Maria Ölund, Maria Schultz och Mattias Goldmann

Det är inte hållbart att lösa behovet av mer mat och foder med fortsatt avskogning eller överanvändning av jordbruksmark. Istället behöver vi satsa på en produktion som minskar utsläppen, ökar den biologiska mångfalden och ger människor mat. En del av lösningen handlar om träd, skriver forskare och organisationer inom Agroforestry Network.

1 oktober, 2018, Biståndsdebatten

Klyfta mellan ambition och budget för hållbar fred

Av: Karin Olofsson och Maria Andersson Willner

Under hösten presenterade regeringen en strategi för hållbar fred som understryker att den okontrollerade spridningen av små och lätta vapen är ett hot mot global säkerhet och ett hinder för hållbar utveckling. Ambitionen att satsa på en minskad spridning av dessa vapen inom utvecklingssamarbetet är mycket positiv och måste nu på ett tydligt sätt återspeglas i budgeten, konstaterar Karin Olofsson och Maria Andersson Willner från Parlamentarikerforum för lätta vapen-frågor.

29 november, 2017, Biståndsdebatten

Replik: Utvecklingseffektivitet och näringslivssamverkan går ihop

Av: Ulrika Modéer

Näringslivssamverkan inom biståndet handlar om att ta vara på de kunskaper, erfarenheter och resurser som näringslivet förfogar över och att katalysera mer, bättre och snabbare förändring. Penny Davies, Diakonia, är oroad över att viktiga principer för biståndseffektivitet kommer att tummas på när OCED DAC nu ser över vilka privatsektorinstrument som ska räknas som bistånd. Sverige verkar med full kraft för att så inte blir fallet, skriver statssekreterare Ulrika Modéer.

3 april, 2017, Biståndsdebatten

Migrationsfokus överskuggar fattigdomsbekämpning inom biståndet

Av: Andrew Sherriff och Anna Knoll

Kortsiktig politisk respons till migrationskrisen ser i flera fall ut att ha underminerat rutiner för ett effektivt bistånd, och avräkningar för flyktingkostnader utgör en stor andel av dagens biståndsbudgetar. Detta visar en ny rapport från Expertgruppen för biståndsanalys, EBA. Parallellt med diskussioner om hur biståndet kan användas för att mer systematiskt adressera migrationsströmmar måste vi föra en faktabaserad debatt om vilken typ av insatser som är värdefulla utifrån ett bredare utvecklingsperspektiv, skriver rapportförfattarna Anna Knoll och Andrew Sherriff.

2 februari, 2017, Biståndsdebatten

Dags att förverkliga ekonomiska principer för minskad ojämlikhet

Av: Elina Scheja och True Schedvin

Oxfam lanserade nyligen en rapport som visar att 8 individer äger lika mycket som hälften av jordens befolkning. Den extrema ojämlikheten är omöjlig att rättfärdiga, men rapporten skyller på förlegade antaganden. Ledande ekonomer tror inte längre att fattigdom kan utrotas genom tillväxt som ”sipprar ned”. Om nuvarande ekonomiskt tänkande tas i bruk är en inkluderande utveckling möjlig, skriver Elina Scheja och True Schedvin i Sidas chefsekonomteam.

31 januari, 2017, Biståndsdebatten

Global agenda kräver lokalt genomförande

Av: Elin Andersdotter Fabre och Johan Hassel

Städernas betydelse för den globala utvecklingen blir allt större i takt med att världen blir mer urbaniserad. Därför måste globala utmaningar angripas på lokal nivå. Idag inleds Habitat III, FN:s konferens om hållbar stadsutveckling, i Ecuadors huvudstad Quito. Nordiska städer kan och bör gå före i omställningen till en hållbar utveckling – låt konferensen bli startskottet för detta, skriver Johan Hassel och Elin Andersdotter Fabre från tankesmedjan Global Utmaning.

17 oktober, 2016, Biståndsdebatten

Vi bör veta innan vi gör när klimatbiståndet ökar

Av: Erin Sills, Eskil Mattsson, Gunnar Köhlin, Madelene Ostwald och Subhrendu K. Pattanayak

Klimatbiståndet har möjlighet att samtidigt minska klimateffekter och bekämpa fattigdom. Men för att säkra de dubbla effekterna krävs mer och bättre utvärderingar av biståndsinsatserna. Det skriver fem forskare som idag publicerar en rapport om klimatbiståndets effekter för Expertgruppen för Biståndsanalys.

21 mars, 2016, Biståndsdebatten

Sju punkter för att ta de Globala målen från ord till handling

Av: Åsa Persson, Caspar Trimmer, Måns Nilsson och Nina Weitz

FN:s Agenda 2030 är mycket ambitiös och omfattande. Men målen kräver tydliga nationella och politiska ställningstaganden. Därför måste regeringen leda arbetet med att översätta de globala målen till en konkret handlingsplan som passar Sverige, skriver forskare från Stockholm Environment Institute.

18 januari, 2016, Biståndsdebatten

Norden borde ta en ledarroll i hållbarhetsomställningen

Av: Pontus Wallin

De nordiska länderna är trygga demokratier med stabil ekonomi. Vi har hög levnadsstandard och våra ekologiska fotavtryck är bland världens största. Därför borde de nordiska länderna ta på sig en gemensam ledarroll under och efter klimatförhandlingarna i Paris. Det menar Pontus Wallin som skrivit en uppsats om klimatansvar.

1 december, 2015, Biståndsdebatten