Under tisdagen svarade statssekreterare Diana Janse på frågor om bland annat regeringens stöd till det svenska civilsamhället, det minskade kärnstödet till FN och prioriteringen att biståndet ska gynna svenska intressen. Foto: FUF.

Nyhet

Statssekreteraren om reformagendan: ”Vi ska inte försöka göra allting överallt”

Regeringens ändringar i Sveriges biståndspolitik innebär bland annat ett ökat fokus på handel, migration och Ukraina. Men ändringarna har väckt reaktioner, inte minst från civilsamhällesorganisationer. Så hur ser regeringen egentligen på det svenska civilsamhällets roll i utvecklingssamarbetet? Och varför har man valt att minska kärnstödet till FN i en värld fylld av kriser? Det var några av frågorna som diskuterades under FUF:s samtal med Diana Janse, statssekreterare hos bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell (M). 

– Vi ska inte försöka göra allting överallt. Vi ska omprioritera där vi inte känner att vi har ett tillräckligt starkt mervärde.

Det sa statssekreterare Diana Janse under samtalet med FUF på tisdagen.

Bakgrunden till samtalet var att regeringen i december presenterade reformagendan som anger den nya inriktningen för det svenska biståndet. Enligt Diana Janse har implementeringen av denna politik redan börjat genom utfasningen av flera strategier. Exempelvis ska biståndet till Mali, Sydsudan och Burkina Faso fasas ut under 2024.

Att biståndet ska gynna svenska intressen, däribland svenska företag, är något som ifrågasattes under samtalet – då grundbulten för biståndet tidigare har varit att det ska gå till global hållbar utveckling och fattigdomsbekämpning. Men Diana Janse menar att regeringen inte alls överger detta mål.

– Jag ser inte motsatsförhållanden här. Vi tittar på vilka av alla möjliga insatser som är bra, och att de både passar utifrån ett utvecklingsperspektiv och svenska intressen, säger hon.

Enligt reformagendan ska regeringen också prioritera att stötta civilsamhället. Trots det har civilsamhället i Sverige redan drabbats hårt av regeringens omprioriteringar – bland annat genom slopandet av anslaget till information och kommunikation samt FBA:s stöd till civilsamhället. Dessutom har regeringen flaggat för att man kommer höja kravet på egeninsats för civilsamhällesorganisationer, det vill säga hur stor del av organisationens medel som de själva har samlat in, under kommande år. Så hur ser regeringen egentligen på rollen för det svenska civilsamhället?

Diana Janse menar att regeringen ser civilsamhället som en viktig partner i utförandet av biståndet, men att stödet till civilsamhället inom fred och säkerhet har varit ”administrativt krävande” eftersom det har hanterats av två myndigheter.

– Vi såg en möjlighet att styra över till att Sida sköter den. Ytterst handlar det om resurser. Det här var en väg att gå, och jag tycker den känns helt rimlig.

Så ni har inga planer på att minska stödet till det svenska civilsamhället?

– Nej, svarar Diana Janse.

Minskat stöd till FN och utvecklingsforskning

En annan frågeställare i publiken pekade på den allvarliga situationen i världen, och undrade varför regeringen då har valt att sänka Sveriges kärnstöd till FN. Diana Janse menar att det är ”orimligt” att Sverige ska bära ett så stort ansvar för bidragen till FN.

– Vi ger fortfarande väldigt mycket kärnstöd, och dessutom en massa projektstöd. Vi är fortfarande en oproportionerligt stor givare, säger hon.

En annan fråga rörde det minskade stödet till forskning och utbildning – som regeringen kraftigt har minskat. Frågeställaren påpekade att regeringen å ena sidan vill satsa på svenska företag och deras kunskaper, men att man resonerar tvärtom när det gäller utvecklingsforskning. Hur går det ihop?

– Det handlar om vad vi tror bidrar till en bra global utveckling och den geopolitiska dimensionen som finns där. Ja, vi har skurit ner forskningsanslaget för att få det att gå ihop. Vi värdesätter forskning enormt, men vi vill göra det på ett annat sätt, säger Diana Janse.

Ytterligare ett ämne som berördes var Sveriges underrepresentation i internationella institutioner såsom FN och EU – och hur regeringen planerar att arbeta med det, eftersom man drar ner på möjligheter att få in en fot i branschen, exempelvis genom att skära ner på medel för JPO-tjänster.

– Jag delar inte bilden att vägarna till FN och EU är stängda, säger hon och menar att det finns andra sätt att stävja problemet med underrepresentationen än att lägga mer pengar på JPO-tjänster. 

Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se

Dela det här: