Dharavi, ett slumområde i sydvästra Bombay, ska rustas upp till moderna lägenhetskomplex. Många menar att det kan få positiva effekter på levnadsförhållandena i området, andra är oroliga för att Dharavis kulturarv ska försummas. Foto: Andrey Armiagov. Källa: IStock.

Reportage

Kulturen hotas när slumområde i Indien byggs om

Ett av världens största slumområden i Bombay ska rustas upp i ett nytt fastighetsprojekt. Målet är att området ska bli både renare och tryggare. Men lokalinvånarna är oroliga för att deras kultur ska bli försummad och att de ska bli tvungna att lämna sina hem. 

Dharavi är ett av Asiens största slumområden med ett invånarantal på 600 000 upp mot 1 miljon människor. Området, som är lika stort som 336 fotbollsplaner, är beläget i sydvästra Bombay på Indiens västkust. I stora delar av Dharavi är det brist på rinnande vatten och rena toaletter. Området, som blev känt från den brittiska dramafilmen Slumdog Millionaire, är pulserande och består av smala gränder och tätt bebyggda bostäder. Förutom att Dharavi är ett av världens mest tätbefolkade bostadsområden är det även känt för sitt kulturliv och sina småskaliga hantverksindustrier.

Affärsmagnat vill rusta upp bostadsområdet

Eftersom bostäderna i Dharavi ligger tätt handskas området med stora problem, däribland smittspridning av sjukdomar och virus. På grund av de bristande möjligheterna till social distansering drabbades Dharavi bland annat hårt av coronaviruset när pandemin slog till. 

I juli 2023 godkände den indiska staten ännu en projektidé för slumområdet Dharavi. Hela Dharavi kommer att byggas om som ett enda projekt – i motsats till de tidigare planerna att dela upp området i flera sektorer. Flera tidigare försök att rusta upp området har misslyckats av olika anledningar, bland annat på grund av bristande marknadsintresse som i det senaste försöket 2016. 

Under ledning av affärsmagnaten Gautam Adani, en av världens rikaste män, ska projektet utveckla bostäderna i Dharavi till moderna lägenhetskomplex och skapa tryggare bostadsmiljöer. Företaget Adani Group, som ska genomföra upprustningen, beskriver att projektet ska motverka de rådande problemen med exempelvis smittspridning. Bland annat beskrivs upprustningen av Dharavi som en historisk möjlighet att transformera ett “urbant elände” till en stad som bygger på värdighet, säkerhet och inkludering. Invånare som har bott i Dharavi sedan innan år 2000 kommer att vara berättigade till en gratis bostad efter ombyggnadsprojektet, och personer som har bosatt sig i Dharavi efter år 2000 kommer kunna bo kvar i Dharavi men behöva betala hyra.

En stad i en stad

Att rusta upp Dharavi kan få positiva effekter, menar Suruchi Thapar-Björkert, författare och professor vid Uppsala universitet. Hon har ägnat stora delar av sin forskning till modern indisk historia och genusvetenskap inom sociologi och statsvetenskap. Hon instämmer med argumentet att det finns många låginkomsttagare i Dharavi som lever under dåliga levnadsförhållanden.

Författaren och professorn Suruchi Thapar-Björkert besökte Dharavi för första gången 2010 – och vad hon såg var ett mångfacetterat område. Foto: Suruchi Thapar-Björkert.

– Jag tror att Adanis förslag kommer att ha en positiv inverkan på levnadsvillkoren. Däremot är säkerhet för hälsa och hygien endast en aspekt när vi pratar om förbättrade levnadsvillkor, säger Suruchi Thapar-Björkert.

Samtidigt poängterar hon att slumområdet inte bara är ett smutsigt och trångt område där Indiens mest ekonomiskt utsatta människor bor.

Suruchi Thapar-Björkert besökte Dharavi för första gången 2010 efter att ha sett filmen Slumdog Millionaire. Filmens porträttering av Dharavi som ett smutsigt, fattigt och trångt slumområde väckte en nyfikenhet hos Suruchi Thapar-Björkert, som tillsammans med sin man beslöt sig för att åka dit för att se varför Dharavi kallades för världens största slumområde. Men när de hoppade av busslinjens sista hållplats var det inte högarna av sopor, öppna avlopp eller labyrinten av trånga gränder som fångade deras uppmärksamhet. I stället var det flödet av människor, varor och mångfalden av småskaliga industrier som fascinerade dem. Inne i Bombay växte en helt egen stad fram, där invånare och turister köpte lokala varor från Dharavis många läderhantverk, krukmakeri, skrädderi, färska frukt- och grönsaksmarknader och guldsmeder.

I Dharavi bedrivs många småskaliga hantverkindustrier, däribland krukmakerier, läderhantverk och skrädderier. Foto: Elena Odareeva. Källa: iStock.

– Dharavi var inte endast bebott av fattiga människor, utan av människor från olika samhällsklasser, kaster och religioner. Några av dessa människor hade även förflyttat sig till en högre socioekonomisk position tack vare en positiv utveckling av de småskaliga företagen, säger Suruchi Thapar-Björkert.

Kritiska röster om ombyggnadsprojektet

Projektet med att rusta upp Dharavi har väckt kritiska röster som menar att det förbiser många av de verksamheter och industrier som finns i området. Kritiker menar att projektet riskerar att försumma Dharavis kulturarv och tradition av bland annat lädertillverkning, och därmed det som försörjer många av områdets invånare.

– Kulturen i Dharavi har gått i arv från generation till generation, därför har många hantverkare ingen formell utbildning. Så om du inte har en formell utbildning, vilket typ av jobb kommer du att göra om din yrkesverksamhet försvinner?, säger Suruchi Thapar-Björkert.

“Jag ville ta reda på hur personer upplevde rehabiliteringsprocessen”

Sofia Klingenstierna arbetar på Svenska handelskammaren i Indien. Hon har besökt Dharavi vid flera tillfällen, och hon har en vän som är född och uppvuxen i Dharavi. Vännen har berättat att det finns ungefär 7 000 toaletter i området som ska räcka till 1 miljon människor.

Sofia Klingenstierna arbetar på Svenska handelskammaren i Indien. Hon har gjort en studie om hur personer i slumområden upplever nybyggnadsprojekt. Foto: Sofia Klingenstierna.

– Så att få rinnande vatten och en toalett i samband med ett nybyggnadsprojekt är positivt, berättar Sofia Klingenstierna.

Under våren 2022 genomförde hon en fältstudie i Bombay. Studien fokuserade på personer som har erfarenhet av så kallad slumrehabilitering – det vill säga familjer från slumområden som har omplacerats till nybyggda lägenheter som en del av ett stadsförnyelseprojekt. Denna omvandling, driven av privata investerare med tillstånd från lokala myndigheter, syftar till att ersätta slumområden med moderna bostads- och kontorsbyggnader.

Studien visade en komplex bild av personerna med erfarenhet av slumrehabilitering. För många av de intervjuade innebar flytten å ena sidan en avsevärd förbättring av deras boendestandard – till exempel i form av tillgång till rinnande vatten, förbättrade köksfaciliteter och privat toalett. Å andra sidan försämrades deras situation på andra sätt. De nya bostäderna låg ofta långt från deras arbetsplatser, vilket ledde till längre pendlingstider och ökade levnadskostnader. Dessutom var de nya lägenheterna i flera fall mindre än deras tidigare boenden, vilket ytterligare komplicerade livet för familjerna. Detta visade vikten av att planera ombyggnadsprojekt och ta hänsyn till behoven och livsvillkoren hos personer som berörs av dem.

Ombyggnadsprojektet i Dharavi ska påbörjas om ett år. Foto: Sofia Klingenstierna.

Ett av målen inom Agenda 2030 är Hållbara städer och samhällen, vilket innebär att världens länder ska arbeta för hållbar stadsutveckling, att alla människor ska ha tillgång till säkra bostäder till en överkomlig summa och att områdens kultur- och naturarv ska skyddas. Indien har de senaste åren gjort flera framsteg i linje med de globala hållbarhetsmålen, och ombyggnaden av Dharavi kan ses som en del i arbetet med att uppnå detta mål. Enlig företaget som sköter ombyggnaden av Dharavi väntas projektet påbörjas om ett år. När projektet är klart återstår att se.

Är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se

Dela det här:

Hjälp oss att förbättra Utvecklingsmagasinet

Svara på vår enkät så att vi kan fortsätta driva och utveckla vårt digitala magasin. Det tar bara ett par minuter att svara på enkäten.

Starta enkät