Förra året ökade skövlingen av Amazonas i Brasilien med 22 procent jämfört med år 2020. Det är den högsta årliga skogsavverkningen på 15 år. Foto: quapan. Källa: flickr.

Krönika

Så kan vi svenskar skydda Amazonas och stötta dess miljökämpar

Förstörelsen av Amazonas, jordens lungor, hotar såväl biologisk mångfald som urfolks rättigheter och liv. Alarmerande rapporter om skogsskövling av en yta lika stor som Frankrike och bilder på brinnande urskog väcker starka känslor hos många och en önskan om att kunna hjälpa till – och vi i Sverige kan vara med och påverka.

Du minns säkert, precis som jag, de starka bilderna från när Amazonas stod i brand för några år sedan. Ett eldinferno som svepte med sig de stora regnskogsträden och orangutanger som satt ensamma kvar på förkolnade grenar. Faktum är att nästan alla bränder som uppstår i Amazonas är anlagda av såväl legala som illegala skogsavverkare som vill göra plats för odling och boskap.

Sedan Brasiliens nuvarande president Jair Bolsonaro kom till makten 2019 har skogsskövlingen ökat kraftigt. Skogsavverkningen hotar inte bara områdets biologiska mångfald, utan också de över 400 olika ursprungsbefolkningar vars uppehälle och kultur sedan tusentals år är beroende av Amazonas. Bolsonaro försvarar sig mot omvärldens kritik med att Amazonas tillhör Brasilien och därför är en nationell angelägenhet. Ursprungsbefolkningar på plats och runt om i världen protesterar och menar att regnskogen fanns där innan Brasilien kom till, och att den först och främst tillhör jorden, därefter dess bästa beskyddare – urfolken.

Konsumenter kan bojkotta

Finns det då något som du, jag och Sverige i stort kan göra för att minska förstörelsen av Amazonas och stötta de människor, oftast ursprungsbefolkning, som med livet som insats går emot stora skogsbolag och illegala skogsmaffior för att skydda regnskogen?

Som konsumenter har vi möjlighet att avstå från de varor som orsakar skogsavverkning. Brasilianskt kött har under en längre tid valts bort av många svenskar, eftersom regnskogen skövlas för att göra plats för både boskap och dess foder. När det år 2020 uppmärksammades att riskkapitalbolaget Blackstone, kända för investeringar i förstörelse av Amazonas och avvecklande av miljöskydd, valt att investera i Oatly fick det många konsumenter att bojkotta det tidigare självklara miljövänliga havredrycksmärket.

Men, kanske du tänker, ska det väl inte hänga på konsumenten att navigera mellan vilken havremjölk en bör hälla i morgonkaffet eller vilket kött en kan lägga på tallriken? Det är väl storföretagen som är de stora bovarna? I dagens miljö- och klimatdebatt tvistas det just om individens versus storföretagens ansvar och var skulden och kraven på förändring bör riktas. Representanter för miljö- och rättighetsorganisationer menar dock att vägen till förändring inte handlar om att satsa allt på det ena eller det andra, utan att vi tillsammans måste använda flera strategier samtidigt.

Öka transparensen

Om vi som konsumenter ska kunna dra vårt strå till stacken, är det tydligt att det krävs insyn i och information om företag. Icke-statliga organisationer som Amazon Watch Sverige har länge arbetat för att medvetandegöra konsumenter och sätta press på företag för ökad transparens och omställning till grönare alternativ. De har informerat om svenska oljebolaget Preems försäljning av produkter från Chrevron – ett företag som under 30 års tid dumpat 68 miljarder liter giftigt spillvatten och 65 miljoner liter råolja i ecuadorianska Amazonas.

Amazon Watch Sverige har även bedrivit kampanj för att uppmärksamma hur våra pensionspengar i Allmänna Pensionsfonderna, AP-fonderna, investeras i bland annat Chevron. Allmänheten har bidragit till en namninsamling som användes i slutet av förra året när Amazon Watch Sverige tillsammans med 20 andra organisationer anmälde AP-fonderna till FN för människorättskränkande investeringar.

Förändra politiken

Representanter för miljö- och rättighetsorganisationer kräver att svenska staten bidrar till stärkt lagstiftning kring miljö och mänskliga rättigheter, och föreslår till exempel att man inte bör godkänna handelsavtalet mellan vissa latinamerikanska länder och EU, kallat Mercosur, innan man skyddar regnskogen och miljöförsvararnas mänskliga rättigheter. 

I juni i år kommer Stockholm stå värd för FN:s klimattoppmöte, Stockholm+50, och miljöorganisationer och civilsamhället planerar en alternativ konferens för att lyfta krav på stärkta miljölagar och urfolksrättigheter. Det här ger en stor chans för både dig och mig att lära oss mer om och engagera oss för Amazonas och dess miljöskydd.

Panelsamtal om skövlingen av Amazonas

Delar av faktan och handlingsalternativen som har presenterats i texten kommer från talare i ett panelsamtal som anordnades av Edelstam foundation i samarbete med FUF Uppsala, i Stockholm i december 2021. Representanter från civilsamhället samlades för att uppmärksamma skövlingen av Amazonas och 2020 års mottagare av mänskliga rättighetspriset Edelstampriset, Osvalinda Alves Pereira från Pará i Brasilien. Trots fortsatta hot från olika aktörer inom skogsavverkning, har hon med hjälp av prissumman kunnat fortsätta kampen mot såväl sanktionerad som illegal förstörelse av Amazonas.

Detta är en krönika. Skribenten svarar för analys och åsikter i texten.

Vill du också skriva en krönika till Utvecklingsmagasinet eller är det något i texten som inte stämmer? Kontakta oss på opinion@fuf.se

Dela det här: