Liberalerna vill att Sverige ska avsätta minst en procent av BNI till bistånd. Utöver det menar partiet att det ibland krävs additionerna bistånd – till exempel till Ukraina just nu. Det skriver Liberalernas utrikespolitiska talesperson Joar Forssell. Foto: manhhai. Källa: Flickr.
Av: Joar Forssell
För Liberalerna är demokrati, rättsstat och respekt för de mänskliga rättigheterna det viktigaste målet för biståndet. Svenska biståndspengar ska aldrig gå till att finansiera de som förtrycker eller motverkar en demokratisk utveckling. Fria människor i fria samhällen bygger välstånd. Det ska i alla sammanhang vara tydligt på vilken sida Sverige står, nämligen de ofrias. Det skriver Joar Forssell, utrikespolitisk talesperson för Liberalerna.
3 juni, 2022, Debatt
I stället för att ta pengar från biståndet för att bekosta flyktingmottagandet bör Sverige öka stödet till jordbrukare i fattiga delar av världen, för att motverka en global matkris. Det skriver Anna Tibblin, generalsekreterare på We Effect, och Anna-Karin Hatt, vd för Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) i en debattartikel i SvD. På bild: Mauretanien, som 2012 drabbades av en allvarlig matkris. Foto: Oxfam International. Källa: Flickr.
Av: Alice Eriksson
Förra veckan varnade debattörer för konsekvenserna av att sänka det svenska biståndet när FN flaggar för att miljarder människor i världen kan försättas i svält på grund av kriget i Ukraina, frågan om kärnvapen var en del av den fortsatta Natodebatten.
9 maj, 2022, Aktuell debatt
I mars annonserade den socialdemokratiska regeringen att kostnader för svenskt flyktingmottagande ska avräknas mot biståndet. Magnus Walan, senior policyrådgivare på Diakonia, tycker tvärtom – mer bistånd för att bland annat främja demokrati i världen, inte mindre. Det skriver han i en gästanalys på Utvecklingsmagasinet. Foto: Socialdemokraterna. Källa: Flickr.
Av: Magnus Walan
Det pågår en debatt om vilka lärdomar vi kan dra av Rysslands krig i Ukraina. Mycket av debatten handlar om Nato, men det finns också lärdomar för svensk utrikes-, utvecklings- och biståndspolitik. Hur kan politiken bli bättre på att förebygga konflikter och krig? Magnus Walan, senior policyrådgivare på Diakonia, listar fem lärdomar.
11 april, 2022, Gästanalys
“Om Sverige även fortsättningsvis ska ses som ett föregångsland inom biståndet måste vi vara beredda att leda – inte genom att kreativt försöka kringgå biståndets huvudsyfte”. Det skriver flera ledare för svenska biståndsorganisationer gällande regeringens besked att Sveriges flyktingmottagande ska kunna avräknas mot biståndet. På bild: informella bosättningar i Jemen. Foto: EU Civil Protection and Humanitarian Aid. Källa: Flickr.
Av: Fanny Andersson och Julia Lundén Azzeddine
Ledarsidorna fortsätter att till stor del domineras av politiska konsekvenser sprungna ur Rysslands krig mot Ukraina. Men nu börjar även röster höjas kring det svenska biståndet och behovet av att också ha fokus på andra humanitära frågor.
11 april, 2022, Aktuell debatt
Av: Helena Antoni
Enprocentmålet leder till att mer effektiva sätt att bedriva bistånd, som att ställa ut garantier, prioriteras ner eftersom de genererar få utbetalningar och därför inte bidrar till att uppfylla målet. Sida borde istället uppvärdera garantiinstrumentet för ett effektivt bistånd.
– Det blir alltmer tydligt att enprocentsmålet är ett black om foten för effektiv biståndsverksamhet, menar Helena Antoni, ansvarig för bistånd- och utvecklingsfrågor inom Moderaterna.
23 juni, 2021, Debatt
Utvecklingssamarbetet måste inriktas mer på global rättvisa och leda till mänsklig säkerhet och nedrustning och minskade klyftor mellan nord och syd, det menar utrikesutskottet för Feministiskt initiativ.
Av: Jaime Gomez, Jaime Gomez m.fl., Maria Persson, Mats Ekenger och Saga Tullgren
För första gången på över två decennier kommer nu larmrapporter om ökande klyftor i världen. Enprocentmålet bör därför, tvärtemot var Moderaterna anser, vara kvar. Utvecklingssamarbetet måste inriktas mer på global rättvisa och leda till mänsklig säkerhet och nedrustning och minskade klyftor mellan nord och syd, det menar utrikesutskottet för Feministiskt initiativ.
5 maj, 2021, Debatt
Av: Frida Hjärtman
Den senaste tiden har finansiering av bistånd varit ett aktuellt tema både i Sverige och världen. Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD publicerade den 13 april statistik som visar att Sverige tar täten i biståndsledet med 1,14% av BNI för 2020. Därmed är Sverige procentuellt sett den största biståndsgivaren i världen. Samtidigt debatteras enprocentsmålet på hemmaplan av bland annat SD och Moderaterna som vill sänka biståndet. Egna inrikesproblem vägs mot de globala målen och det faktum att Sverige är ett av världens mest välutvecklade länder, i frågan om det är rimligt att Sverige är världens mest generösa biståndsgivare.
4 maj, 2021, Krönika
Fyra debattörer från Feministiskt initiativ tycker att Sveriges politik för internationellt samarbete är en värdemätare på var skiljelinjerna går mellan partierna. Foto: Pexels och Håkan Dahlström
Av: Jaime Gomez, Mats Ekenger, Olle Vennergrund och Saga Tullgren
Sveriges politik för internationellt samarbete är i gungning. Dels ifrågasätts målet om att en procent av landets BNI ska gå till bistånd, dels urholkas biståndsbudgeten genom omfördelningar – just nu till insatser mot coronapandemin. Feministiskt initiativ är starkt kritiska till detta.
2 juni, 2020, Debatt
Av: Sara Haid
Coronakrisen har dragit igång debatten om hur stort Sveriges bistånd egentligen ska vara. Målet om att en procent av Sveriges BNI ska gå till bistånd har mött både försvar och kritik på debatt- och ledarsidor i veckan. Coronapandemin aktualiserar behovet av internationellt samarbete ytterligare, menar flera debattörer.
20 maj, 2020, Aktuell debatt
Konflikten mellan demonstranter och Hongkongs regering har trappats upp under veckan. Många protesterande studenter har blivit instängda på ett universitet. Foto: Studio Incendo (CC BY 2.0)
Av: Filippa Dyrefors
Protesterna i Hongkong har pågått sen i mars, och i veckan har konflikten mellan demonstranterna och regeringen trappats upp. I Sverige har ett flertal debattörer uttryckt sin oro över den allt mer okontrollerade situationen. Samtidigt har debatten kring den svenska biståndsmyndigheten Sida fortsatt på opinionssidorna.
20 november, 2019, Aktuell debatt
