Lobito-korridoren: Ett miljardprojekt i centrala Afrika väcker frågor

Lobito-korridoren är ett infrastrukturprojekt som ska effektivisera transporten av mineraler från DRK och Zambia till Angolas kust för vidare export till USA och EU. Bild: Kollage - European Union 2015 - European Parliament/Fairphone/Flickr

Av: Mona Adam Abdi

Lobito-korridoren beskrivs som ett strategiskt infrastrukturprojekt för att effektivisera exporten av mineraler från Afrika. Med stöd från USA och EU ses satsningen som ett steg mot ökad handel – men väcker samtidigt oro för ohållbara arbetsförhållanden och fortsatt utländsk dominans över kontinentens naturresurser. 

10 april, 2025, Utvecklingsmagasinet förklarar

EU:s förslag om att centralisera biståndet möter skarp kritik

Perioden 2024–2029 ska EU:s globala arbete prioritera utvidgning av unionen, närområdet, ekonomiskt samarbete och reform av det multilaterala systemet. Jozef Síkela, EU-kommissionär för internationella partnerskap, leder detta arbete inom ramen för utvecklingssamarbetet. Bild: CC-BY-4.0/European Parliament/Flickr

Av: Nora Sargin

Ett läckt internt papper från Europeiska utrikestjänsten (EEAS) föreslår att biståndspersonal flyttas från EU-delegationer i 80 länder till 18 regionala hubbar. Syftet sägs vara att effektivisera arbetet, men kritiker varnar för minskad lokal närvaro och ett skifte bort från rättighetsbaserat bistånd. 

27 mars, 2025, Nyhet

EU och Afrikanska Unionens digitala infrastruktur – ett verktyg för lokal utveckling?

I mitten, dåvarande EU kommissionären för internationellt partnerskap, Jutta Utriainen, under ett Global Gateway forum 2023 tillsammans med (från höger) styrelseledamot i Africa Finance Corporation, Angoliska ministern för ekonomisk samordning, kongolesiskt biträdande för transport och kommunikation, Zambias minister för finans och nationell planering, USA:s särskilda presidentkoordinator för global infrastruktur och energisäkerhet och slutligen vice ordförande i Development Bank Group. Bild: Nicolas Landemard/ Wikimedia Commons.

Av: Patrik Ölvestad

I en intervju med Utvecklingsmagasinet berättar Chloe Teevan, expert på tankesmedjan European Center for Development Policy Management (ECDPM), om digital infrastruktur som ett verktyg för lokal samhällsutveckling och reflekterar över hur väl dessa initiativ lyckas att bemöta civilsamhällets behov i de afrikanska samarbetsländerna.

16 december, 2024, Intervju

Vecka 49: Maktskiften och politiska utmaningar i Syrien och Georgien jämte fortsatta diskussioner om ICC:s arresteringsorder

I över 50 år har al-Assadfamiljen styrt Syrien. Inuti landet och runt om i världen har syrier och andra uttryckt sitt missnöje. Här i London under 2011. I helgen erövrade rebellstyrkor huvudstaden Damaskus och verkar därmed ha satt stopp för regimens tid vid makten. Bild: Eman Jueid för Aslan Media/Flickr

Av: Patrik Ölvestad

Debatten om EU:s och Sveriges hållning till Internationella brottsdomstolen (ICC) arresteringsorder mot israeliska ledare intensifieras och landets demokratiska status ifrågasätts. Helgen såg slutet för familjen al-Assads styre i Syrien, men debattörer håller ändå andan både vad gäller framtiden i Damaskus och längre norrut i Georgien. 

9 december, 2024, Aktuell debatt

Vecka 46: Ett kritiserat klimattoppmöte och vikten av ett enat Europa 

Klimatmötet COP29 i Baku, Azerbajdzjan, äger rum under vad som kan bli det varmaste året någonsin uppmätt. Kollage: Canva.

Av: Ofelia Gedda

Förra veckan inleddes COP29, men i frånvaro av många av världens ledare. Även Sveriges statsminister Ulf Kristersson har valt att inte medverka på mötet som enligt veckans debattörer verkar handla mer om pengar än klimatet. Många argumenterade även för vikten av ett enat Europa när USA:s stöd vacklar.  

18 november, 2024, Aktuell debatt

Stor utmaning med jämställdhet i det tysktalande Europa

Kvinnors negativa särställning på arbetsmarknaden hänger ofta ihop med att de får barn och är föräldralediga. Så är exempelvis fallet i Österrike och de kulturella grannarna Tyskland och Schweiz. “Det finns en outtalad förväntan på kvinnor att utföra det obetalda arbetet i hemmet”, säger den österrikiska socialantropologen och förskolepedagogen Hannah Büchel till Utvecklingsmagasinet. Foto: Agnes Fältman.

Av: Agnes Fältman

I en del av Europa där kvinnans roll länge inneburit att vara en hemmafru har en nygammal struktur vuxit fram: kvinnligt deltidsarbete i kombination med det obetalda arbetet i hemmet. Som följd har de tyskspråkiga länderna bland de största löneskillnaderna mellan kvinnor och män i hela Europa. Men dagens unga ifrågasätter allt oftare status quo och vill se en förändring. 

24 juni, 2024, FUF-korrespondenterna, Reportage

EU:s krig mot techjättarna kan bli ödesdigert

EU-kommissionen, med ordförande Ursula von der Leyen i spetsen, har riktat in sig på techjättar som Google och Apple. Och EU:s ständiga krig mot techjättarna skapar ett dåligt rykte bland teknikföretag, skriver Jakob Kerren, FUF-korrespondent baserad i Bryssel. Foto: EU-parlamentet. Källa: Wikimedia commons.

Av: Jakob Kerren

Bryssel har upprepade gånger drabbat samman med de globala teknikjättarna. Ofta berättigat. Men EU borde försöka skaka av sig den teknikfientliga bilden om man vill ha en chans i kapplöpningen om framtiden 

7 juni, 2024, FUF-korrespondenterna, Krönika

Möjligheter och risker med EU:s nya migrationspakt

Nya migrationssamarbeten i EU har länge varit högt på agendan, inte minst sedan den så kallade flyktingkrisen 2015. Utvecklingsmagasinet förklarar vad EU:s nya migrationspakt handlar om – och rösterna för och emot den. Foto (till vänster): Håkan Dahlström. Källa: Wikimedia commons. Foto (till höger): Mstyslav Chernov. Källa: Wikimedia commons.

Av: Adam Hansen

I april röstade EU slutligen igenom en ny migrationspakt. Medan den breda mitten i Europarlamentet anser att pakten utgör en viktig kompromiss och skapar solidaritet har både människorättsorganisationer och invandrarkritiska röster kritiserat överenskommelsen. Utvecklingsmagasinet reder ut argumenten för och emot pakten. 

5 juni, 2024, Utvecklingsmagasinet förklarar

EU:s humanitära bistånd – detta står på spel i EU-valet 

Under de senaste 30 åren har det humanitära biståndet blivit en viktig del av EU:s arbete. Men det kommande parlamentsvalet kan komma att ändra riktningen för EU som humanitär biståndsaktör. Foto: EU/Louiza Ammi. Källa: Flickr. 

Av: Adam Hansen

Med ett ökat globalt behov av humanitärt bistånd har EU:s roll som biståndsaktör blivit viktigare än någonsin. Men vilken del av EU ansvarar för det humanitära biståndet? Vilka principer styr? Och hur kan det stundande parlamentsvalet komma att påverka EU:s bistånd? Utvecklingsmagasinet reder ut svaren på dessa frågor.  

4 juni, 2024, Utvecklingsmagasinet förklarar

Varför ska man rösta i EU-valet?

Den 6 till 9 juni är det EU-val. Karin Flordal från Sieps menar att det är en viktig rättighet, men också en skyldighet, att göra sin röst hörd. Foto (till vänster): Europaparlamentet. Källa: Wikimedia Commons. Foto (till höger): Karin Flordal. Källa: Sieps.

Av: Elianne Kjellman

Den 6 till 9 juni äger EU-valet rum. Beslut som fattas på EU-nivå påverkar oss hela tiden, både i smått och stort. Ändå kan det vara svårt att förstå sig på vad valet egentligen innebär. Utvecklingsmagasinet har pratat med Karin Flordal, utredare vid Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps), som menar att man inte behöver vara en expert på EU-frågor för att rösta i det kommande parlamentsvalet. 

3 juni, 2024, Intervju