För första gången någonsin sammanfattar FN världens klimatarbete – och uppmanar länder att ta till mer ambitiösa åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser. Foto (till vänster): Matt Palmer. Källa: Unsplash. Foto (till höger): Rapporten Global Stocktakes tredje och sista tekniska dialog inleds på Bonn Climate Change Conference. Foto: UNclimatechange. Källa: Flickr.
Av: Edvin Borg
Världens länder är långt ifrån att nå Parisavtalets mål, och utsläppen kan överskrida delmålen med 40 procent om inte något görs omedelbart. Det visar den nysläppta Global stocktake-rapporten – i vilken FN för första gången någonsin sammanfattar världens länders klimatarbete. Rapporten lanseras inför FN:s klimatkonferens, COP28, för sätta press på världens länder att skala upp arbetet mot klimatförändringarna.
18 oktober, 2023, Utvecklingsmagasinet förklarar
Trupper från Southern African Development Community (SADC) ska framöver försöka stävja rebellgruppen M23 i östra Kongo-Kinshasa. På bild: Soldater från FN:s fredsbevarande styrkor 2013 som hade skickats till norra Kivu-provinsen då M23-rebellerna senast var aktiva. Foto: MONUSCO Photos/Flickr.
Av: Agnes Durbeej-Hjalt
I höstas gick rebellgruppen M23 i östra Kongo-Kinshasa med på en vapenvila, men den bröts snabbt. Stridigheterna har fortsatt och över 800 000 människor har tvingats på flykt sedan 2021. Nu skickar ytterligare afrikanska länder trupper till området – och lera sakkunniga befarar en intensifiering av konflikten.
undrar Afrikaexperten Teresa Nogueira Pinto.
22 juni, 2023, Utvecklingsmagasinet förklarar
Under våren presenterade Storbritanniens premiärminister Rishi Sunak och EU:s kommissionsordförande Ursula von der Leyen det nya ‘Windsor-ramverket’, som ersätter det tidigare Nordirlandsprotokollet. Foto: UK Prime Minister. Källa: Flickr.
Av: Amanda Rossling
Storbritannien och EU är överens om ett ramverk för Nordirland och Irland, efter långa diskussioner om det så kallade Nordirlandsprotokollet – som undertecknades när Storbritannien utträdde EU. Ramverket ska förenkla handeln i Storbritannien och vara ett sätt att undvika spänningar mellan Nordirland och Irland.
12 maj, 2023, Utvecklingsmagasinet förklarar
Snart ska Australien rösta om utökat politiskt inflytande för landets urfolk. Men enligt opinionsmätningar är en knapp majoritet för grundlagsändringen. På bild: Australiens tre flaggor – landets nationalflagga (till vänster), aboriginernas flagga (i mitten) och Torressundöbornas flagga (till höger). Foto: Foto: Leonard J Matthews. Källa: Flickr.
Av: Signe Andersson
i Australien är den mest missgynnade gruppen i . En folkomröstning ska hållas senare i år då befolkningen ska rösta för eller emot att säkra aboriginernas och Torressundöbornas politiska inflytande i parlamentet.
25 april, 2023, FUF-korrespondenterna, Utvecklingsmagasinet förklarar
Amazonas regnskog är viktig för djur, växter och människor – ändå fortsätter skövlingen av regnskogen i allt snabbare takt. Foto: David Riano Cortés. Källa: Pexels.
Av: Cecilia Bergh
Amazonas är den största och mest artrika regnskogen i världen. Den är livsviktig för djur- och växtarter, men också för människor. Trots det fortsätter avskogningen av Amazonas och i februari slog skövlingen nytt rekord.
22 mars, 2023, Utvecklingsmagasinet förklarar
En av Sveriges prioriteringar under EU-ordförandeskapet är att ro i hamn ett frihandelsavtal mellan EU och Mercosur-länderna i Sydamerika. Men det finns en oro hos klimat- och människorättsorganisationer att ökad handel mellan parterna kommer innebära mer skövling av Amazonas och ökad risk för kränkningar av urfolks rättigheter. Foto: Tom Fisk. Källa: Pexels.
Av: Ida Eriksson Vanemo
EU är i den avslutande fasen om ett frihandelsavtal mellan EU och Mercosur-länderna i Sydamerika, efter nästan 23 år av förhandlingar. Avtalet innebär minskade tullar på handel mellan länderna, men flera miljö- och människorättsorganisationer har kritiserat avtalet och menar att det kan leda till ökad skövling av Amazonas.
21 mars, 2023, Utvecklingsmagasinet förklarar
I höstens regeringsförklaring pekades klimatkompensationer utomlands ut som en prioritering i Sveriges klimatarbete. Men flera experter är kritiska till detta, och menar att det riskerar att flytta fokus från ansträngningar att minska utsläppen. Foto: Goethe Institute.
Av: Ellinor Berglund
Sveriges regering satsar hundratals miljoner på klimatkompensation, det vill säga utsläppsminskningar utomlands. Det innebär att en del av Sveriges klimatmål kan komma att uppfyllas i länder som Ghana, Nepal och Dominikanska Republiken. Men flera forskare och experter är kritiska, både vad gäller klimatnytta och etik.
17 mars, 2023, Utvecklingsmagasinet förklarar
Under Viktor Orbáns 13 år vid makten i Ungern har press- och mediefriheten i landet kraftigt begränsats. Detta har väckt reaktioner och fått kritik från EU. På bilden talar Viktor Orbán inför sin EU-parlamentsgrupp, EPP, 2014. Foto: European People’s Party. Källa: Flickr.
Av: Nora Nattorp
Viktor Orbán återtog positionen som premiärminister i Ungern 2010. Sedan dess har han genomfört stora politiska förändringar som påverkar befolkningens demokratiska rättigheter. Journalister i landet avlyssnas och kritiska röster tystas ned – trots att yttrande- och pressfrihet är en del av landets författning.
16 mars, 2023, Utvecklingsmagasinet förklarar
Statslösa barn är särskilt utsatta i samhället. De saknar ofta tillgång till de mest grundläggande rättigheter så som födelseregistrering, utbildning, sjukvård, social trygghet och bostad. Foto: Okänd. Källa: Hippopx.
Av: Sandra Duru
Drygt tio miljoner människor runt om i världen beräknas vara statslösa. Sverige har anslutit sig till flera internationella konventioner för att förhindra statslöshet, men trots det fanns det ungefär 27 000 statslösa personer eller personer med okänd nationalitet i Sverige under 2021, enligt UNHCR. Europarådets tidigare kommissionär för mänskliga rättigheter har riktat kritik mot att Sverige ger statslösa personer små möjligheter att få medborgarskap i Sverige.
9 mars, 2023, Utvecklingsmagasinet förklarar
I november röstade riksdagen igenom de nya lagarna om utlandsspioneri – något som har mött kraftig kritik från både mediebranschen och tidigare visselblåsare. Foto: Johannes Jansson. Källa: Wikimedia commons.
Av: Vilma Ellemark
Den 1 januari trädde de omtvistade utlandsspionerilagarna i kraft i Sverige. Kritiker befarar att lagarna försvårar journalisters och visselblåsares möjligheter att rapportera om missförhållanden inom internationella samarbeten. Men hur kan spionerilagar begränsa media? Och varför röstades lagarna igenom kritiken till trots? Utvecklingsmagasinet förklarar det du behöver veta om lagändringarna.
13 januari, 2023, Utvecklingsmagasinet förklarar
