Julia Carlzon jobbar på Oxfam Sverige. Hon menar att Sveriges motstånd mot EU-lagförslaget om företagsansvar försämrar bilden av Sverige som föregångsland inom klimat och mänskliga rättigheter. Bild (till vänster): Alexey Larionov. Källa: Unsplash. Bild (till höger): Julia Carlzon.
Av: Fleur Riller Lendemar
Sverige gick nyligen ut med att man kommer rösta emot det EU-lagförslag som ska öka företags ansvar för mänskliga rättigheter och miljö, trots att lagförslaget har ett starkt stöd från både civilsamhället och företag. Nu har lagförslaget reviderats och under fredagen ska en omröstning ske.
– Det Sverige gör lyssnar andra länder på, säger Julia Carlzon, kommunikatör på Oxfam, om den kommande omröstningen.
14 mars, 2024, Intervju
Organisationen Fair Action uppmanar Sveriges regering att beakta fördelarna med EU-lagförslaget om företagsansvar och det breda stöd direktivet har bland stora svenska aktörer inom såväl näringsliv som civilsamhälle. På bild: Kollapsen av Rana Plaza i Dhaka i Bangladesh, då över tusen personer omkom och 2 500 personer skadades. Foto: Pieter van de Boogert/Canva.
Av: Ebba Eriksson
I den pågående processen om ett nytt EU-direktiv för ökat företagsansvar för mänskliga rättigheter och miljö, har Sverige kommit att bli ett av de medlemsländer som riskerar att omkullkasta hela lagstiftningen. Sverige måste rösta ja till lagen för att se till att företag hålls ansvariga för sin påverkan på människor och miljö i hela leverantörskedjan. Det skriver Ebba Eriksson, projektmedarbetare på Fair Action.
14 mars, 2024, Debatt
Av: Kansliet
Bara var sjätte väljare vet att det är EU-val i juni – trots att EU jobbar med viktiga frågor som demokrati, klimat, fred och säkerhet och är världens största biståndsgivare. Under året genomför därför FUF projektet EU-valen, som tar avstamp i parlamentsvalet i sommar.
Läs mer »
14 mars, 2024
Sverige är nu medlem i militäralliansen Nato. Detta har välkomnats av de flesta debattörer på svenska opinionssidor. På bild: Ulf Kristersson (M), Sveriges statsminister, och Jens Stoltenberg, Natos generalsekreterare. Foto: NATO. Källa: Flickr.
Av: Fatima Shek Behi
Den 7 mars 2024 blev Sverige fullvärdig medlem i Nato, två år efter att ansökningsprocessen inleddes efter Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022. Natointrädet har dominerat debatt- och ledarsidorna under den gångna veckan, med en klar majoritet som välkomnar medlemskapet i militäralliansen.
11 mars, 2024, Aktuell debatt
Trots att kvinnor bär det tyngsta ansvaret för matförsörjningen globalt sett är de själva mest drabbade av hunger och undernäring. För att få slut på hungern i världen måste också den systematiska diskrimineringen mot kvinnor få ett slut. Det skriver representanter från organisationen The Hunger Project. Foto: CIFOR. Källa: Flickr.
Av: Elodie Iko, Grace Mgabadere Chikow och Malin Flemström
Könsdiskriminering fortsätter att vara en bidragande faktor till hunger och undernäring i världen. Alla måste arbeta för mer jämställda samhällen för att få ett slut på hungern, och särskilt män måste inse att deras engagemang är avgörande för att uppnå jämställdhet. Det skriver Elodie Iko, Grace Mgabadere Chikowi och Malin Flemström från The Hunger Project.
8 mars, 2024, Debatt
I Kutupalong, som är världens största flyktingläger, bor i dag närmare en miljon rohingyaflyktingar i väntan på ett säkert återvändande till hemlandet Myanmar. Flyktingarna saknar arbetstillstånd i Bangladesh och är därför beroende av internationellt humanitärt stöd. Foto: Captain Raju. Källa: Wikimedia commons.
Av: Adam Hansen
Situationen är oviss för Rohingyafolket i Sydostasien. Den livsnödvändiga humanitära assistansen har minskat till flyktinglägren i Bangladesh, där närmare en miljon rohingyer befinner sig. Samtidigt eskalerar våldet i hemlandet Myanmar, vilket spär på den osäkra framtiden för den etniska folkgruppen.
5 mars, 2024, Reportage
Datum och tid: 19 mar, 10:30 - 12:00
SIPRI is an international research institute with a focus on broadening the understanding of global security issues and promoting solutions for peace and development around the globe. It is headed by Dan Smith, who during this talk will share his insights and the work of SIPRI in relation to the new Swedish aid and foreign policy. He will also discuss issues such as: How should we understand the world of today? What should conflict prevention and resolution entail? What are the EU’s most pressing security policy challenges, and what can be expected after the elections for the European Parliament in June?
Läs mer »
5 mars, 2024, English, Event, Kalendarium
Nästan 90 procent av gatuförsäljarna i Zimbabwe är helt beroende av gatuförsäljning som sin inkomstkälla. Många av dem är kvinnor som riskerar våld och trakasserier när de arbetar. Beauty (till vänster) handlar alltid ingefära av en kvinnlig gatuförsäljare (till höger) som inte vill ställa upp med sitt namn. Foto: Matilda Katsler.
Av: Matilda Katsler
I centrala Harare är gatuförsäljning en viktig del av , särskilt för kvinnor som står för en stor del av den informella arbetskraften i landet. Kvinnorna får kämpa hårt för att ta plats i det offentliga rummet – en plats som många gånger har ett högt pris i form av våld och sexuella trakasserier.
4 mars, 2024, FUF-korrespondenterna, Reportage
På svenska opinionssidor under den gångna veckan var de flesta debattörer positiva till att Sveriges långa ansökningsprocess till Nato verkar närma sig ett slut. På bild: Statsminister Ulf Kristersson (M) (till vänster) bredvid Natos generalsekretare Jens Stoltenberg (till höger). Foto: NATO. Källa: Flickr.
Av: Benjamin Frisk
Den 26 februari röstade Ungerns parlament ja till Sveriges Natomedlemskap, och nu är det endast formaliteter kvar innan Sverige blir fullvärdig medlem i militäralliansen. Detta var i fokus på debatt- och ledarsidorna under den gångna veckan, och de flesta debattörer var positiva till Sveriges steg mot Nato. Flera underströk dock vikten av att fortsatt vara en röst för fred och begränsning av kärnvapen. Även biståndet till Unrwa, FN:s hjälporganisation för palestinska flyktingar, fortsatte att debatteras.
4 mars, 2024, Aktuell debatt
Sedan 2022 kan Ungern inte längre betraktas som en fullvärdig demokrati. Den politiska och ekonomiska utvecklingen i landet har gjort att många unga och högutbildade personer väljer att lämna. Foto: Agnes Fältman.
Av: Agnes Fältman
Ungerns premiärminister Viktor Orbán och Fidesz, det nationalistiska regeringspartiet, har under det senaste årtiondet systematiskt avvecklat landets demokratiska institutioner. I ett allt hårdare ekonomiskt och politiskt klimatväljer många unga och högutbildade ungrare att flytta utomlands. Vad kan locka dem tillbaka? Kan liberala vindar som blåser över den forna nationalistiska bundsförvanten Polen väcka hopp om förändring?
26 februari, 2024, FUF-korrespondenterna, Reportage
