Trots att kvinnor bär det tyngsta ansvaret för matförsörjningen globalt sett är de själva mest drabbade av hunger och undernäring. För att få slut på hungern i världen måste också den systematiska diskrimineringen mot kvinnor få ett slut. Det skriver representanter från organisationen The Hunger Project. Foto: CIFOR. Källa: Flickr.

Debatt

Ojämställdheten i världen leder till hunger och undernäring

Könsdiskriminering fortsätter att vara en bidragande faktor till hunger och undernäring i världen. Alla måste arbeta för mer jämställda samhällen för att få ett slut på hungern, och särskilt män måste inse att deras engagemang är avgörande för att uppnå jämställdhet. Det skriver Elodie Iko, Grace Mgabadere Chikowi och Malin Flemström från The Hunger Project. 

Globalt sett är det fortfarande kvinnor som bär det största ansvaret för att säkerställa att det finns mat på bordet. De ansvarar bland annat för majoriteten av alla matinköp och all matlagning i världen. Trots det är kvinnor mest drabbade av och sårbara för hunger och undernäring, visar studier från bland annat Care.

– I Benin har regeringen satsat på bättre tillgång till dricksvatten och sanitet, förbättrat sjukvården och ökat tillgången till näringsrik mat. Men höga barnadödlighets- och sjuktal avslöjar att samhällen hålls kvar i hunger, och en anledning till det är könsdiskriminering, säger Elodie Iko, landschef för The Hunger Project i Benin.

Tittar man på fördelningen av resurser och ansvar i hushållet, särskilt mellan män och kvinnor, blir kopplingen mellan hunger på hushållsnivå och könsdiskriminering tydlig, förklarar hon. I vårt patriarkala samhälle betraktas män som hushållets överhuvuden. De har det sociala ansvaret att dra in pengar till hushållet, sedan förväntas kvinnor sätta mat på bordet. Men i dag, när priser på mat och jordbruksinsatser skjutit i höjden, blir det allt svårare att försörja sin familj. I många fall är det då upp till kvinnor att hitta extra inkomstkällor för att garantera mat på bordet. Och det försvåras av brist på utbildning, resurser och tid. Kvinnor ansvarar ofta för tidskrävande hushållssysslor som barnomsorg, boskapsskötsel och att hämta vatten i landsbygdssamhällen i länder som Benin, förklarar Iko.

Grace Mgabadere Chikowi är landschef för The Hunger Project i Malawi. Hon vittnar om att det kan handla om kulturell praxis att kvinnor äter sist och därmed också minst:

– Det är en sed som håller på att dö ut, men om det är begränsat med mat i huset prioriterar du din man och dina barn, förklarar hon.

Chikowi tar även upp att bristen på jämställdhet inom markägande och beslutsfattande är kopplat till hunger.

– I Malawi, som i många andra länder, har de flesta kvinnor ingen äganderätt till mark och om de äger mark är markytan inte tillräckligt stor för att täcka hushållsbehovet av att odla varierad näringsrik mat, förklarar Chikowi.

Hon är säker på att den största förändringen som ett samhälle kan göra för att få slut på hunger och förbättra matsäkerheten är att förändra attityder kring jämställdhet.

– Det är först när en kvinna har möjlighet att fatta beslut över hushållsekonomin som hon fullt ut kan tillgodose sina egna och sina barns behov, säger Chikowi.

Systematisk diskriminering måste få ett slut

Iko och Chikowis vittnesmål är bara några av de få som alla lyfter samma systematiska diskriminering av kvinnor och flickor. Än i dag, 2024, får flickor runt om i världen inte slutföra sin skolgång, kvinnor har svårt att få tillgång till pengar och ännu svårare att få vara med och fatta beslut i samhället. Flickor utsätts för barnäktenskap och kvinnor för våld i relationer. Hälsan för gravida kvinnor och deras barn är ett stort globalt problem. Kvinnor som bor på landsbygden, ofta beroende av det egna småbruket för matförsörjning, är de som lider mest av hunger. Detta är bara en liten del av de utmaningar som kvinnor möter i en ojämställd värld.

För att få ett slut på hungern i världen måste alla arbeta för jämställda samhällen. Vi kan inte nöja oss med att kvinnor utbildas till att bli beslutsfattare, samhällsledare och entreprenörer om vi inte också undanröjer de strukturella hindren som finns. Män måste ta ett större ansvar och inse att deras aktiva arbete och engagemang är avgörande för att uppnå jämställdhet. Kampen för en jämställd värld har länge drivits av kvinnor och kvinnoorganisationer. Men om vi alla tycker att jämställdhet är bra, behöver vi alla jobba för det. Det är obekvämt att dela med sig av makten. Förändringar är också obekväma. Men det är den förändringen och maktförskjutningen som krävs för att nå en jämställd värld, fri från hunger. 

Detta är en debattartikel. Skribenten svarar för analys och åsikter i texten.

Vill du också skriva en debattartikel till Utvecklingsmagasinet? Kontakta oss på opinion@fuf.se

Dela det här: