Märta Stenevi (MP) återkom till kritik mot Tidöavtalet i sitt Almedalstal, men hon nämnde även klimatkrisens konsekvenser runt om i världen och kritiserade regeringens fokus på närmandet mellan handel och bistånd. Foto: Axel Selin och Nora Nattorp.
Av: Axel Selin och Nora Nattorp
Märta Stenevi (MP) fokuserade på klimat, integration och den sittande regeringens politik i sitt partiledartal. Globala frågor fick generellt lite utrymme i talet, men hon berörde bland annat auktoritära ledares förtryck runt om i världen och kritiserade regeringens biståndspolitik.
29 juni, 2023, Almedalen - aktuellt
Trupper från Southern African Development Community (SADC) ska framöver försöka stävja rebellgruppen M23 i östra Kongo-Kinshasa. På bild: Soldater från FN:s fredsbevarande styrkor 2013 som hade skickats till norra Kivu-provinsen då M23-rebellerna senast var aktiva. Foto: MONUSCO Photos/Flickr.
Av: Agnes Durbeej-Hjalt
I höstas gick rebellgruppen M23 i östra Kongo-Kinshasa med på en vapenvila, men den bröts snabbt. Stridigheterna har fortsatt och över 800 000 människor har tvingats på flykt sedan 2021. Nu skickar ytterligare afrikanska länder trupper till området – och lera sakkunniga befarar en intensifiering av konflikten.
undrar Afrikaexperten Teresa Nogueira Pinto.
22 juni, 2023, Utvecklingsmagasinet förklarar
Under våren presenterade Storbritanniens premiärminister Rishi Sunak och EU:s kommissionsordförande Ursula von der Leyen det nya ‘Windsor-ramverket’, som ersätter det tidigare Nordirlandsprotokollet. Foto: UK Prime Minister. Källa: Flickr.
Av: Amanda Rossling
Storbritannien och EU är överens om ett ramverk för Nordirland och Irland, efter långa diskussioner om det så kallade Nordirlandsprotokollet – som undertecknades när Storbritannien utträdde EU. Ramverket ska förenkla handeln i Storbritannien och vara ett sätt att undvika spänningar mellan Nordirland och Irland.
12 maj, 2023, Utvecklingsmagasinet förklarar
Ryssland tog i början av april över ordförandeskapet i FN:s säkerhetsråd, vilket har debatterats under veckan. På bild syns Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov, som håller i ordförandeklubban. Foto: UN Geneva. Källa: Flickr/Pxlfuel.
Av: Agnes Durbeej-Hjalt och Nora Nattorp
Ryssland tog nyligen över ordförandeskapet i FN:s säkerhetsråd, och landet fortsätter söka nya vägar tillbaka till den internationella politiska arenan, vilket har debatterats på svenska debatt- och ledarsidor under den gångna veckan. Även 11-åriga Murhaf Hamids försäljning av Majblommor har diskuterats med koppling till Sveriges migrationspolitik.
2 maj, 2023, Aktuell debatt
Flera debattörer kräver att Sverige omedelbart inför ett förbud mot internationella surrogatarrangemang.
Foto: Tumisu. Källa: Pixabay.
Av: Ellen Norman
Ett 30-tal debattörer vill förbjuda internationella surrogatarrangemang. De menar att svenska medborgare utnyttjar utsatta kvinnor i fattiga länder. Även Rysslands invasion av Ukraina har diskuterats under den gångna veckan – och Aftonbladets ledarskribent menar att västvärlden borde göra mer för att stötta Ukraina.
24 april, 2023, Aktuell debatt
Flyktinglägren i Bangladesh utgör tillfälliga hem med undermålig säkerhet för nästan en miljon rohingyer som har flytt från Myanmar. Foto: Fahmin Ahmed. Källa: Flickr.
Av: Nora Nattorp
Nästan en miljon rohingyer har flytt från sitt hemland Myanmar till regionen Cox's Bazar i Bangladesh på grund av förföljelse och konflikt med den militära regeringen. För människorna i lägret är resurserna knappa och säkerheten undermålig. Och trots insatser för att hjälpa rohingyer, både i hemlandet och internationellt, är läget fortfarande oförutsägbart.
21 april, 2023, Reportage
Paul Rusesabagina släpptes från fängelset i Rwanda i slutet av mars, där han dömts mot sitt nekande för terroristbrott. Han har nu fått återvända till sin familj, som sedan en tid tillbaka bor i USA. Bild: ABC Reconciliation Forum. Källa: Flickr.
Av: Agnes Durbeej-Hjalt
I slutet av mars släpptes regeringskritikern Paul Rusesabagina, som skildras i filmen Hotel Rwanda, plötsligt från fängelset. Han dömdes 2021 mot sitt nekande för att ha sponsrat rebellgrupper som utfört dödliga attacker i landet, men rättegången har kritiserats av flera länder och människorättsorganisationer för att vara politiskt motiverad. Nu har Paul Rusesabagina fått återvända till sin familj i USA – men till priset av ett löfte om att sluta lägga sig i rwandisk politik.
18 april, 2023, Nyhet
Kyrkan Khor Virap med berget Ararat som tornar upp sig i bakgrunden. Berget betraktas som en helig plats för Armenien, men den ligger på den turkiska sidan av gränsen. Relationen mellan länderna har länge varit ansträngd, men under den senaste tiden har de gjort vissa försök att normalisera relationen. Foto: Diego Delso. Källa: Wikimedia Commons.
Av: Sara Lannebo
Försöken till att förbättra den ansträngda relationen mellan Turkiet och Armenien har under de senaste månaderna fått ny luft under vingarna. Gränsen mellan länderna, som har varit stängd sedan 90-talet, öppnades i februari för att Armenien skulle kunna leverera hjälp till de jordbävningsdrabbade områdena i Turkiet. Men de djupa såren som består från folkmordet på armenier 1915 och Turkiets nära relation med Azerbajdzjan förblir ett hinder för försoning.
5 april, 2023, FUF-korrespondenterna, Reportage
Iryna Yetskalo har grundat ett utbildningscenter för ukrainska barn och ungdomar i Timisoara, Rumänien. Hennes erfarenheter av utbildning är hennes vapen i kriget mot Ryssland: “Jag försöker göra allt jag kan för Ukraina”, säger hon. Foto: Daniel Díaz.
Av: Daniel Díaz
Entreprenören Iryna Yetskalo flydde kriget i Ukraina och startade ett utbildningscenter i Rumänien. Där undervisas ukrainska barn och ungdomar som har behövt lämna sitt land men inte velat lämna sina studier.
Det är så jag tjänar mitt land, säger Iryna Yetskalo.
4 april, 2023, FUF-korrespondenterna, Reportage
Statslösa barn är särskilt utsatta i samhället. De saknar ofta tillgång till de mest grundläggande rättigheter så som födelseregistrering, utbildning, sjukvård, social trygghet och bostad. Foto: Okänd. Källa: Hippopx.
Av: Sandra Duru
Drygt tio miljoner människor runt om i världen beräknas vara statslösa. Sverige har anslutit sig till flera internationella konventioner för att förhindra statslöshet, men trots det fanns det ungefär 27 000 statslösa personer eller personer med okänd nationalitet i Sverige under 2021, enligt UNHCR. Europarådets tidigare kommissionär för mänskliga rättigheter har riktat kritik mot att Sverige ger statslösa personer små möjligheter att få medborgarskap i Sverige.
9 mars, 2023, Utvecklingsmagasinet förklarar
