I Mali finns sedan 2013 flera internationella insatser för att stabilisera läget i landet. Dessa är bland annat den av Frankrike koordinerade Task Force Takuba samt MINUSMA, som koordineras av FN. Foto: United Nations Photo. Källa: Flickr.
Av: Ina Carlsson
Sedan 2012 har det pågått en maktkamp mellan centralmakten, separatister och islamister i Mali. Redan 2013 startade Frankrike en operation i Mali för att motarbeta beväpnade separatistgrupper. Nu ska åtminstone hälften av de 5 000 europeiska soldater som funnits på plats i Mali sedan 2013 omplaceras till omkringliggande länder.
12 april, 2022, Nyhet
I mars annonserade den socialdemokratiska regeringen att kostnader för svenskt flyktingmottagande ska avräknas mot biståndet. Magnus Walan, senior policyrådgivare på Diakonia, tycker tvärtom – mer bistånd för att bland annat främja demokrati i världen, inte mindre. Det skriver han i en gästanalys på Utvecklingsmagasinet. Foto: Socialdemokraterna. Källa: Flickr.
Av: Magnus Walan
Det pågår en debatt om vilka lärdomar vi kan dra av Rysslands krig i Ukraina. Mycket av debatten handlar om Nato, men det finns också lärdomar för svensk utrikes-, utvecklings- och biståndspolitik. Hur kan politiken bli bättre på att förebygga konflikter och krig? Magnus Walan, senior policyrådgivare på Diakonia, listar fem lärdomar.
11 april, 2022, Gästanalys
“Om Sverige även fortsättningsvis ska ses som ett föregångsland inom biståndet måste vi vara beredda att leda – inte genom att kreativt försöka kringgå biståndets huvudsyfte”. Det skriver flera ledare för svenska biståndsorganisationer gällande regeringens besked att Sveriges flyktingmottagande ska kunna avräknas mot biståndet. På bild: informella bosättningar i Jemen. Foto: EU Civil Protection and Humanitarian Aid. Källa: Flickr.
Av: Fanny Andersson och Julia Azzeddine
Ledarsidorna fortsätter att till stor del domineras av politiska konsekvenser sprungna ur Rysslands krig mot Ukraina. Men nu börjar även röster höjas kring det svenska biståndet och behovet av att också ha fokus på andra humanitära frågor.
11 april, 2022, Aktuell debatt
Sanktioner mot Ryssland kan slå hårt mot andra länders ekonomi och befolkningar. Foto: DimitroSevastopol/35 images. Källa: Pixabay.
Av: Sigrid Wernersson
Skenande råvarupriser, ekonomiska kriser och oväntade vinnare. Det är några av de möjliga effekterna av ekonomiska sanktioner mot Ryssland, men långt ifrån alla länder väljer att ställa sig bakom sanktionerna. Oavsett syftet riskerar sanktionerna att vara mer globalt destabiliserande än många inser.
8 april, 2022, Analys
Vittnesmål har framkommit om svarta personer som har flytt från Ukrainakriget, men stoppats vid polska gränsen och fått återvända till Lviv. Nu organiserar svarta personer sig på sociala medier för att hjälpa varandra att fly kriget. Foto: Taine Noble. Källa: Unsplash.
Av: Hibo Yusuf Ahmed
Rysslands invasion av Ukraina har resulterat i massflykt av civila. Bland dem finns tusentals studenter från Afrika, och flera av dem vittnar om rasism under deras flykt. I brist på hjälp för svarta studenter i krigszonen organiserar de sin egen räddning genom Instagram.
7 april, 2022, Nyhet
Den västsahariska aktivisten Sultana har fått sitt öga utslaget eftersom hon protesterar mot den marockanska ockupationen av Västsahara. Det skriver Lena Thunberg, redaktör för Tidskriften Västsahara, i en gästkrönika. Foto: Jan Strömdahl.
Av: Lena Thunberg
Den västsahariska människorättsaktivisten Sultana Khaya sitter i husarrest sedan mer än ett år i det Marocko-ockuperade Västsahara. Hennes brott? Hon viftar med Västsaharas flagga. Det skriver Lena Thunberg, redaktör för Tidskriften Västsahara, i en gästkrönika.
31 mars, 2022, Gästkrönika
"Detta är en ny situation än 2015, och det är viktigt att inte göra om misstaget med att försöka backa eller strama åt eller dra sig ur". Det skriver miljöpartisterna Maria Ferm, Rasmus Ling och Annika Hirvonen i en debattartikel om Sveriges flyktingmottagande. På bild: Syriska flyktingar som korsar gränsen mellan Ungern och Österrike på vägen till Tyskland, 2015. Foto: Mstyslav Chernov. Källa: Wikimedia commons.
Av: Engla Collin och Lina Kallio
Rysslands invasion av Ukraina fortsätter att dominera i media. Kriget har lett till debatt om vilka som ska betraktas som flyktingar och när ekonomiska sanktioner bör användas.
28 mars, 2022, Aktuell debatt
Manifestation i solidaritet med det ukrainska folket i London, en av många liknande protester i världen mot kriget i Ukraina. Foto: Alisdare Hickson. Källa: Flickr.
Av: Wilma Sörman Ivarzon
Flera debattörer hyllade under förra veckan det svenska civilsamhällets uppslutning för att hjälpa ukrainska flyktingar, samtidigt som Migrationsverket anklagas för bristande ansvar. Sveriges inställning till Nato och det svenska civilförsvaret diskuterades också på debattsidorna.
24 mars, 2022, Aktuell debatt
Sveriges eventuella inträde i Nato har fortsatt varit en stor diskussion på svenska debatt- och ledarsidor under den gångna veckan. På bild: Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg. Foto: NATO, North Atlantic Treaty Organization. Källa: Flickr.
Av: Frida Lindberg och Julia Carlzon
Förra veckans debatt präglades även den av Rysslands invasion av Ukraina. Förutom frågan om ett svenskt inträde i Nato och beroendet av rysk naturgas har även klimatfrågan fått sig en plats i diskussionen.
14 mars, 2022, Aktuell debatt
Hundratusentals flyktingar har korsat den ukrainska gränsen, vilket har väckt debatt om flyktingmottagande i Sverige och i EU. Foto: Mirek Pruchnicki. Källa: Flickr.
Av: Markus Hietanen
Rysslands pågående invasion av Ukraina fortsätter att dominera nyhetsflödet. Debattörer och ledarskribenter har bland annat diskuterat svenskt vapenstöd, en stundande flyktingkris, konfliktens koppling till klimatkrisen och hur vanliga ryssar hamnar i kläm i och med kriget.
7 mars, 2022, Aktuell debatt
