Riksrevisionens granskning av Sidas och regeringens arbete med svenskt bistånd visar bland annat att det är otydligt vilka motiv och prioriteringar som ligger bakom delar av Sidas val av biståndsformer och samarbetspartners. På bild: En tuaregisk man i Saharaöknens sanddynor. Foto: Getty Images Signature. Källa: Canva.
Av: Lina Kallio
Sidas val av samarbetspartner och biståndsformer är otydliga och regeringens målbilder försvårande. Det menar Riksrevisionen efter att ha granskat Sida och regeringens arbete med svenskt bistånd.
3 juni, 2022, Notis
En överväldigande majoritet av världens fattiga lever på landsbygden och livnär sig på jordbruk. Trots detta går i dag endast en liten del av det internationella
biståndet till jordbruksutveckling och livsmedelsproduktion. Detta vill Miljöpartiet ändra på, bland annat genom att höja det svenska biståndet till 1,25 procent av BNI. Foto: Binoy Anthony/Miljöpartiet. Källa: Pexels/Flickr.
Av: Maria Ferm
Det internationella biståndet befinner sig under hot. Trots att vi lever i en tid där biståndet är viktigare än någonsin vill flera partier i riksdagen på olika sätt minska det. Miljöpartiet vill istället både höja det internationella biståndet till minst 1% av BNI och stå upp för ett humant flyktingmottagande. Det skriver Maria Ferm, utrikespolitisk talesperson inom Miljöpartiet.
3 juni, 2022, Debatt
Liberalerna vill att Sverige ska avsätta minst en procent av BNI till bistånd. Utöver det menar partiet att det ibland krävs additionerna bistånd – till exempel till Ukraina just nu. Det skriver Liberalernas utrikespolitiska talesperson Joar Forssell. Foto: manhhai. Källa: Flickr.
Av: Joar Forssell
För Liberalerna är demokrati, rättsstat och respekt för de mänskliga rättigheterna det viktigaste målet för biståndet. Svenska biståndspengar ska aldrig gå till att finansiera de som förtrycker eller motverkar en demokratisk utveckling. Fria människor i fria samhällen bygger välstånd. Det ska i alla sammanhang vara tydligt på vilken sida Sverige står, nämligen de ofrias. Det skriver Joar Forssell, utrikespolitisk talesperson för Liberalerna.
3 juni, 2022, Debatt
I stället för att ta pengar från biståndet för att bekosta flyktingmottagandet bör Sverige öka stödet till jordbrukare i fattiga delar av världen, för att motverka en global matkris. Det skriver Anna Tibblin, generalsekreterare på We Effect, och Anna-Karin Hatt, vd för Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) i en debattartikel i SvD. På bild: Mauretanien, som 2012 drabbades av en allvarlig matkris. Foto: Oxfam International. Källa: Flickr.
Av: Alice Eriksson
Förra veckan varnade debattörer för konsekvenserna av att sänka det svenska biståndet när FN flaggar för att miljarder människor i världen kan försättas i svält på grund av kriget i Ukraina, frågan om kärnvapen var en del av den fortsatta Natodebatten.
9 maj, 2022, Aktuell debatt
Arbetare vid en tvålfabrik. Fabriken har ingen koppling till uttalanden i artikeln nedan. Foto: GCShutter Källa: Canva.
Av: Lina Kallio
Regeringens nya Afrikastrategi kritiseras efter att målformuleringen om ”förbättrade förutsättningar för produktiva arbetstillfällen med anständiga arbetsvillkor, framför allt för kvinnor och ungdomar” tagits bort. Detta riskerar att få negativa konsekvenser, framförallt för den afrikanska kontinentens unga befolkning, berättar fackliga röster för tidningen Omvärlden.
2 maj, 2022, Nyhet
I mars annonserade den socialdemokratiska regeringen att kostnader för svenskt flyktingmottagande ska avräknas mot biståndet. Magnus Walan, senior policyrådgivare på Diakonia, tycker tvärtom – mer bistånd för att bland annat främja demokrati i världen, inte mindre. Det skriver han i en gästanalys på Utvecklingsmagasinet. Foto: Socialdemokraterna. Källa: Flickr.
Av: Magnus Walan
Det pågår en debatt om vilka lärdomar vi kan dra av Rysslands krig i Ukraina. Mycket av debatten handlar om Nato, men det finns också lärdomar för svensk utrikes-, utvecklings- och biståndspolitik. Hur kan politiken bli bättre på att förebygga konflikter och krig? Magnus Walan, senior policyrådgivare på Diakonia, listar fem lärdomar.
11 april, 2022, Gästanalys
“Om Sverige även fortsättningsvis ska ses som ett föregångsland inom biståndet måste vi vara beredda att leda – inte genom att kreativt försöka kringgå biståndets huvudsyfte”. Det skriver flera ledare för svenska biståndsorganisationer gällande regeringens besked att Sveriges flyktingmottagande ska kunna avräknas mot biståndet. På bild: informella bosättningar i Jemen. Foto: EU Civil Protection and Humanitarian Aid. Källa: Flickr.
Av: Fanny Andersson och Julia Lundén Azzeddine
Ledarsidorna fortsätter att till stor del domineras av politiska konsekvenser sprungna ur Rysslands krig mot Ukraina. Men nu börjar även röster höjas kring det svenska biståndet och behovet av att också ha fokus på andra humanitära frågor.
11 april, 2022, Aktuell debatt
Situationen i Afghanistan kan bli världens värsta humanitära kris, enligt FN:s livsmedelsprogram WFP. Foto: Pixabay.
Av: Samira Issa
Efter att talibanerna tog över makten i Afghanistan i augusti 2021 har många länder minskat eller stoppat omfattande finansiering till landet. Men flera länder fortsätter med det humanitära biståndet.
4 mars, 2022, Notis
Förstörelsen från Tyfonen Rai i Debu City, Filippinerna. Bild från december 2021. Foto: Martin Michlmayr. Källa: Wikimedia.
Av: Lisa Busch
Cirka två månader efter att tyfonen Rai slog till i Filippinerna är skadan fortfarande stor. Över 350 personer har dött och tiotusentals människor är fortfarande fördrivna från sina hem och saknar basala förnödenheter.
17 februari, 2022, Nyhet
Putin accepterar inte grunderna i den europeiska säkerhetsordningen. Det skriver Pål Jonson och Hans Wallmark (M) i en debattartikel på SvD.
Av: Elise Olsson och Ulrika Granlund
Förra veckans debatt präglades av oron för säkerhetsläget i Europa och hotet från Ryssland. Frågan om svenskt bistånd ska kunna dras in för länder som vägrar ta emot sina medborgare som vistas illegalt i Sverige har också diskuterats.
10 januari, 2022, Aktuell debatt
