Julia Carlzon jobbar på Oxfam Sverige. Hon menar att Sveriges motstånd mot EU-lagförslaget om företagsansvar försämrar bilden av Sverige som föregångsland inom klimat och mänskliga rättigheter. Bild (till vänster): Alexey Larionov. Källa: Unsplash. Bild (till höger): Julia Carlzon.
Av: Fleur Riller Lendemar
Sverige gick nyligen ut med att man kommer rösta emot det EU-lagförslag som ska öka företags ansvar för mänskliga rättigheter och miljö, trots att lagförslaget har ett starkt stöd från både civilsamhället och företag. Nu har lagförslaget reviderats och under fredagen ska en omröstning ske.
– Det Sverige gör lyssnar andra länder på, säger Julia Carlzon, kommunikatör på Oxfam, om den kommande omröstningen.
14 mars, 2024, Intervju
Organisationen Fair Action uppmanar Sveriges regering att beakta fördelarna med EU-lagförslaget om företagsansvar och det breda stöd direktivet har bland stora svenska aktörer inom såväl näringsliv som civilsamhälle. På bild: Kollapsen av Rana Plaza i Dhaka i Bangladesh, då över tusen personer omkom och 2 500 personer skadades. Foto: Pieter van de Boogert/Canva.
Av: Ebba Eriksson
I den pågående processen om ett nytt EU-direktiv för ökat företagsansvar för mänskliga rättigheter och miljö, har Sverige kommit att bli ett av de medlemsländer som riskerar att omkullkasta hela lagstiftningen. Sverige måste rösta ja till lagen för att se till att företag hålls ansvariga för sin påverkan på människor och miljö i hela leverantörskedjan. Det skriver Ebba Eriksson, projektmedarbetare på Fair Action.
14 mars, 2024, Debatt
Sverige är nu medlem i militäralliansen Nato. Detta har välkomnats av de flesta debattörer på svenska opinionssidor. På bild: Ulf Kristersson (M), Sveriges statsminister, och Jens Stoltenberg, Natos generalsekreterare. Foto: NATO. Källa: Flickr.
Av: Fatima Shek Behi
Den 7 mars 2024 blev Sverige fullvärdig medlem i Nato, två år efter att ansökningsprocessen inleddes efter Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022. Natointrädet har dominerat debatt- och ledarsidorna under den gångna veckan, med en klar majoritet som välkomnar medlemskapet i militäralliansen.
11 mars, 2024, Aktuell debatt
Trots att kvinnor bär det tyngsta ansvaret för matförsörjningen globalt sett är de själva mest drabbade av hunger och undernäring. För att få slut på hungern i världen måste också den systematiska diskrimineringen mot kvinnor få ett slut. Det skriver representanter från organisationen The Hunger Project. Foto: CIFOR. Källa: Flickr.
Av: Elodie Iko, Grace Mgabadere Chikow och Malin Flemström
Könsdiskriminering fortsätter att vara en bidragande faktor till hunger och undernäring i världen. Alla måste arbeta för mer jämställda samhällen för att få ett slut på hungern, och särskilt män måste inse att deras engagemang är avgörande för att uppnå jämställdhet. Det skriver Elodie Iko, Grace Mgabadere Chikowi och Malin Flemström från The Hunger Project.
8 mars, 2024, Debatt
I Kutupalong, som är världens största flyktingläger, bor i dag närmare en miljon rohingyaflyktingar i väntan på ett säkert återvändande till hemlandet Myanmar. Flyktingarna saknar arbetstillstånd i Bangladesh och är därför beroende av internationellt humanitärt stöd. Foto: Captain Raju. Källa: Wikimedia commons.
Av: Adam Hansen
Situationen är oviss för Rohingyafolket i Sydostasien. Den livsnödvändiga humanitära assistansen har minskat till flyktinglägren i Bangladesh, där närmare en miljon rohingyer befinner sig. Samtidigt eskalerar våldet i hemlandet Myanmar, vilket spär på den osäkra framtiden för den etniska folkgruppen.
5 mars, 2024, Reportage
Nästan 90 procent av gatuförsäljarna i Zimbabwe är helt beroende av gatuförsäljning som sin inkomstkälla. Många av dem är kvinnor som riskerar våld och trakasserier när de arbetar. Beauty (till vänster) handlar alltid ingefära av en kvinnlig gatuförsäljare (till höger) som inte vill ställa upp med sitt namn. Foto: Matilda Katsler.
Av: Matilda Katsler
I centrala Harare är gatuförsäljning en viktig del av , särskilt för kvinnor som står för en stor del av den informella arbetskraften i landet. Kvinnorna får kämpa hårt för att ta plats i det offentliga rummet – en plats som många gånger har ett högt pris i form av våld och sexuella trakasserier.
4 mars, 2024, FUF-korrespondenterna, Reportage
På svenska opinionssidor under den gångna veckan var de flesta debattörer positiva till att Sveriges långa ansökningsprocess till Nato verkar närma sig ett slut. På bild: Statsminister Ulf Kristersson (M) (till vänster) bredvid Natos generalsekretare Jens Stoltenberg (till höger). Foto: NATO. Källa: Flickr.
Av: Benjamin Frisk
Den 26 februari röstade Ungerns parlament ja till Sveriges Natomedlemskap, och nu är det endast formaliteter kvar innan Sverige blir fullvärdig medlem i militäralliansen. Detta var i fokus på debatt- och ledarsidorna under den gångna veckan, och de flesta debattörer var positiva till Sveriges steg mot Nato. Flera underströk dock vikten av att fortsatt vara en röst för fred och begränsning av kärnvapen. Även biståndet till Unrwa, FN:s hjälporganisation för palestinska flyktingar, fortsatte att debatteras.
4 mars, 2024, Aktuell debatt
Sedan 2022 kan Ungern inte längre betraktas som en fullvärdig demokrati. Den politiska och ekonomiska utvecklingen i landet har gjort att många unga och högutbildade personer väljer att lämna. Foto: Agnes Fältman.
Av: Agnes Fältman
Ungerns premiärminister Viktor Orbán och Fidesz, det nationalistiska regeringspartiet, har under det senaste årtiondet systematiskt avvecklat landets demokratiska institutioner. I ett allt hårdare ekonomiskt och politiskt klimatväljer många unga och högutbildade ungrare att flytta utomlands. Vad kan locka dem tillbaka? Kan liberala vindar som blåser över den forna nationalistiska bundsförvanten Polen väcka hopp om förändring?
26 februari, 2024, FUF-korrespondenterna, Reportage
Förra veckan gick kriget i Ukraina in på sitt tredje år. I och med det krävde debattörer bland annat ökat militärt stöd till Ukraina och skärpta sanktioner mot Ryssland. Foto: President of Ukraine. Källa: Flickr.
Av: Kansliet
Förra veckan var det två år sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina, vilket präglade de svenska opinionssidorna. Flera debattörer menade att Sverige, EU och världen måste göra mer för att få slut på kriget.
26 februari, 2024, Aktuell debatt
Flera väpnade konflikter plågar Etiopien och landets ekonomi är i kris. Risken är stor för en omfattande katastrof. I en gästanalys skriver Pierre Frühling, som har jobbat med utvecklingsfrågor i 40 år, om de pågående konflikterna i landet – och vad som kan göras för att stävja dem. Foto: Voice of America. Källa: Garystockbridge.
Av: Pierre Frühling
Läget i Etiopien är kritiskt. Det pågår flera väpnade konflikter i landet, samtidigt som livsmedelsbristen breder ut sig och ekonomin är i kris. Risken är stor för massvält i Tigray – regionen som har varit drabbad av en av nutidens blodigaste och mest destruktiva krig. Utan dialog mellan ledare för landets olika folkgrupper om hur gränsdragningarna ska se ut mellan regionerna och vilket styrelseskick landet ska ha är det svårt att se hur någon verklig fred ska kunna åstadkommas i Etiopien. Det skriver Pierre Frühling, tidigare diplomat, biståndsarbetare och journalist.
19 februari, 2024, Analys
