När panik drabbar ett samhälle är det rationellt för individen att skydda sina närmaste. Men det kan visa sig vara kontraproduktivt, skriver debattörerna.
Av: Anna af Ugglas, Johan Stellansson och Olof Sandkull
När media rapporterar dödsfall som sportresultat är det lätt att tappa fattningen och få panik. Men kanske är paniken farligare än själva pandemin. Åtgärderna för att stoppa smittan kommer leda till ökad svält, vattenbrist och mer våld runtom i världen, skriver tre debattörer.
20 april, 2020, Debatt
Stora delar av Västsahara är ockuperat av Marocko. Jan Strömdahl tycker att Sverige ska erkänna Västsahara som ett land. Foto: YoTuT (CC BY 2.0) och privat
Av: Jan Strömdahl
Trots att Västsahara är ockuperat på ett liknande sätt som Palestina är det få i Sverige som känner till situationen där. Sverige borde nu erkänna Västsahara som land, förstärka biståndet och bojkotta produkter från det ockuperade territoriet. Det skriver Jan Strömdahl från Svenska Västsaharakommittén.
8 april, 2020, Debatt
Nick Doggen är internationell sekreterare i Grön Ungdom.
Av: Nick Doggen
Inom tio år ska vi utrota extrem fattigdom, minska ojämlikheter och orättvisor, främja fred och rättvisa, och lösa klimatkrisen. Att uppnå de globala målen och Agenda 2030 är en jätteutmaning. Vi i Grön Ungdom har alltid kämpat för en grönare och mer rättvis värld. Men för att kunna nå de globala målen måste alla vara med – och de som har flest resurser ska axla det största ansvaret.
27 mars, 2020, Debatt
Kambodja är en stor exportör av bland annat textilvaror och H&M är en av de största köparna.
Av: Åsa Eriksson
Kambodja har under senare år gått mot en diktatur. Oberoende media har stängts ned, oppositionspartiet har förbjudits och regimkritiker fängslas. Samtidigt importerar vi kläder och andra varor billigt från landet. Det är bra att EU nu förändrar sitt förmånliga handelsavtal med Kambodja, skriver socialdemokraternas handelspolitiska talesperson Åsa Eriksson.
23 mars, 2020, Debatt
Jordbruket i Afrika söder om Sahara måste kunna mätta en snabbt växande befolkning, skriver Inge Gerrremo.
Av: Inge Gerremo
Att hungern tas upp till diskussion är väldigt välkommet. Men med den enorma befolkningsökning Afrika står inför kommer det afrikanska jordbruket behöva öka sin produktivitet. Något som i sin tur kräver avsevärda strukturförändringar under kommande decennier, skriver Inge Gerremo som jobbat många år med global livsmedelsförsörjning.
13 mars, 2020, Debatt
En stor andel av migranterna vid EU:s gräns är barn. Sverige måste ta sitt ansvar och skydda dem, skriver Emelie Weski. Foto: Pixabay och Joakim Lindgren
Av: Emelie Weski
Jimmie Åkesson delar ut flygblad i Turkiet, Ulf Kristersson poserar i jaktkläder och Stefan Löfven väntar ut ropen på hjälp. Samtidigt beskjuts barn och unga vid EU:s gränser. Nu måste Sverige ta sitt ansvar och hjälpa de barn som behöver vårt skydd, skriver Emelie Weski från LSU – Sveriges Ungdomsorganisationer.
11 mars, 2020, Debatt
I Guatemala saknar kvinnor i jordbruket ofta formell äganderätt till marken de brukar. Det gör att de har sämre förutsättningar att göra investeringar och planera för att anpassa sig till klimatförändringarna. På bilden kvinnor från jordbrukskooperativet Madre Tierra. Foto: Jesper Klemedsson
Av: Anders Lago, Anna Tibblin, Britta von Schoultz, Erica Lundgren, Helen Persson, Lotta Folkesson och Tommy Ohlström
Korkat, sa FN:s generalsekreterare nyligen, om ojämställdheten i världen. Han har rätt. Bristande respekt för kvinnors rättigheter är en orsak till att kvinnor dör i kampen för sin mark och mot klimatförändringarna. Sverige måste driva på för kvinnors demokratiska rättigheter, skriver biståndsorganisationen We Effects styrelse.
9 mars, 2020, Debatt
Kvinnor i världen odlar en stor del av maten till sina familjer. Samtidigt är de mer utsatta för klimatförändringar än män.
Av: Lisa Tover
Kvinnor löper 14 gånger högre risk än män att dö av naturkatastrofer orsakade av klimatförändringar. Samtidigt är det ofta kvinnor som i stor utsträckning odlar maten och föder världen. Det är hög tid att de kvinnor och icke-binära som drabbas av klimatförändringarna blir hörda och inkluderade, skriver Lisa Tover som just nu praktiserar bland småbrukare i Colombia.
6 mars, 2020, Debatt
Eva Ekelund och Gunnel Axelsson Nycander jobbar på Act Svenska Kyrkan som just gett ut en rapport om bistånd som blandas med kommersiellt kapital.
Av: Eva Ekelund och Gunnel Axelsson Nycander
Att kombinera bistånd med kommersiellt kapital – så kallad blandfinansiering – är en viktigt metod för att öka de privata investeringarna i hållbar utveckling. Men det finns tillfällen då blandfinansiering är olämpligt. Till exempel ska det inte få påverka beslut om privatiseringar inom vård och utbildning. Det är en av slutsatserna i en ny rapport av Act Svenska kyrkan.
5 mars, 2020, Debatt
I samband med naturkatastrofer som cyklonen i Moçambique samlas det fortfarande in stora och ökande belopp. Men det finns många andra motiv för biståndet, skriver biståndsexperten Lennart Wohlgemuth. Foto: Africom (CC BY 2.0)
Av: Lennart Wohlgemuth
Ända sedan vi började med svenskt officiellt bistånd har solidaritet varit det viktigaste motivet för att ge stöd till världens fattiga i deras strävan för utveckling. Under senare år har det motivet ifrågasatts allt mer. Men det finns också andra viktiga motiv för att fortsätta med bistånd, skriver biståndsexperten Lennart Wohlgemuth.
2 mars, 2020, Debatt
