Klimatorganisationer kritiska till handelsavtal mellan EU och Mercosur

En av Sveriges prioriteringar under EU-ordförandeskapet är att ro i hamn ett frihandelsavtal mellan EU och Mercosur-länderna i Sydamerika. Men det finns en oro hos klimat- och människorättsorganisationer att ökad handel mellan parterna kommer innebära mer skövling av Amazonas och ökad risk för kränkningar av urfolks rättigheter. Foto: Tom Fisk. Källa: Pexels.

Av: Ida Eriksson Vanemo

EU är i den avslutande fasen om ett frihandelsavtal mellan EU och Mercosur-länderna i Sydamerika, efter nästan 23 år av förhandlingar. Avtalet innebär minskade tullar på handel mellan länderna, men flera miljö- och människorättsorganisationer har kritiserat avtalet och menar att det kan leda till ökad skövling av Amazonas. 

21 mars, 2023, Utvecklingsmagasinet förklarar

Vecka 11: Debattörer diskuterar integration och terrorhot från IS

Utrikesfödda kvinnor är en förbisedd resurs, och det krävs förändring för att denna grupp ska integreras i arbetsmarknaden. Det skriver debattörer från Soraya stödjour i Dagens ETC. Foto: southworks. Källa: Canva.

Av: Elianne Kjellman och Ellen Norman

Under förra veckan diskuterade ledar- och debattskribenter bland annat att utrikesfödda kvinnor är en outnyttjad resurs – då Sverige förbiser dem på arbetsmarknaden. Terrorhotet från IS och att nedskärningarna i biståndet drabbar kunskapsutvecklingen både i Sverige och andra länder har också debatterats.

20 mars, 2023, Aktuell debatt

Regeringen vill klimatkompensera utomlands – för att nå Sveriges klimatmål

I höstens regeringsförklaring pekades klimatkompensationer utomlands ut som en prioritering i Sveriges klimatarbete. Men flera experter är kritiska till detta, och menar att det riskerar att flytta fokus från ansträngningar att minska utsläppen. Foto: Goethe Institute.

Av: Ellinor Berglund

Sveriges regering satsar hundratals miljoner på klimatkompensation, det vill säga utsläppsminskningar utomlands. Det innebär att en del av Sveriges klimatmål kan komma att uppfyllas i länder som Ghana, Nepal och Dominikanska Republiken. Men flera forskare och experter är kritiska, både vad gäller klimatnytta och etik.   

17 mars, 2023, Utvecklingsmagasinet förklarar

Så har Orbáns regering inskränkt pressfriheten i Ungern

Under Viktor Orbáns 13 år vid makten i Ungern har press- och mediefriheten i landet kraftigt begränsats. Detta har väckt reaktioner och fått kritik från EU. På bilden talar Viktor Orbán inför sin EU-parlamentsgrupp, EPP, 2014. Foto: European People’s Party. Källa: Flickr.

Av: Nora Nattorp

Viktor Orbán återtog positionen som premiärminister i Ungern 2010. Sedan dess har han genomfört stora politiska förändringar som påverkar befolkningens demokratiska rättigheter. Journalister i landet avlyssnas och kritiska röster tystas ned – trots att yttrande- och pressfrihet är en del av landets författning.  

16 mars, 2023, Utvecklingsmagasinet förklarar

Vecka 10: Debattörer tar upp digitalisering som vital del av jämställdhetsfrågan

Förra veckan diskuterade svenska debatt- och ledarskribenter bland annat kopplingen mellan digitalisering och jämställdhet. Foto: Pexels.

Av: Ida Eriksson Vanemo

Under förra veckan fokuserade många debatt- och ledarskribenter på kvinnors rättigheter i och med internationella kvinnodagen den 8 mars. Flera debattörer diskuterade digitalisering och jämställdhet eftersom det var huvudfrågan som diskuterades på FN:s kvinnokommissions möte (CSW) i New York den 10 mars. 

15 mars, 2023, Aktuell debatt

Miljontals statslösa personer i världen – får inte tillgång till grundläggande rättigheter

Statslösa barn är särskilt utsatta i samhället. De saknar ofta tillgång till de mest grundläggande rättigheter så som födelseregistrering, utbildning, sjukvård, social trygghet och bostad. Foto: Okänd. Källa: Hippopx.

Av: Sandra Duru

Drygt tio miljoner människor runt om i världen beräknas vara statslösa. Sverige har anslutit sig till flera internationella konventioner för att förhindra statslöshet, men trots det fanns det ungefär 27 000 statslösa personer eller personer med okänd nationalitet i Sverige under 2021, enligt UNHCR. Europarådets tidigare kommissionär för mänskliga rättigheter har riktat kritik mot att Sverige ger statslösa personer små möjligheter att få medborgarskap i Sverige. 

9 mars, 2023, Utvecklingsmagasinet förklarar

Munisa Rashid stannar i Afghanistan – trots talibanernas kvinnoförtryck

Munisa Rashids liv har kraftigt begränsats sedan talibanernas maktövertagande i Afghanistan – precis som för de flesta kvinnor i landet. Hon får inte längre klä sig hur hon vill eller lämna huset utan en manlig förmyndare. Foto: Shabnam Alkozay.

Av: Lilljan Daoud

Sedan talibanerna tog över den afghanska staten 2021 ser vardagen annorlunda ut för de flesta afghaner. Deras ekonomiska möjligheter och kvinnors rättigheter har kraftigt begränsats. Munisa Rashid, kommunikatör på Svenska Afghanistankommittén (SAK), är en av många kvinnor i landet som inte längre får påbörja sin drömutbildning eller klä sig hur hon vill. 

8 mars, 2023, Intervju

Vecka 9: Debattörer diskuterar stödet till Ukraina och Sveriges klimatomställning

Under den gångna veckan har debattörer bland annat propagerat för utökat EU-stöd till Moldavien, som är det land, utanför Ukraina, som är mest påverkat av Rysslands invasionskrig. Foto: Ministry of Defense of Ukraine. Källa: Wikimedia commons.

Av: Cecilia Bergh och Ellinor Berglund

Under veckan som gått har fokus legat på Ukraina bland flertalet debattörer på svenska opinionssidor. Även Sveriges klimatomställning och reduktionspliktens vara eller icke-vara har diskuterats med tydliga skillnader i debattörernas åsikter.  

6 mars, 2023, Aktuell debatt

Vecka 8: Debattörer oense om vapenleveranser till Ukraina

Under den gångna veckan har flera debattörer diskuterat Sveriges vapenleveranser till Ukraina. Representanter från Socialdemokraterna, Centerpartiet och Sverigedemokraterna vill skicka mer vapen till landet, men bland annat Lotta Sjöström Becker, Kristna Fredsrörelsens generalsekreterare, är av en annan åsikt. ”Historiskt har motstånd utan våld varit mer effektivt”, skriver hon i Dagens Nyheter. Foto: manhhai. Källa: Flickr.

Av: Nora Nattorp och Agnes Durbeej-Hjalt

Den 24 februari 2023 var det ett år sedan Ryssland invaderade Ukraina. Det har präglat de svenska debatt- och ledarsidorna under den gångna veckan – och skribenterna vill att Vladimir Putin stoppas och ställs till svars för sina krigsförbrytelser. En vattendelare i den svenska debatten är dock frågan om Sverige ska skicka vapen till Ukraina. 

27 februari, 2023, Aktuell debatt

Rysslands invasion av Ukraina: ”Viktigt att vi som kan fortsätter att berätta om kriget”

Den 19 februari samlades demonstranter på Odenplan i Stockholm för att uppmärksamma den kommande årsdagen för Rysslands invasion av Ukraina. Under dagen talade representanter från flera människorättsorganisationer. Foto: Agnes Durbeej-Hjalt.

Av: Agnes Durbeej-Hjalt

Den 24 februari 2023 har det gått ett år sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Tusentals människor har dött och miljontals flytt sina hem. I samband med årsdagen arrangerar flera människorättsorganisationer demonstrationer i Stockholm. Utvecklingsmagasinet var på plats och bevakade en av dem.  

24 februari, 2023, Reportage