Tro lagom på biståndet

Av: Joakim Stymne

På några få år har biståndsminister Gunilla Carlsson (M) framgångsrikt utmanat dominerande särintressen i biståndsdebatten och drivit igenom de största biståndspolitiska reformerna någonsin. Vad gjorde detta möjligt och vad har det resulterat i? Joakim Stymne, tidigare Statsekreterare för internationellt utvecklingssamarbete, menar att betydande förbättringar gjorts men att vi inte kan förvänta oss att bistånd ska skapa tillväxt.

10 oktober, 2011, Debatt

Tvivelaktig hantering av EUs konsulttjänster

Av: Olof Hesselmark

De flesta anser väl att biståndsverksamhet ska bedrivas på ett effektivt sätt, så att så mycket som möjligt av resurserna ska nå fram till mottagarna. När det gäller EUs hantering av konsult- tjänster är det långt kvar till detta önskemål. Detta anser debattören Olof Hesselmark som här berättar om sina erfarenheter som konsult inom biståndsbranschen.

28 september, 2011, Debatt

Hur kommersiella exportaffärer under 1970 talet i Afrika förvandlades till ”budgetstöd” åt Sverige 2011

Av: Bertil Odén

I sommar har det varit debatt kring att avskrivningar av förfallna men inte betalda lån till Demokratiska Republi- ken Kongo och Togo minskar biståndsbudgeten med motsvarande belopp, i detta fall drygt en miljard kronor. Hur gick då denna bantning av biståndsbudgeten egentligen till? Bertil Odén lämnar här sin bild av den stegvisa omvandlingen.

24 augusti, 2011, Debatt

Tänka vidare eller fortsätta låta transfereringsaxiomet styra?

Av: Johan Åkerblom

Sida har fått regeringens uppdrag att föreslå en koncentration av det svenska bilaterala biståndet. Men när Sida återigen ska ”koncentrera” sig borde man börja med att ställa frågorna: Varför ska vi överhuvudtaget ha ett bilateralt bistånd? Varför skickar vi inte pengarna genom EU eller Världsbanken, när merparten av pengarna ändå ska läggas i en gemensam givarpott? Vilken är egentligen det bilaterala biståndets raison d ́être?

26 april, 2011, Debatt

Landfokusering: Den stora biståndsreformen?

Av: Göran Holmqvist och Mats Hårsmar

En av de mer omtalade reformerna av det svenska biståndet under den gångna mandatperioden var beslutet att fokusera på ett färre antal samarbetsländer. Det var en reform som välkomnades inte minst av biståndsförvaltningen. Ökad fokusering möjliggör höjd effektivitet och därmed troligtvis bättre resultat av biståndet. Tre år senare kan man konstatera att den geografiska fragmenteringen av det svenska biståndet i stort sett är oförändrad.

24 november, 2010, Debatt

Vill du hänga med inom global utveckling?

Prenumerera på vårt nyhetsbrev, för att få koll på det senaste.

Namn:

E-post:

Lämna följande fält tomt