Stipendium för högre utbildning skapar positiva spridningseffekter i form av ökat välstånd och minskad fattigdom, skriver debattören.
Av: Malin Cronqvist
Covid-19 har lamslagit världen och sjukvårdspersonal i alla länder sliter i smittans spår. Samtidigt rapporterar WHO att det saknas 5,9 miljoner sjuksköterskor, främst i låg- och medelinkomstländer. Skillnaden på tillgång till högre utbildning gör sig tydligare än någonsin, skriver Malin Cronqvist på stiftelsen Help to Help.
26 maj, 2020, Debatt
Att ha tillgång till mensskydd är en förutsättning för att många flickor ska gå till skolan när de har mens. Foto: Marco Verch CC BY 2.0 och Tamarcus Brown/Unsplash
Av: Nagaad Kadir Abdimaxmud
Skottland kan bli det första land i världen där mensskydd är gratis för alla kvinnor. Parlamentet har nämligen röstat igenom en lag som ska minska mensfattigdomen och få alla flickor att gå till skolan – även när de har mens.
1 april, 2020, Nyhet
Indiska väljare läser tidningar under ett valmöte. Foto: Al Jazeera English (CC BY-SA 2.0).
Av: Gina Manzizila, Hélène Boëthius och Lena Insulander
Lördagen den 8 september firas den internationella läskunnighetsdagen över hela världen. Analfabetismen är en av de viktigaste orsakerna till fattigdom. Trots det underlåter det svenska biståndet att fokusera på analfabetismen, skriver organisationen ALEF.
7 september, 2018, Debatt
Foto: Hamid Ershad Sarabi, WikiMediaCommons
Av: Kerstin Lundgren
Individers frihet att bestämma över sitt eget liv utgör grunden för den värld Centerpartiet vill se. Därför står vi upp för enprocentsmålet i biståndet, prioriterar de fattigaste länderna och vill att mer pengar går till lokala aktörer som känner sina samhällen. Lokalt och jämställt deltagande är avgörande för utvecklingen, skriver Centerpartiets utrikespolitiska talesperson Kerstin Lundgren.
11 juni, 2018, Debatt
Av: Christina Heilborn
Över hela världen gifter sig vuxna med barn, trots att det kränker barnets grundläggande rättigheter. Äktenskapen innebär ofta ett livslångt lidande. Därför måste attityder förändras och lagstiftning skärpas – vi vet att det kan leda till en positiv förändring, skriver Christina Heilborn på UNICEF Sverige.
10 april, 2018, Debatt
Av: Agnes Björn, Diana Trimino, Mariann Eriksson och Melanie Ward
Tonårstjejer är en extra utsatt grupp i konflikter och naturkatastrofer. De riskerar att bli bortgifta och utsatta för övergrepp eller trafficking. Ändå glöms de ofta bort i det humanitära biståndet. International Rescue Committee och Plan International Sverige uppmanar därför svenska regeringen till specifika satsningar för tonårsflickor i kris och konflikt.
6 juli, 2017, Debatt
Av: Agnes Björn och Mariann Eriksson
Barn ska vara delaktiga i arbetet med att bygga samhällen som kan stå pall för naturkatastrofer. Det kom världens länder överens om i Sendai 2015. Om vi vill att detta ska bli verklighet måste vi öka biståndet till civilsamhället och arbeta med katastrofriskreducering i världens skolor, skriver Plan International Sverige.
23 maj, 2017, Debatt
Av: Arvid Uggla, Jonathan Rushton och Ulf Magnusson
Investeringar i förbättrad djurhälsa bidrar på flera sätt till genomförandet av Agenda 2030. Det visar en ny rapport från Expertgruppen för biståndsanalys (EBA). Förbättrad djurhälsa ger fattiga djurhållare ökad produktion och avkastning, och minskar dessutom spridningen av infektionssjukdomar och multiresistenta bakterier. Sverige har unik erfarenhet av organiserat djurhälsoarbete – dessa erfarenheter bör användas i det internationella utvecklingssamarbetet, skriver rapportförfattarna.
7 mars, 2017, Debatt
Av: Amy Damon, Bixuan Sun, Paul Glewwe och Suzanne Wisniewski
Utbildning leder till utveckling, men vilka insatser förbättrar utbildningen? För att försäkra sig om att utbildningsbiståndet används effektivt måste biståndsaktörer satsa på högkvalitativa utvärderingar med kvantitativa metoder. Det skriver Amy Damon, Paul Glewwe, Suzanne Wisniewski och Bixuan Sun, författarna till en ny EBA-rapport om utbildningsinsatser i utvecklingsländer.
10 maj, 2016, Debatt
Av: Lennart Wohlgemuth
Kampaladeklarationen om akademisk frihet kom till för 25 år sedan och fick stor betydelse för möjligheterna att bedriva kritisk forskning i Afrika. Sverige stöttade initiativet, trots risker och det känsliga ämnet. Nu ökar återigen hoten mot den akademiska friheten i Afrika, samtidigt som Sverige minskar resurserna till forskningsbistånd. Det måste det bli ändring på, skriver Lennart Wohlgemuth.
26 april, 2016, Debatt
