Handlingskraftigt agerande krävs för att motverka det olagliga internationella vapenflödet

För att åter få trygghet på våra gator i Sverige, och en fredligare värld globalt, är det mer angeläget än någonsin att både förebygga och stoppa det olagliga vapenflödet. Det skriver Olle Thorell (S) och Magdalena Thuresson (M), riksdagsledamöter utrikesutskottet, samt Karin Olofsson, generalsekreterare Parlamentarikerforum för lätta vapen-frågor. Foto: St. Louis Circuit Attorney's Office. Källa: Wikimedia commons.

Av: Karin Olofsson, Magdalena Thuresson och Olle Thorell

Våldet till följd av olagliga vapen har världen över förödande konsekvenser – mänskligt, socialt och ekonomiskt. För hållbar utveckling och fred krävs krafttag för att stoppa det olagliga vapenflödet. Onsdagen den 14 december uppmärksammas frågan särskilt i riksdagen då parlamentariker, civilsamhälle, experter och andra representanter samlas för Parlamentarikerforum för lätta vapen-frågors (Forumets) 20-årsjubileumsseminarium. 

14 december, 2022, Debatt

Vecka 48: Debattörer engagerar sig i klimatstämning mot den svenska staten

Ungdomsrörelsen Aurora har stämt den svenska staten i allmän domstol för att de inte behandlar klimatkrisen som en kris, något som har blivit föremål för debatt under den gångna veckan. På bild: Fridays For Future-demonstration i Stockholm, februari 2020. Foto: Frankie Fouganthin. Källa: Wikimedia commons.

Av: Amanda Rossling och Karin Sjöstrand

Regeringens klimatpolitik har debatteras under den gångna veckan, likväl som ungdomsorganisationen Auroras stämning mot staten. Kriget i Ukraina har fortsatt varit föremål för debatt och DN:s ledarskribent undrar om Sverige verkligen stödjer Ukraina när ukrainska kvinnor tvingas in i prostitution.  

5 december, 2022, Aktuell debatt

Hopp om fred i krigsdrabbade Etiopien efter avtal om vapenvila

Sedan två år tillbaka har den etiopiska regionen Tigray plågats av brutala strider. Nu har den etiopiska staten och Folkets befrielsefront i Tigray (TPLF) nått vapenvila. På bild: En förstörd stridsvagn i Edaga Hamus i Tigray, juni 2021. Foto: Yan Boechat. Källa: Wikimedia Commons.

Av: Elianne Kjellman

En av 2000-talets blodigaste konflikter har sedan november 2020 utkämpats i Etiopien. En lösning har verkat långt borta. Men i början av november kom det överraskande beskedet att vapenvila hade uppnåtts. Liisa Laakso, Senior Researcher vid Nordiska Afrikainstitutet, förklarar hur friktionen mellan den etiopiska staten och Folkets befrielsefront i Tigray ledde till krig – och hur de har lyckats nå vapenvila.

2 december, 2022, Intervju

Vecka 47: Debattör om slopandet av enprocentsmålet: ”Andefattigt”

Slopande av enprocentsmålet är fortsatt föremål för debatt på svenska opinionssidor. Foto: Frankie Fouganthin. Källa: Wikimedia commons.

Av: Fredrik Govenius

Slopandet av Sveriges enprocentsmål för biståndet har debatterats i flera svenska medier under den gångna veckan. Protesterna i Iran har fortsatt att vara föremål för debatt, bland annat då Ardalan Shekarabi (S) menade att Sveriges regering bör skärpa sanktionerna mot landet.

29 november, 2022, Aktuell debatt

Konflikten mellan Rwanda och Kongo-Kinshasa – detta har hänt

Kongo-Kinshasa försöker stoppa M23-rebellernas frammarsch, tillsammans med FN:s fredsbevarande styrkor och trupper från Östafrikanska gemenskapen. Foto: MONUSCO Photos. Källa: Flickr.

Av: Agnes Durbeej-Hjalt

De senaste månaderna har spänningarna mellan Kongo-Kinshasa och Rwanda ökat. Rebellgruppen M23 har tvingat hundratusentals civila på flykt i östra delen av Kongo-Kinshasa. Rwanda anklagas mot sitt nekande för att sponsra rebellerna, men konflikten mellan länderna har rötter långt bak i tiden.

28 november, 2022, Utvecklingsmagasinet förklarar

Forskare kritiserar Rwandas minnesperiod: “Orolig för storskaligt våld”

Enligt forskaren Gretchen Baldwin så upprätthålls etniska spänningar i Rwanda under landets årliga minnesperiod av folkmordet 1994. På bild: Rwandas president Paul Kagame vid öppnandet av den 28:e upplagan av Kwibuka i april 2022. Källa: Flickr.

Av: Agnes Durbeej-Hjalt

Efter folkmordet 1994 har Rwanda hyllats av omvärlden för sin, framför allt ekonomiska, återhämtning. Men ny forskning visar flera oroväckande aspekter med landets årliga minnesperiod. Rwandierna tvingas minnas folkmordet i precis de tankebanor som orsakade folkmordet – att en folkgrupp är överordnad en annan, enligt forskaren Gretchen Baldwin. Och hon menar att det är ett sätt för regeringen att behålla makten. 

25 november, 2022, Intervju

Sju miljoner människor har flytt från Venezuela – men krisen bortprioriteras

Nästan lika många människor har flytt från Venezuela som från Ukraina, men krisen i Venezuela får betydligt mindre resurser från omvärlden. Foto: Wilfredor. Källa: Wikimedia commons.

Av: Vilma Ellemark

Miljontals människor har tvingats lämna både Venezuela och Ukraina. Trots det har endast 16 procent av hjälpinsatsen för venezuelanska flyktingar och migranter finansierats i år jämfört med 71 procent av insatsen till Ukraina. – Jag tror inte att folk förstår hur illa krisen i Venezuela är, säger León Poblete, forskare i ekonomi vid Uppsala universitet.

23 november, 2022, Reportage

Vecka 45: Debattörer kritiska mot Sveriges Natoförhandling med Turkiet

Flera debattörer är kritiska mot förhandlingarna mellan Sverige och Turkiet om Sveriges Natoansökan. Foto: Nato. Källa: Flickr.

Av: Lilljan Daoud och Matida Jaiteh

Mötet mellan Turkiets president Erdoğan och statsminister Ulf Kristersson (M) i Ankara om Sveriges Natoansökan har varit omdiskuterat under den gångna veckan. FN:s klimatmöte COP27 i Sharm el-Sheikh har väckt skarp kritik mot den egyptiska regeringen.

Läs mer »

15 november, 2022, Aktuell debatt

”Ingen straffas för människorättskränkningar i Iran”

Maja Åberg, policyrådgivare på Amnesty International Sverige, menar att kulturen av straffrihet i Iran gör att människorättskränkningar, som de man har sett av regimen under rådande protester, fortskrider. Foto: Artin Bakhan. Unsplash/Amnesty International Sverige.

Av: Lilljan Daoud

Protesterna i Iran, som utlöstes av 22-åriga Mahsa Jhinas Aminis död i polisens förvar, har spridit sig över hela landet. I slutet av oktober hade 234 personer avlidit i samband med protesterna i Iran, enligt Iran Human Rights (IHRNGO). Människorättsorganisationen Amnesty beskriver en kultur av straffrihet i landet, där säkerhetsstyrkorna kan döda, tortera och misshandla – utan att straffas för det. – Situationen i Iran är oerhört allvarlig, säger Maja Åberg, policyrådgivare på Amnesty International Sverige.

8 november, 2022, Intervju

Så rundar iranska befolkningen regimens internetblockader

”Kvinna, liv, frihet” har varit några av slagorden i protesterna efter Mahsa Aminis död i Iran. Nu tvingas den iranska befolkningen att hitta kreativa lösningar för att kringgå regimens internetblockader. Foto t.v.: Stacey MacNaught. Flickr. Foto t.h.: Artin Bakhan. Unsplash.

Av: Jonatan Lamy

För att stävja protesterna efter Mahsa Aminis död begränsar den iranska regimen lokalbefolkningens tillgång till internet. Flera sociala medieplattformar är nu helt blockerade och vägarna kring blockaderna är få, men techbolag och ideella organisationer arbetar för att kommunikationen med omvärlden ska upprätthållas. 

3 november, 2022, Utvecklingsmagasinet förklarar