I mars annonserade den socialdemokratiska regeringen att kostnader för svenskt flyktingmottagande ska avräknas mot biståndet. Magnus Walan, senior policyrådgivare på Diakonia, tycker tvärtom – mer bistånd för att bland annat främja demokrati i världen, inte mindre. Det skriver han i en gästanalys på Utvecklingsmagasinet. Foto: Socialdemokraterna. Källa: Flickr.
Av: Magnus Walan
Det pågår en debatt om vilka lärdomar vi kan dra av Rysslands krig i Ukraina. Mycket av debatten handlar om Nato, men det finns också lärdomar för svensk utrikes-, utvecklings- och biståndspolitik. Hur kan politiken bli bättre på att förebygga konflikter och krig? Magnus Walan, senior policyrådgivare på Diakonia, listar fem lärdomar.
11 april, 2022, Gästanalys
“Om Sverige även fortsättningsvis ska ses som ett föregångsland inom biståndet måste vi vara beredda att leda – inte genom att kreativt försöka kringgå biståndets huvudsyfte”. Det skriver flera ledare för svenska biståndsorganisationer gällande regeringens besked att Sveriges flyktingmottagande ska kunna avräknas mot biståndet. På bild: informella bosättningar i Jemen. Foto: EU Civil Protection and Humanitarian Aid. Källa: Flickr.
Av: Fanny Andersson och Julia Lundén Azzeddine
Ledarsidorna fortsätter att till stor del domineras av politiska konsekvenser sprungna ur Rysslands krig mot Ukraina. Men nu börjar även röster höjas kring det svenska biståndet och behovet av att också ha fokus på andra humanitära frågor.
11 april, 2022, Aktuell debatt
Av: Helena Antoni
Enprocentmålet leder till att mer effektiva sätt att bedriva bistånd, som att ställa ut garantier, prioriteras ner eftersom de genererar få utbetalningar och därför inte bidrar till att uppfylla målet. Sida borde istället uppvärdera garantiinstrumentet för ett effektivt bistånd.
– Det blir alltmer tydligt att enprocentsmålet är ett black om foten för effektiv biståndsverksamhet, menar Helena Antoni, ansvarig för bistånd- och utvecklingsfrågor inom Moderaterna.
23 juni, 2021, Debatt
Utvecklingssamarbetet måste inriktas mer på global rättvisa och leda till mänsklig säkerhet och nedrustning och minskade klyftor mellan nord och syd, det menar utrikesutskottet för Feministiskt initiativ.
Av: Jaime Gomez, Jaime Gomez m.fl., Maria Persson, Mats Ekenger och Saga Tullgren
För första gången på över två decennier kommer nu larmrapporter om ökande klyftor i världen. Enprocentmålet bör därför, tvärtemot var Moderaterna anser, vara kvar. Utvecklingssamarbetet måste inriktas mer på global rättvisa och leda till mänsklig säkerhet och nedrustning och minskade klyftor mellan nord och syd, det menar utrikesutskottet för Feministiskt initiativ.
5 maj, 2021, Debatt
Av: Frida Hjärtman
Den senaste tiden har finansiering av bistånd varit ett aktuellt tema både i Sverige och världen. Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD publicerade den 13 april statistik som visar att Sverige tar täten i biståndsledet med 1,14% av BNI för 2020. Därmed är Sverige procentuellt sett den största biståndsgivaren i världen. Samtidigt debatteras enprocentsmålet på hemmaplan av bland annat SD och Moderaterna som vill sänka biståndet. Egna inrikesproblem vägs mot de globala målen och det faktum att Sverige är ett av världens mest välutvecklade länder, i frågan om det är rimligt att Sverige är världens mest generösa biståndsgivare.
4 maj, 2021, Krönika
Fyra debattörer från Feministiskt initiativ tycker att Sveriges politik för internationellt samarbete är en värdemätare på var skiljelinjerna går mellan partierna. Foto: Pexels och Håkan Dahlström
Av: Jaime Gomez, Mats Ekenger, Olle Vennergrund och Saga Tullgren
Sveriges politik för internationellt samarbete är i gungning. Dels ifrågasätts målet om att en procent av landets BNI ska gå till bistånd, dels urholkas biståndsbudgeten genom omfördelningar – just nu till insatser mot coronapandemin. Feministiskt initiativ är starkt kritiska till detta.
2 juni, 2020, Debatt
Av: Sara Haid
Coronakrisen har dragit igång debatten om hur stort Sveriges bistånd egentligen ska vara. Målet om att en procent av Sveriges BNI ska gå till bistånd har mött både försvar och kritik på debatt- och ledarsidor i veckan. Coronapandemin aktualiserar behovet av internationellt samarbete ytterligare, menar flera debattörer.
20 maj, 2020, Aktuell debatt
Konflikten mellan demonstranter och Hongkongs regering har trappats upp under veckan. Många protesterande studenter har blivit instängda på ett universitet. Foto: Studio Incendo (CC BY 2.0)
Av: Filippa Dyrefors
Protesterna i Hongkong har pågått sen i mars, och i veckan har konflikten mellan demonstranterna och regeringen trappats upp. I Sverige har ett flertal debattörer uttryckt sin oro över den allt mer okontrollerade situationen. Samtidigt har debatten kring den svenska biståndsmyndigheten Sida fortsatt på opinionssidorna.
20 november, 2019, Aktuell debatt
Sveriges och EU:s relation till Turkiets president Erdogan har varit på tapeten i veckan. Det har även den svenska biståndsbudgeten. Foto: Russia Presidential Office och Maria Eklind
Av: Rebecka Rönnegård
Turkiets offensiv i norra Syrien präglar den svenska debatten även denna vecka. Fler människor har tvingats på flykt, vilket har skapat humanitära behov. Den svenska regeringen och EU har kritiserats för att inte göra tillräckligt. Dessutom fortsatte debatten om biståndsbudgetens storlek.
23 oktober, 2019, Aktuell debatt
Kritiken mot svenskt bistånd har varit hård på opinonssidorna den senaste veckan. Men flera har också gått ut i försvar.
Av: Erica Fahlström
Avslöjanden om korruption och utspel från Moderaterna om en minskad biståndsbudget. Det har gjort att debatten om det svenska biståndet gått het den senaste veckan. Kritik om brist på kontroll möts med argument om att biståndet behövs – just för att bekämpa korruption. ”Det är helt enkelt inte så att länder med lägre biståndsbudget har ett bättre bistånd”, skriver Anna Tibblin från We Effect i Svenska Dagbladet.
11 september, 2019, Aktuell debatt
