Under våren har miljontals människor i Frankrike protesterat mot Macrons presidentreform – trots att den nya pensionsåldern i landet, 64 år, fortfarande är lägre än det globala genomsnittet. På bild: Poliser förbereder sig inför att demonstrationståget ska komma i Bordeaux. Foto: Vendela Hammarbäck.
Av: Vendela Permats Hammarbäck
Sedan januari i år har den franska befolkningen protesterat mot en politisk reform som höjer pensionsåldern i landet från 62 till 64 år, trots att pensionsåldern globalt sett i genomsnitt är 65 år. Däremot var det inte själva höjningen av pensionsåldern som väckte mest ilska hos den franska befolkningen, utan sättet som lagförslaget gick igenom – genom att Frankrikes regering kringgick den franska Assemblée Nationale för att få igenom förslaget.
10 maj, 2023, Reportage
20-åriga Amapola Manquehual i Chile fortsätter att delta i protesterna för aborträtt och sociala reformer som har svept över Latinamerika under de senaste åren. Detta trots att Chile i höstas röstade nej till ett grundlagsförslag som skulle legalisera abort i landet. Foto: Vilma Ellemark/Amapola Manquehual.
Av: Vilma Ellemark
I september 2022 röstade Chile nej till ett historiskt grundlagsförslag som bland annat omfattade könskvotering i offentliga organ och rätten till abort. Detta efter flera år av protester för sociala reformer och kvinnors rättigheter.
– Jag grät när jag såg resultatet, men jag har fortfarande hopp, säger kvinnorättskämpen Amapola Manquehual.
5 april, 2023, FUF-korrespondenterna, Intervju
I november avslutade Internationellt Centrum för Lokal Demokrati (ICLD) 2022 års omgång av ledarskapsprogrammet för kvinnor. Den sista workshopen hölls i Kigali, Rwanda. På bild syns årets deltagare tillsammans med de svenska politiker som genom Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) är mentorer i programmet, samt Rwandas jämställdhetsminister Jeannette Bayisenge och Sveriges ambassadör till Rwanda Johanna Teague. Foto: ICLD.
Av: Agnes Durbeej-Hjalt
Varje år anordnar Internationellt Centrum för Lokal Demokrati (ICLD) ett ledarskapsprogram för kvinnor med lokalpolitisk maktposition i låg- och medelinkomstländer. Syftet är att stärka kvinnorna i sin ledarroll för att bidra till utvecklingen av lokal demokrati. Utvecklingsmagasinet har intervjuat Anne Scheffer Leander, ansvarig för programmet, om hur främjande av lokal demokrati egentligen fungerar i praktiken.
23 januari, 2023, Intervju
Utrikesminister Tobias Billström (M) har fått skarp kritik under den gånga veckans debatt – bland annat för att ha benämnt Turkiet som en demokrati. Foto: Reinis Inkēns, Saeimas Administrācija. Källa: Wikimedia commons.
Av: Elianne Kjellman och Ella Sjöbeck
Utrikesminister Tobias Billströms (M) uttalanden om Turkiet har väckt känslor under den gångna veckans debatt. Den nya regeringens bistånds- och klimatpolitik har också fått debatterats.
7 november, 2022, Aktuell debatt
Brasilien använder elektroniska valurnor och tekniska lösningar för att identifiera röstare i politiska val. Men denna teknik har både hyllats och kritiserats. På bild: Brasiliens nyvalda president – vänsterledaren Lula da Silva. Foto: Alexander Bonilla. Källa: Flickr.
Av: Fredrik Govenius
Brasilien är ett av få länder i världen som använder sig av elektroniska valurnor och teknik för att identifiera röstaren. Valmyndigheten i landet anser att systemet är säkert, medan kritiker menar det är känsligt för hackare och att det är problematiskt att det saknas fysiska bevis för röster.
1 november, 2022, Utvecklingsmagasinet förklarar
Den 11 september är det valdag i Sverige, och ännu fler bör visa sitt engagemang för globala utvecklingsfrågor på valsedeln. Det skriver FUF-medlemmen Marcus Karlén i en krönika. Foto: Jens O. Z. Ehrs/Southerly Clubs. Källa: Wikimedia Commons.
Av: Marcus Karlén
Valdagen är en högtidsdag för svensk demokrati, yttrandefrihet, föreningsfrihet och politisk jämlikhet. Och ännu fler bör visa sitt engagemang för globala utvecklingsfrågor på valsedeln och genom politiskt engagemang. Det skriver Marcus Karlén, ideellt aktiv inom FUF, i en krönika om riksdagsvalet den 11 september.
9 september, 2022, Krönika
Maidantorget där upploppen 2014 utgjorde startskottet för Ukrainas tysta revolution. Tystheten refererar till den demokratimotor som decentraliseringen har varit i Ukraina. Foto: Juan Antonio Segal. Källa: Wikimedia commons.
Av: Andreas Klawitter
Den decentraliseringsreform som har pågått i Ukraina sedan 2014 har beskrivits som en av huvudorsakerna till landets tappra motstånd i kriget mot Ryssland – som inte fanns med på omvärldens analytikers kalkylark. Sverige har en avgörande betydelse för reformens fortsatta överlevnad.
28 juli, 2022, Almedalen - artikel, Reportage
I Johan Perhrsons (L) partiledartal under Almedalsveckan lyfte han flera utrikespolitiska frågor – däribland EU, Nato och det svenska demokratibiståndet.
Av: Julia Lundén Azzeddine, Andreas Klawitter och Elin Malmqvist
“Skolans största förkämpe”. Så introducerades Liberalernas partiledare Johan Pehrson på tisdagens andra partiledartal under Almedalsveckan 2022. När Pehrson lämnade Sverige och skolans värld för en stund lyfte han bland annat det säkerhetspolitiska läget i världen och svenskt demokratibistånd.
6 juli, 2022, Almedalen - artikel, Nyhet
Liberalerna vill att Sverige ska avsätta minst en procent av BNI till bistånd. Utöver det menar partiet att det ibland krävs additionerna bistånd – till exempel till Ukraina just nu. Det skriver Liberalernas utrikespolitiska talesperson Joar Forssell. Foto: manhhai. Källa: Flickr.
Av: Joar Forssell
För Liberalerna är demokrati, rättsstat och respekt för de mänskliga rättigheterna det viktigaste målet för biståndet. Svenska biståndspengar ska aldrig gå till att finansiera de som förtrycker eller motverkar en demokratisk utveckling. Fria människor i fria samhällen bygger välstånd. Det ska i alla sammanhang vara tydligt på vilken sida Sverige står, nämligen de ofrias. Det skriver Joar Forssell, utrikespolitisk talesperson för Liberalerna.
3 juni, 2022, Debatt
Tunisien befinner sig i en allvarlig politisk kris sedan president Kaïs Saïed upplöste landets parlament, och civilsamhällesorganisationer i Tunisien följer utvecklingen i landet med oro, menar Carin Norberg, före detta chef för Nordiska Afrikainstitutet och styrelsemedlem i Civil Rights Defenders. Foto: Houcemmzoughi. Källa: Wikimedia Commons.
Av: Carin Norberg
Efter ett besök i Tunisien i slutet av april framträder bilden av ett land i limbo. Landet befinner sig dels i en politisk kris, dels i en ekonomisk kris och kriserna förstärker varandra. Stigande matpriser och minskande tillgång på vete, som är en basföda i Tunisien, skapar därför en mycket labil situation inför den folkomröstning om en ny konstitution som presidenten har utlyst. Det skriver Carin Norberg, före detta chef för Nordiska Afrikainstitutet och styrelsemedlem i Civil Rights Defenders.
23 maj, 2022, Gästanalys
