Utrikesfödda kvinnor är en förbisedd resurs, och det krävs förändring för att denna grupp ska integreras i arbetsmarknaden. Det skriver debattörer från Soraya stödjour i Dagens ETC. Foto: southworks. Källa: Canva.
Av: Elianne Kjellman och Ellen Norman
Under förra veckan diskuterade ledar- och debattskribenter bland annat att utrikesfödda kvinnor är en outnyttjad resurs – då Sverige förbiser dem på arbetsmarknaden. Terrorhotet från IS och att nedskärningarna i biståndet drabbar kunskapsutvecklingen både i Sverige och andra länder har också debatterats.
20 mars, 2023, Aktuell debatt
Flera debattörer har under veckan påpekat svårigheterna med att få fram hjälp till personer i nordöstra Syrien som har drabbats av jordbävningen. Foto: Begum Iman, European Union. Källa: Flickr.
Av: Sidra Amir
Under den gångna veckan har skribenter på svenska debatt- och ledarsidor både riktat kritik mot Sveriges biståndspolitik och mot att hjälp inte når fram till nödställda i Syrien efter jordbävningarna. Det svenska miljömålssystemet har också varit föremål för debatt. SD:s miljöpolitiska talesperson kallar det för ett “resurskrävande monster”, medan statstjänstemannen Magnus Eriksson lyfter fram styrkorna med systemet.
21 februari, 2023, Aktuell debatt
– Vi har fått se på prioriteringarna och prioritera där efter, det är utifrån ett behov av att hitta finansiering för Ukraina, säger statssekreterare Diana Janse om regeringens nya biståndspolitik, som innefattar nedskärningar på flera områden. Foto: Föreningen för Utvecklingsfrågor (FUF).
Av: Alice Mutambala
Regeringens nya biståndspolitik innebär ett utökat stöd till Ukraina, men också flera neddragningar – bland annat i stödet till FN, informationsarbete och forskning. Dessa prioriteringar och bortprioriteringar var i fokus när Diana Janse, statssekreterare för internationellt utvecklingssamarbete, mötte civilsamhället i ett fåtöljsamtal på FUF.
25 januari, 2023, Nyhet
Maja Magnusson, pressansvarig och informationshandläggare på Svalorna Latinamerika, oroas över att minskat bistånd och slopad feministisk utrikespolitik kan drabba jämställdhetsarbetet i Latinamerika. Foto: Svalorna Latinamerika.
Av: Vilma Ellemark
Den nya riktningen för svensk utrikespolitik har skapat oro hos många organisationer som arbetar med globala utvecklingsfrågor.
– Vi är oroliga för kraftiga nedskärningar, säger Maja Magnusson, pressansvarig och informationshandläggare på Svalorna Latinamerika.
9 december, 2022, Intervju
Sveriges regering, med Ulf Kristersson (M) i spetsen, möter kritik för sin bistånds- och klimatpolitik. Foto: European People’s Party. Källa: Flickr.
Av: Karin Sjöstrand
7 december, 2022, Utvecklingsmagasinet förklarar
Slopande av enprocentsmålet är fortsatt föremål för debatt på svenska opinionssidor. Foto: Frankie Fouganthin. Källa: Wikimedia commons.
Av: Fredrik Govenius
Slopandet av Sveriges enprocentsmål för biståndet har debatterats i flera svenska medier under den gångna veckan. Protesterna i Iran har fortsatt att vara föremål för debatt, bland annat då Ardalan Shekarabi (S) menade att Sveriges regering bör skärpa sanktionerna mot landet.
29 november, 2022, Aktuell debatt
Sverige har, liksom övriga länder i globala nord, en skyldighet att ta ansvar för globala frågor, menar FUF:s ideella skribent Karin Sjöstrand. Foto t.v.: micheile dot com. Källa: Unsplash. Foto t.h.: Janwikifoto. Källa: Wikimedia Commons.
Av: Karin Sjöstrand
Inför valet upplevde jag att globala frågor har varit frånvarande i den politiska debatten i Sverige. Klimatdebatten handlade mer om kärnkraftverk än om konsekvenserna av klimatförändringarna och nu
14 november, 2022, Krönika
Utrikesminister Tobias Billström (M) har fått skarp kritik under den gånga veckans debatt – bland annat för att ha benämnt Turkiet som en demokrati. Foto: Reinis Inkēns, Saeimas Administrācija. Källa: Wikimedia commons.
Av: Elianne Kjellman och Ella Sjöbeck
Utrikesminister Tobias Billströms (M) uttalanden om Turkiet har väckt känslor under den gångna veckans debatt. Den nya regeringens bistånds- och klimatpolitik har också fått debatterats.
7 november, 2022, Aktuell debatt
Syftet med den feministiska utrikespolitiken har varit att höja ambitionen för det globala arbetet med kvinnors rättigheter. Nu väljer Sveriges nya regering att slopa benämningen feministisk utrikespolitik. Bild från Hingoli, Indien. Foto: Amol Sonar. Källa: Unsplash.
Av: Ella Sjöbeck
I oktober 2014 blev Sverige det första landet i världen att presentera en feministisk utrikespolitik. Åtta år senare ska begreppet slopas. Det bekräftar den nytillträdda utrikesministern Tobias Billström (M). Men vad har den feministiska utrikespolitiken egentligen inneburit? Vilka resultat har den gett hittills? Och vad händer med utrikespolitiken nu? Utvecklingsmagasinet rätar ut dina frågetecken.
2 november, 2022, Utvecklingsmagasinet förklarar
Flera debattörer uppmanar den nya utrikesministern Tobias Billström (M) att Sverige ska fortsätta gå i bräschen för global jämställdhet. På bild syns han på Almedalsveckan 2018. Foto: Politikerveckan Almedalen. Källa: Flickr.
Av: Agnes Durbeej-Hjalt och Sidra Amir
Den nya regeringens utrikes- och biståndspolitik fortsätter att skapa debatt. Kinas alltmer auktoritära styre och Storbrittaniens nya premiärminister har också väckt reaktioner på svenska debatt- och ledarsidor.
31 oktober, 2022, Aktuell debatt
