Utvecklingsekonomen Karl-Anders Larsson skriver i en gästanalys för Utvecklingsmagasinet om vilka lärdomar som utvecklingssamarbetet kan dra av mottagarna av årets Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. Collage: Canva.
Av: Karl-Anders Larsson
Har årets Nobelpristagare i ekonomi hittat ett svar på ett av världens största problem – att länder fastnar i fattigdom? Kanske inte fullt ut, men visst bör deras forskning ha betydelse för alla som sysslar med utvecklingsfrågor och fattigdomsbekämpning, skriver Karl-Anders Larsson, pensionerad utvecklingsekonom och fristående skribent.
4 november, 2024, Gästanalys
Storbritannien har varit en pionjär inom internationellt utvecklingssamarbete, men under de senaste åren har landets bistånd successivt minskat. Labour-partiet, som vann valet i början av juli, är positiva till att öka biståndet igen, men förändringen väntas dröja. Foto: Sgt Neil Bryden/RAF. Källa: Flickr.
Av: Tova Tabacsko
Krig, konflikter och klimatförändringarna leder till ökade behov av bistånd runt om i världen, främst i globala syd. Trots det uteslöt den tidigare brittiska regeringen en ökning av biståndet i budgeten, vilket har kritiserats av flera hjälporganisationer. Det brittiska Labour-partiet, som nyligen säkrade egen majoritet i parlamentet, är däremot positivt inställda till att återgå till högre 0,7 procent av BNI – men förändringen väntas dröja.
22 juli, 2024, FUF-korrespondenterna, Reportage
Under de senaste 30 åren har det humanitära biståndet blivit en viktig del av EU:s arbete. Men det kommande parlamentsvalet kan komma att ändra riktningen för EU som humanitär biståndsaktör. Foto: EU/Louiza Ammi. Källa: Flickr.
Av: Adam Hansen
Med ett ökat globalt behov av humanitärt bistånd har EU:s roll som biståndsaktör blivit viktigare än någonsin. Men vilken del av EU ansvarar för det humanitära biståndet? Vilka principer styr? Och hur kan det stundande parlamentsvalet komma att påverka EU:s bistånd? Utvecklingsmagasinet reder ut svaren på dessa frågor.
4 juni, 2024, Utvecklingsmagasinet förklarar
En chef på Sida har häktats efter misstänkta bedrägeri- och mutbrott. Brotten ska ha ägt rum mellan 2021 och 2023 och involverar miljontalskronor i biståndspengar, enligt åklagaren. Foto: Holger.Ellgaard. Källa: Wikimedia Commons.
Av: Benjamin Frisk
biståndsmyndighet Sida har varit i medialt fokus under de senaste veckorna på grund av ett misstänkt fall av korruption. Fallet rör en Sidanställd chef som har häktats misstänkt för bland annat grovt mutbrott och grovt bedrägeri. Utvecklingsmagasinet reder ut vad som har hänt i rättsfallet.
21 maj, 2024, Utvecklingsmagasinet förklarar
Under den gångna veckan har flera debattörer kommenterat den nya ”ryska lagen” i Georgien och demonstrationerna mot den. Foto: DerFuchs. Källa: Wikimedia commons.
Av: Adam Hansen
Den nya “ryss-vänliga” lagen och massdemonstrationerna i Georgien har väckt reaktioner på opinionssidorna i Sverige. Debattörerna pekar bland annat på att EU borde göra mer för att stötta det georgiska folket och att den svenska regeringens ökade bistånd till landet borde vara en “tillnyktring” vad gäller Sveriges roll i världen.
20 maj, 2024, Aktuell debatt
Flera debattörer är kritiska mot regeringens omstruktureringar av det svenska biståndet. På bild (till vänster): Bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell (M). Foto: UN Photo/Jean Marc Ferré. Källa: Flickr. På bild (till höger): Sidas logga. Foto: Holger.Ellgaard. Källa: Wikimedia commons.
Av: Adam Hansen
Regeringens omstrukturering av det svenska biståndet och Sidas besked att myndigheten kommer avsluta avtalen med flera organisationer får stora konsekvenser, menar flera debattörer. De pekar på att detta bland annat påverkar människorättsförsvarare och organisationer som kämpar för internationell rätt i Israel och Palestina.
2 april, 2024, Aktuell debatt
Under tisdagen svarade statssekreterare Diana Janse på frågor om bland annat regeringens stöd till det svenska civilsamhället, det minskade kärnstödet till FN och prioriteringen att biståndet ska gynna svenska intressen. Foto: FUF.
Av: Kansliet
Regeringens ändringar i Sveriges biståndspolitik innebär bland annat ett ökat fokus på handel, migration och Ukraina. Men ändringarna har väckt reaktioner, inte minst från civilsamhällesorganisationer. Så hur ser regeringen egentligen på det svenska civilsamhällets roll i utvecklingssamarbetet? Och varför har man valt att minska kärnstödet till FN i en värld fylld av kriser? Det var några av frågorna som diskuterades under FUF:s samtal med Diana Janse, statssekreterare hos bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell (M).
7 februari, 2024, Nyhet
Jan Bjerninger, fristående skribent och tidigare chef för Sidas Asienavdelning, recenserar de två böckerna “Vietnam – en subjektiv betraktelse” och "Vietnam. Navigating a Rapidly Changing Economy, Society, and Political Order". Han menar att de ger en unik kunskap om Vietnams utveckling och hur landet ser ut i dag. Foto: manhhai. Källa: Flickr.
Av: Jan Bjerninger
Fattigdomen har minskat radikalt i Vietnam, men avsaknaden av öppen diskussion och politisk pluralism hämmar utvecklingen i vad som en gång var en av de största mottagarna av svenskt bistånd. Två nya böcker ger en unik kunskap om Vietnam, dess nutid och tänkbara framtid. Det skriver Jan Bjerninger, fristående skribent och tidigare chef för Sidas Asienavdelning.
22 december, 2023, Recension
Klimatförändringarna och klimatmötet COP28 i Dubai har präglat den gångna veckans debatt. Foto: Roschetzkylstockphoto. Källa: Getty Images/Canva.
Av: Ina Carlsson
Under den gångna veckan har den andra veckan av FN:s klimattoppmöte COP28 gått av stapeln. Detta har speglats på svenska opinionssidor, där bland annat handel med utsläppsrätter och krav på ökande inblandning av biobränsle inom flygindustrin har debatterats. Även behovet av en ansvarsförflyttning från individen och den enskilda konsumenten till systemnivå har lyfts.
11 december, 2023, Aktuell debatt
Det är nödvändigt att pausa det svenska utvecklingsbiståndet och göra en genomlysning av de organisationer biståndet går till. Det får inte finnas ens en misstanke om att svenskt bistånd direkt eller indirekt går till organisationer som stöder terroristverksamhet, skriver Gudrun Brunegård (KD). Foto: Israel Defense Forces/Flickr.
Av: Gudrun Brunegård
Sedan några år går merparten av Sveriges utvecklingsbistånd till Palestina till civilsamhällesorganisationer som stöder demokrati och frihet, mänskliga rättigheter och fredlig samexistens. Nu har Sida fått i uppdrag att göra en översyn av biståndet till Palestina. Det måste vara ställt utom tvivel att de organisationer som tar emot svenskt bistånd står upp för demokrati, fred och tolerans och inte har samröre med eller läcker pengar till terroristorganisationer. Det skriver Gudrun Brunegård, Kristdemokraternas biståndspolitiska talesperson.
30 oktober, 2023, Debatt
