I juli i år slöt EU ett samarbetsavtal med Tunisien i syfte att hejda det stora antalet afrikanska migranter från att ta sig till Europa illegalt. Samarbetet har kritiserat av flera olika människorättsorganisationer. Foto: Martin Schulz/U.S. Naval Forces Europe-Africa. Källa: Flickr.
Av: Mona Adam Abdi
Flera människorättsorganisationer har hur afrikanska migranter utsätts för våld av tunisiska säkerhetsstyrkor. Rapporter visar att migranter tvångsplaceras och lämnas under svåra förhållanden i Saharaöknens extrema hetta – utan vatten och skydd. Samtidigt har den Europeiska kommissionen nyligen ingått ett samarbetsavtal med Tunisien för att sätta stopp för antalet migranter som försöker ta sig till Europa.
6 november, 2023, Utvecklingsmagasinet förklarar
På konferensen Africa Climate Summit, som samlade representanter från de afrikanska länderna, föreslogs bland annat en global koldioxidskatt för att finansiera klimatanpassning och förnybar energi på kontinenten. På bild: Kenyas president William Samoei Ruto. Källa: Flickr.
Av: Ina Carlsson
I september möttes representanter från de afrikanska länderna på klimatkonferensen Africa Climate Summit (ACS) i Kenya för att diskutera gemensamma på klimatförändringarna. Konferensen i Nairobideklarationen – som bland annat föreslår en global koldioxidskatt för att stora utsläppare ska bidra med mer resurser till låginkomstländer. Deklarationen kommer ligga till grund för ländernas gemensamma strategi på klimatkonferensen COP28, som hålls i november.
6 november, 2023, Utvecklingsmagasinet förklarar
Ryssland har gradvis skiftat position i konflikten om Nagorno-Karabach. Utvecklingsmagasinet förklarar de potentiella orsakerna till det. På bild: Minnesmonumentet Susha/Sushi i Nagorno Karabach, ett landmärke för Armeniens delseger i konflikten 1992. Foto: Istockphotos/OSTILL.
Av: Elin Prestgaard
Konflikten om Nagorno-Karabach blossade återigen upp i september och tusentals armenier har flytt området. Medan de två stridande parterna Armenien och Azerbajdzjan har agerat och reagerat enligt kända linjer finns det en tredje aktör vars agerande kan framstå som mer överraskande: Ryssland.
2 november, 2023, Utvecklingsmagasinet förklarar
För första gången någonsin sammanfattar FN världens klimatarbete – och uppmanar länder att ta till mer ambitiösa åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser. Foto (till vänster): Matt Palmer. Källa: Unsplash. Foto (till höger): Rapporten Global Stocktakes tredje och sista tekniska dialog inleds på Bonn Climate Change Conference. Foto: UNclimatechange. Källa: Flickr.
Av: Edvin Borg
Världens länder är långt ifrån att nå Parisavtalets mål, och utsläppen kan överskrida delmålen med 40 procent om inte något görs omedelbart. Det visar den nysläppta Global stocktake-rapporten – i vilken FN för första gången någonsin sammanfattar världens länders klimatarbete. Rapporten lanseras inför FN:s klimatkonferens, COP28, för sätta press på världens länder att skala upp arbetet mot klimatförändringarna.
18 oktober, 2023, Utvecklingsmagasinet förklarar
Trupper från Southern African Development Community (SADC) ska framöver försöka stävja rebellgruppen M23 i östra Kongo-Kinshasa. På bild: Soldater från FN:s fredsbevarande styrkor 2013 som hade skickats till norra Kivu-provinsen då M23-rebellerna senast var aktiva. Foto: MONUSCO Photos/Flickr.
Av: Agnes Durbeej-Hjalt
I höstas gick rebellgruppen M23 i östra Kongo-Kinshasa med på en vapenvila, men den bröts snabbt. Stridigheterna har fortsatt och över 800 000 människor har tvingats på flykt sedan 2021. Nu skickar ytterligare afrikanska länder trupper till området – och lera sakkunniga befarar en intensifiering av konflikten.
undrar Afrikaexperten Teresa Nogueira Pinto.
22 juni, 2023, Utvecklingsmagasinet förklarar
Under våren presenterade Storbritanniens premiärminister Rishi Sunak och EU:s kommissionsordförande Ursula von der Leyen det nya ‘Windsor-ramverket’, som ersätter det tidigare Nordirlandsprotokollet. Foto: UK Prime Minister. Källa: Flickr.
Av: Amanda Rossling
Storbritannien och EU är överens om ett ramverk för Nordirland och Irland, efter långa diskussioner om det så kallade Nordirlandsprotokollet – som undertecknades när Storbritannien utträdde EU. Ramverket ska förenkla handeln i Storbritannien och vara ett sätt att undvika spänningar mellan Nordirland och Irland.
12 maj, 2023, Utvecklingsmagasinet förklarar
Snart ska Australien rösta om utökat politiskt inflytande för landets urfolk. Men enligt opinionsmätningar är en knapp majoritet för grundlagsändringen. På bild: Australiens tre flaggor – landets nationalflagga (till vänster), aboriginernas flagga (i mitten) och Torressundöbornas flagga (till höger). Foto: Foto: Leonard J Matthews. Källa: Flickr.
Av: Signe Andersson
i Australien är den mest missgynnade gruppen i . En folkomröstning ska hållas senare i år då befolkningen ska rösta för eller emot att säkra aboriginernas och Torressundöbornas politiska inflytande i parlamentet.
25 april, 2023, FUF-korrespondenterna, Utvecklingsmagasinet förklarar
Amazonas regnskog är viktig för djur, växter och människor – ändå fortsätter skövlingen av regnskogen i allt snabbare takt. Foto: David Riano Cortés. Källa: Pexels.
Av: Cecilia Bergh
Amazonas är den största och mest artrika regnskogen i världen. Den är livsviktig för djur- och växtarter, men också för människor. Trots det fortsätter avskogningen av Amazonas och i februari slog skövlingen nytt rekord.
22 mars, 2023, Utvecklingsmagasinet förklarar
En av Sveriges prioriteringar under EU-ordförandeskapet är att ro i hamn ett frihandelsavtal mellan EU och Mercosur-länderna i Sydamerika. Men det finns en oro hos klimat- och människorättsorganisationer att ökad handel mellan parterna kommer innebära mer skövling av Amazonas och ökad risk för kränkningar av urfolks rättigheter. Foto: Tom Fisk. Källa: Pexels.
Av: Ida Eriksson Vanemo
EU är i den avslutande fasen om ett frihandelsavtal mellan EU och Mercosur-länderna i Sydamerika, efter nästan 23 år av förhandlingar. Avtalet innebär minskade tullar på handel mellan länderna, men flera miljö- och människorättsorganisationer har kritiserat avtalet och menar att det kan leda till ökad skövling av Amazonas.
21 mars, 2023, Utvecklingsmagasinet förklarar
I höstens regeringsförklaring pekades klimatkompensationer utomlands ut som en prioritering i Sveriges klimatarbete. Men flera experter är kritiska till detta, och menar att det riskerar att flytta fokus från ansträngningar att minska utsläppen. Foto: Goethe Institute.
Av: Ellinor Berglund
Sveriges regering satsar hundratals miljoner på klimatkompensation, det vill säga utsläppsminskningar utomlands. Det innebär att en del av Sveriges klimatmål kan komma att uppfyllas i länder som Ghana, Nepal och Dominikanska Republiken. Men flera forskare och experter är kritiska, både vad gäller klimatnytta och etik.
17 mars, 2023, Utvecklingsmagasinet förklarar
