Av: Annie Sturinge (f d Sturesson)
När västerländska ”experter” skickas iväg för att ge stöd och råd till utvecklingsländer kallas det tekniskt bistånd. Ofta är det dyrt och svårt. Men trots att det utgör en betydande andel av allt officiellt bistånd är det förvånansvärt tyst kring denna biståndsform i svensk biståndsdebatt, skriver Annie Sturesson som jobbar vid finansdepartementet i Uganda.
17 februari, 2015, Debatt
Av: Olle Törnquist
Att biståndet som följde tsunamikatastrofen för 10 år sedan skulle ha varit framgångsrikt är en stötande halvsanning. Det menar Olle Törnquist, professor vid Oslo Universitetet.
16 januari, 2015, Debatt
Av: Björn Ekman
Sidas påstående att Globala fondens och GAVI:s insatser skulle vara ”väl integrerade i mottagarländernas hälsosystem där utgångspunkten är ländernas egna behov och prioriteringar” saknar saknar starkt stöd. Dessa och andra stora givare byggt upp särskilda system för HIV/AIDS-stödet, som är åtskilda från ländernas egna system. Givarna inte gjort tillräckligt för att öka biståndets effektivitet eller minska bördan av biståndet på mottagarländerna, skriver Björn Ekman i en replik.
4 november, 2014, Debatt
Av: Björn Ekman
De parallella, byråkratiska strukturer som växt fram inom det internationella hälsobiståndet gör att omvärldens stöd kan vara direkt skadligt för mottagarländernas förutsättningar att utvecklas. Det behövs inte fler fragmenterade insatser för att hantera ebolaepidemin, det behövs insatser som bygger på kunskap och behov. Det menar Björn Ekman, forskare vid Lunds universitet
28 oktober, 2014, Debatt
Av: Göran Hydén
Den förra regeringen accepterade inte motsatsförhållandet mellan ett effektivit bistånd och mätbara resultat. Standardisering, tidsbestämda resultat och förutbestämda penningramar är några av de problem som den nya regeringen nu kan lösa. Det menar Göran Hydén.
21 oktober, 2014, Debatt
Av: Anders Nordström
Erfarenheterna av GAVI och Globala fondens riktade hälsoinsatser visar att enkla och snabba resultat inte står i motsatsförhållande till mer komplicerade och långsiktiga lösningar. Frågan är om dessa erfarenheter från hälsoområdet kan tillämpas inom andra områden, t.e.x klimatet. Det skriver Anders Nordström, Sveriges ambassadör för Global Hälsa.
20 december, 2013, Debatt
Med rapporten "Who is Responsible" vill vi sätta fokus på biståndsgivarnas överdrivna kontroll- och granskningssystem inom civilsamhällesstödet, som riskerar att motarbeta ambitionerna att stärka civilsamhället, främja demokratiutveckling och bekämpa fattigdom. Arne Zetterströms replik tycks handla om stöd till regeringar, vilket vår rapport inte handlar om. Det skriver Maj Lis Follér, docent vid Göteborgs Universitet
10 december, 2013, Debatt
Av: Peter Winai
Dåliga, populistiska inlägg som Elisebeth Höglunds stjäler uppmärksamhet från viktiga sakfrågor som vanligtvis inte debatteras. Det menar Peter Winai, utredare och författare
23 oktober, 2013, Debatt
Av: Per Karlsson
Regeringens resultatfokus riskerar leda till att biståndsorganisationernas legitimitet endast bedöms utifrån sin förmåga att nå kortsiktiga och lätt mätbara resultat snarare än förmågan att ge mottagarna inflytande och därmed bidra till långsiktiga resultat. Dessutom leder till det ökade administrationskostnader, något som biståndsminister Gunilla Carlsson (M) själv kritiserat. Det skriver Per Karlsson, nyutexaminerad student vid Göteborgs Universitet.
19 augusti, 2013, Debatt
Av: Anna Liljelund Hedqvist, Catharina Schmitz, Chris Coulter och Jessica Rothman
Mycket arbete återstår för att i praktiken integrera jämställdhetsarbetet inom hela det svenska biståndet. Konkreta förbättringar kan göras inom planering, genomförande och uppföljning av biståndet för att nå de svenska målen om ökad jämställdhet. Lärdomar måste dras men också tillämpas i praktiken, skriver fyra representanter för InDevelop, som i en ny tråd bjuder in till att ge konkreta exempel på framgångar och utmaningar för jämställdhetsarbetet inom biståndet.
19 mars, 2013, Debatt