Kristersson (M) berörde migrationspolitik och Ukraina i sitt partiledartal

“Vi har gjort EU lite säkrare, lite grönare och lite friare”, säger Ulf Kristersson om Sveriges ordförandeskap i EU som har pågått sedan 1 januari i år och nu ska avslutas. Foto: Julia Azzeddine.

Av: Julia Lundén Azzeddine, Karin Myrdal och Charlee Salmelin

Statsminister Ulf Kristersson (M) fokuserade främst på inrikespolitiska frågor såsom brottslighet, integration och fattigdom i sitt partiledartal under Almedalsveckan. De globala frågor som han berörde var bland annat Sveriges EU-ordförandeskap med fokus på de pågående humanitära kriserna i världen, migration och klimatet. 

27 juni, 2023, Almedalen - aktuellt

Sex år efter massflykten – fortsatt stor osäkerhet för rohingyer

Flyktinglägren i Bangladesh utgör tillfälliga hem med undermålig säkerhet för nästan en miljon rohingyer som har flytt från Myanmar. Foto: Fahmin Ahmed. Källa: Flickr.

Av: Nora Nattorp

Nästan en miljon rohingyer har flytt från sitt hemland Myanmar till regionen Cox's Bazar i Bangladesh på grund av förföljelse och konflikt med den militära regeringen. För människorna i lägret är resurserna knappa och säkerheten undermålig. Och trots insatser för att hjälpa rohingyer, både i hemlandet och internationellt, är läget fortfarande oförutsägbart. 

21 april, 2023, Reportage

Vecka 11: Debattörer diskuterar integration och terrorhot från IS

Utrikesfödda kvinnor är en förbisedd resurs, och det krävs förändring för att denna grupp ska integreras i arbetsmarknaden. Det skriver debattörer från Soraya stödjour i Dagens ETC. Foto: southworks. Källa: Canva.

Av: Elianne Kjellman och Ellen Norman

Under förra veckan diskuterade ledar- och debattskribenter bland annat att utrikesfödda kvinnor är en outnyttjad resurs – då Sverige förbiser dem på arbetsmarknaden. Terrorhotet från IS och att nedskärningarna i biståndet drabbar kunskapsutvecklingen både i Sverige och andra länder har också debatterats.

20 mars, 2023, Aktuell debatt

Miljontals statslösa personer i världen – får inte tillgång till grundläggande rättigheter

Statslösa barn är särskilt utsatta i samhället. De saknar ofta tillgång till de mest grundläggande rättigheter så som födelseregistrering, utbildning, sjukvård, social trygghet och bostad. Foto: Okänd. Källa: Hippopx.

Av: Sandra Duru

Drygt tio miljoner människor runt om i världen beräknas vara statslösa. Sverige har anslutit sig till flera internationella konventioner för att förhindra statslöshet, men trots det fanns det ungefär 27 000 statslösa personer eller personer med okänd nationalitet i Sverige under 2021, enligt UNHCR. Europarådets tidigare kommissionär för mänskliga rättigheter har riktat kritik mot att Sverige ger statslösa personer små möjligheter att få medborgarskap i Sverige. 

9 mars, 2023, Utvecklingsmagasinet förklarar

Vecka 6: Debattörer reagerar efter jordbävningarna i Turkiet och Syrien

Under den gångna veckan har flera debattörer reagerat på katastrofjordbävningarna som har drabbat Turkiet och Syrien – och diskussionen som har följt efter jordbävningarna. På bild: haveriet av en kollapsad byggnad i Diyarbakır, Turkiet. Foto: VOA. Källa: Wikimedia Commons.

Av: Elianne Kjellman och Ellen Norman

På svenska opinionssidor har flera debattörer vädjat om medmänsklighet och humanitärt stöd efter jordbävningskatastrofen i Turkiet och Syrien. Även Rysslands krig i Ukraina har diskuterats efter intensiva robotattacker från Rysslands sida.   

13 februari, 2023, Aktuell debatt

Vecka 48: Debattörer engagerar sig i klimatstämning mot den svenska staten

Ungdomsrörelsen Aurora har stämt den svenska staten i allmän domstol för att de inte behandlar klimatkrisen som en kris, något som har blivit föremål för debatt under den gångna veckan. På bild: Fridays For Future-demonstration i Stockholm, februari 2020. Foto: Frankie Fouganthin. Källa: Wikimedia commons.

Av: Amanda Rossling och Karin Sjöstrand

Regeringens klimatpolitik har debatteras under den gångna veckan, likväl som ungdomsorganisationen Auroras stämning mot staten. Kriget i Ukraina har fortsatt varit föremål för debatt och DN:s ledarskribent undrar om Sverige verkligen stödjer Ukraina när ukrainska kvinnor tvingas in i prostitution.  

5 december, 2022, Aktuell debatt

Konflikten mellan Rwanda och Kongo-Kinshasa – detta har hänt

Kongo-Kinshasa försöker stoppa M23-rebellernas frammarsch, tillsammans med FN:s fredsbevarande styrkor och trupper från Östafrikanska gemenskapen. Foto: MONUSCO Photos. Källa: Flickr.

Av: Agnes Durbeej-Hjalt

De senaste månaderna har spänningarna mellan Kongo-Kinshasa och Rwanda ökat. Rebellgruppen M23 har tvingat hundratusentals civila på flykt i östra delen av Kongo-Kinshasa. Rwanda anklagas mot sitt nekande för att sponsra rebellerna, men konflikten mellan länderna har rötter långt bak i tiden.

28 november, 2022, Utvecklingsmagasinet förklarar

Kritik mot brittisk flyktinghantering i skuggan av Ukrainakriget

Drygt 28 000 migranter anlände till den brittiska kustlinjen förra året, enligt BBC, men Storbritannien kritiseras för sitt hantering av flyktingar. Foto: IFRC. Källa: Flickr.

Av: Maria Jacobsson

Samtidigt som människor på flykt från kriget i Ukraina söker skydd i Storbritannien fortsätter flyktingar att korsa den engelska kanalen från den franska staden Calais till sydöstra Englands kust. Nu möter Storbritannien kritik, både av röster inrikes och från Frankrike – som hävdar att de tar allt för lite ansvar för flyktingsituationen i Europa.

14 juli, 2022, Nyhet

Storbritannien skickar asylsökande till Rwanda – kritiseras av FN

Över 28 000 asylsökande tog sig under fjolåret till Storbritannien i ostadiga båtar. Nu ska asylsökande skickas vidare till Rwanda. Foto: Sandor Csudai via Oxford Human Rights Hub.

Av: Hanne Karlsson

Tidigare i år offentliggjorde den brittiska regeringen sina planer på att skicka asylsökande till Rwanda. Överenskommelsen har varit omdebatterad och flera hävdar att Storbritannien försöker ducka för sina internationella skyldigheter.

25 maj, 2022, Notis

Afrikanska ledare besvikna efter toppmöte i Bryssel

Nästan alla regeringschefer från EU och Afrikanska unionen samlades i Bryssel i februari – för första gången på fem år. Foto: GovernmentZA. Källa: Flickr.

Av: Wilma Sörman Ivarzon

Den 17 till 18 februari 2022 möttes regeringschefer från EU och Afrikanska unionen i Bryssel. Trots uttalanden om att mötet representerade starten på ett jämlikt partnerskap mellan Afrika och EU, anser flera afrikanska ledare att de höga ambitionerna förblev tomma ord och inte återspeglas i verkligheten.

16 mars, 2022, Nyhet